Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka hur inre och yttre ramar, som tid, lagar och förordningar kring några lärares arbete påverkar deras arbetsvillkor. Forskningsfråga: Vilka ramar möjliggör alternativt försvårar för lärarna? Metodologiska utgångspunkter och teoretiskt ramverk Studien är placerad inom pedagogisk kritisk aktionsforskning. Den är emancipatorisk och utgår från en hermeneutisk konstruktiv kunskapsteori, vilket kortfattat innebär att kunskapsbildningen utgår från ett intresse sprunget ur den pedagogiska praktiken. Genom systematisk reflektion får man en rationell förståelse för praktiken som studeras. De kunskapskonstituerande intressena kan bidra till en kognitiv handling. Aktionsforskningens data som insamlats har analyserats med hjälp av ramfaktorteorin. Ramfaktorteorin kan förklara sambandet mellan hur externa ramar eller med andra ord de yttre förutsättningarna för verksamheten påverkar undervisningsprocesser och förståelsen av desamma. Resultat Resultatet visar att det är flera ramar som påverkar lärarnas arbetsvillkor. Ramarna som ger lärarna möjligheter är exempelvis: avsatt tid för samplanering och gemensam reflektion och uttalade ramar för möten. Andra ramar som försvårar är: vissa ekonomiska budgetramar som inte utökats i samma takt som exempelvis timplanen, fysiska ramar som uppkoppling, kopieringstrassel som försvårar för lärarna och tar deras tid. Inre ramar kan också försvåra som att inte alla tar sin lagstadgade rast. Även den juridiska ramen, tillsynsplikten, kan i vissa fall begränsa lärarna.

I uppsatsen studeras den svenska arbetstidens utveckling mellan 1960 och 2014, en tidsperiodsom enligt Schön ungefär motsvarar en strukturcykel. Med hjälp av regressionsanalysundersöks förhållandet mellan den svenska årsarbetstiden och variablerna BNP,arbetsproduktivitet, arbetslöshet och löneandel, för att se vilka faktorer som i högst gradsamverkar med förändrad arbetstid. Syftet är att se om det finns statistiskt stöd förmaktresursteorin och/eller synen att förkortad arbetstid är en konsekvens av ekonomiskutveckling. Resultatet visar att det inte finns stöd för att svensk arbetstid påverkats avmaktresursfördelningar, samtidigt som det höga statistiska sambandet mellan årsarbetstid ochBNP och arbetsproduktivitet indikerar att arbetstid och ekonomisk utveckling samverkar.

Den moderna vetenskapen presenterar ständigt nya rapporter som pekar på en globalt ökande ohälsa. Dagens arbetsmarknad påverkar i allt högre grad individens möjligheter att hantera denna ohälsa. Forskning visar att orsakerna är många och varierade till varför människor väljer att vara fysiskt inaktiva. Följande uppsats anser att detta val till inaktivitet handlar om attityd som kan förändras med en ökad grad av kunskap. Genom att hjälpa sina medarbetare att öka sin hälsomedvetenhet kan en arbetsgivare erbjuda en möjlighet till att de förbättrar sin fysiska hälsa. Uppsatsens studie utgick från ett medarbetarperspektiv och kartlade urvalspersoners attityder till fysisk hälsa och fysisk aktivitet på arbetstid. Resultatet visade att respondenterna ansåg det viktigt med fysisk hälsa och var också något som prioriterades. De ansåg även att arbetsprestationen skulle öka om de fick möjlighet att vara fysiskt aktiva på arbetstid. Uppsatsen presenterar ett teoretiskt resonemang kring vilka effekter attityden till fysisk aktivitet skulle kunna generera. Slutsatsen mynnar ut i att attityden har ett samband med inte bara den fysiska hälsan utan även det totala hälsotillståndet.

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie. Resultatet utifrån intervjuerna visar att lärarna uppfattar sin arbetssituation olika beroende på olika faktorer. Dock var samtliga lärare överens om att de administrativa uppgifterna som lärare idag är ålagda att göra, är de arbetsuppgifter som tar mest tid. Lärarna uppger att dokumentationen tar tid från planering och menar att undervisningens kvalité minskar. Några av de intervjuade lärarna frågar sig i vilken omfattning dokumentationen behöver göras och om den kan förenklas.

En förutsättning för ett välmående samhälle är bland annat jämställdhet när det kommer till psykisk hälsa. I dagens samhälle sjukskrivs allt fler till följd av stress och stressrelaterade sjukdomar. Mycket tyder dock på att upplevelse av stress och stressrelaterade sjukdomar är ojämnt fördelad mellan män och kvinnor. Tidigare forskning visar att kvinnor är överrepresenterade vad gäller just stress. Den här studiens syfte är att studera självskattad stress bland förvärvsarbetande föräldrar med hemmavarande barn och titta på hur det skiljer sig mellan könen samt bland hel- och deltidsarbetande. För att besvara studiens frågeställningar har ett datamaterial från European Social Survey från 2004 använts. Utöver respondenter från Sverige har även individer från Danmark och Norge inkluderats. Urvalet består av kvinnor och män som förvärvsarbetar minst åtta timmar i veckan, som lever i en heterosexuell parrelation och som har minst ett barn som fortfarande bor hemma. Det slutgiltiga urvalet bestod av 1199 individer. För att pröva studiens hypoteser har logistiska regressionsanalyser utförts. Resultaten av dessa analyser visade inga signifikanta samband mellan varken kön och stresseller arbetstid och stress. Däremot visade resultatet signifikanta samband för män mellan stress och variablerna barn under 13 år, inställning till hushållets gemensamma inkomst samt partnerns arbetstid. Resultatet för kvinnor visade signifikanta samband mellan stress och variablerna inställning till hushållets gemensamma inkomst och respondentens hushållsarbete.

