No description available.

Mellanchefsrollen ses många gånger som komplex där mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrån men även nedanifrån inom en organisation. De fungerar som en länk mellan de övre och lägre delarna i organisationen vilket i många fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen är att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hälsa påverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress. För att hantera situationen som mellanchef är det viktigt att förstå sin egen roll inom organisationen, inneha goda kommunikationsmöjligheter till över och underordnade samt att den fysiska arbetsmiljön är trevlig. Resultaten har tolkats utifrån krav och kontroll modellen. Mellancheferna i undersökningen arbetade i en spänd arbetssituation, där de i flera fall beskriver känslor av låg kontroll och höga krav. Svag kontroll med samtidigt höga krav har visat sig kunna leda till nedsatt fysisk och psykisk hälsa, vilket betyder att mellanchefspositionen kan vara en riskfylld position inom ett företag.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

Forskning visar att lärares arbetssituation har förändrats och lärare idag är osäkra på vilka arbetsuppgifter som ingår i deras yrke. Lärare ser ökade arbetsuppgifter som ett hinder då elever riskerar att inte få det stöd de är i behov av. Denna studie kommer därför att undersöka hur grundskollärare uppfattar sina arbetsuppgifter i förhållande till sin arbetstid. Studiens fråga har belysts utifrån en fenomenografisk forskningsansats som relaterar till hur människor uppfattar olika situationer, då människor uppfattar och erfar världen olika. Fem intervjuer med grundskollärare ligger till grund för denna studie. Resultatet utifrån intervjuerna visar att lärarna uppfattar sin arbetssituation olika beroende på olika faktorer. Dock var samtliga lärare överens om att de administrativa uppgifterna som lärare idag är ålagda att göra, är de arbetsuppgifter som tar mest tid. Lärarna uppger att dokumentationen tar tid från planering och menar att undervisningens kvalité minskar. Några av de intervjuade lärarna frågar sig i vilken omfattning dokumentationen behöver göras och om den kan förenklas.

No description available.

Vid kontinuerlig leverans samt långa utvecklingscykler av mjukvara exponeras system som fortfarande inte är färdigställda för användarna. Det ställer krav på att systemets funktionalitet antingen är brukbart eller otillgängligt. Denna utvecklingsparadigm inom den agila metodiken leder till att vissa funktioner behöver döljas för alla eller en viss del användare. Detta kan lösas med Feature Toggles som i sin tur kan skapa komplexitet och redundant källkod om de inte administreras via ett centraliserat system. Denna typ av administrativt verktyg finns i dagsläget endast tillgänglig via betallösningar. Målet med denna studie är att kvalitativt och kvantitativt undersöka tillvägagångssätt för utveckling av en sådan applikation. Genom en agil utvecklingsmetodik, användning av väl etablerade ramverk, bibliotek och standarder skapades ett administrativt system som möjliggör editering, spårning av händelser och sökfunktioner kopplat till Feature Toggles. Utöver denna funktionalitet skapades ett tillhörande Representional State Transfer – Application Programming Interface (REST-API) som bidrar till att konsumerande system kan ta del utav den centraliserade informationen. Vidare ämnar studien undersöka utvecklingsmöjligheter för applikationen vilket resulterade i ytterligare förslag till funktionalitet så som tidsinställda notifikationer om redundans, optimering av redan implementerad funktionalitet och användarautentisering för ökad säkerhet. Efter genomförda metoder uppnådde studien sitt syfte och resulterade i en applikation för administrering av Feature Toggles.

Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera om det finns några skillnader i tid som ges för synundersökning och administrativa uppgifter mellan optiker som arbetar i privatägda verksamheter och företagskedjor. Det sekundära målet var att se om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan dem. Metod: Den digitala enkäten bestod av 16 kryssfrågor och delades ut till de 3300 medlemmarna i Facebookgruppen ”Optikforum” som dels består av legitimerade optiker men även andra som är verksamma inom optikbranschen. Enkäten distribuerades även till de 1550 medlemmarna i ”Optikerförbundet” som består av legitimerade optiker samt en del optikerstudenter. Resultat: Totalt var det 295 optiker som besvarade den digitala enkäten, varav 47% upplever att deras arbete är stressigt. Det visade sig att det är skillnad mellan olika arbetsplatser när det kommer till hur mycket tid optikerna får för administrativt arbete samt synundersökningar. Majoriteten av optikerna i de privatägda butikerna visade sig ha mer tid och mindre stress än optikerna i de kedjeägda- och franchise/inköpskedjebundna butikerna. Slutsats: Det är viktigt att arbetsgivare ger optikerna tillräckligt med tid för en fullständig synundersökning. Optiker bör få extra tid för att kunna sköta det administrativa arbetet som till exempel remisskrivning. På det viset kan de ta sina pauser för att återhämta sig och inte göra det de inte hinner med på sin arbetstid. Detta är viktigt både för patientsäkerheten och för optikerns välmående. / Purpose: The aim of this study was to identify if there are any differences in time given for vision examination and administrative task between optometrists working in privately owned practices and corporate chains. The secondary aim was to see if there are difference in work related stress between them. Method: The digital survey consisted of 16 questions and was distributed to the 3300 members of the Facebook group ”Optikforum” which partly consists of certified Optometrists but also those who are active in the industry in any way. The survey was distributed to the 1550 members of ”Optikerförbundet” as well. Result: A total of 295 Optometrists answered the digital survey, of which 47% feel that their work is stressful. It turned out that there is a difference between different workplaces when it comes to how much time the Optometrists get for administrative work and eye examinations. The majority of the Optometrists in the privately owned stores turned out to have more time and less stress than those in the chain-owned and franchise/purchasing chain-bound stores. Conclusion: It is important that employers give the Optometrists enough time for the eye examination. Optometrists should be given extra time to be able to handle administrative work such as referral writing, in this way they can take their breaks to recover their energy and not to do what they do not have time for during working hours. This is important both for the patient's safety and the Optometrists well-being.

Syftet med denna studie är att undersöka det administrativa arbetets påverkan på arbetsmotivationen hos läkare som arbetar i en svensk kontext. Andelen av