Bakgrund Sjuksköterskans arbetsförhållande påverkar patientens hälsa. Bristande arbetsmiljö förekommer ofta inom hälso- och sjukvården. Läkemedelshanteringen är en arbetsuppgift som kan göra stor skada vid fel. Denna uppsats undersöker hur sjuksköterskans arbetsmiljö påverkar patientsäkerheten och läkemedelshanteringen. Syfte Syftet var att beskriva hur arbetsmiljön påverkar patientsäkerheten med fokus på läkemedelshantering. Metod Metoden litteraturöversikt har används i föreliggande uppsats. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga artiklar. Databaser som har använts för datainsamling är CINAHL och PubMed, samt manuell sökning. Resultat Resultatet är baserat på två arbetsmiljöfaktorer som återkommande visat sin påverkan på patientsäkerheten och läkemedelshantering; bemanning och arbetstid. Arbetet visar vidare hur dessa arbetsmiljöfaktorer påverkar patientsäkerheten samt läkemedelshanteringen. Slutsats Arbetsmiljön har en påtaglig påverkan på patientsäkerheten. Bemanning av personal har betydelse för hur arbetsbelastningen uppfattas av sjuksköterskan. Detta bidrar till att många arbetsuppgifter inte blir utförda, samt ökar risken för fel vid läkemedelshantering. Långa arbetspass leder till trötthet, vilket ökar risken för misstag och patientsäkerheten hotas. Trötthet leder även till ökat antal fel vid läkemedelshanteringen.

A litterature review concerning nurses experiences of different workschedules in healthcare. / En litteraturstudie om sjuksköterskors upplevelser av arbetstiderna i vården.

This thesis has examined in which respects the employer's right to unilaterally change the arrangement of working hours for its employees is limited, in current Swedish law. The work has analyzed different limitations found in statutes, case law and in agreements and divided them into two different categories. One is a substantive aspect, which has taken aim at such limitations which partly mean prohibitions against the employer to arrange working hours in a certain way, and partly those which oblige the employer to make a certain decision. The second is a formal aspect, which does not take away the employer's decision-making right but constitutes practical obstacles for the employer in the decision-making process or that certain obligations are triggered after making a certain decision. The work has also concluded that there is no detailed regulation of how the working hours should be arranged in the Swedish statutory system, which means that the employer's right to decide is extensive. Hence, the most effective and far-reaching way to limit the employer's right to decide is through collective agreements with trade unions and personal agreements with individual employees.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka upplevelsen av den psykosociala arbetsmiljön beroende av anställningsform och kön. Datainsamlig genomfördes med ett nyutvecklat frågeformulär (EPA), som är baserat på de senaste föreskrifterna gällande organisatorisk och social arbetsmiljö. EPA bestod av sju moduler; arbetsbelastning, arbetsorganisation, handlingsutrymme, kunskap och utveckling, ledarskap, stöd samt återhämtning. I studien deltog 80 personer, 40 personer hade reglerad arbetstid som jämfördes med 38 personer som hade oreglerad arbetstid,  35 var män och 45 var kvinnor. Resultatet visade att de med oreglerad arbetstid upplevde den psykosociala arbetsmiljön något bättre men det var inte statistiskt signifikant. Männen upplevde den psykosociala arbetsmiljön bättre än kvinnorna men det fanns ingen statistisk signifikant skillnad.  För modul ledarskap fanns en statistiskt signifikant skillnad mellan könen, där männen upplevde ledarskapet bättre. Vidare förelåg inga skillnader i arbetsmiljön beroende på anställningsform eller kön. / The aim with the present study was to study the psychosocial work environment depending on employment and sex with a newly developed questionnaire (EPA), which was based on the latest regulations regarding organizational and social work environment. The questionnaire consisted of seven modules; workload, work organization, margin of action, leadership, support, knowledge and development and recuperation. In this study 80 persons participated, 40 of them had regulated working hours and 38 had unregulated working hours, 35 were men and 45 were women. The results of the study showed that persons with unregulated working hours experienced the work environment slightly better, but the result was not statistic significant. Men experienced the work environment better then women, but the result was not statistic significant. There was a statistic significant difference though, in module leadership, showing that men had a better experience of leadership. Further, the result showed that there was no diffrences in the workenvironment depending on employment and sex.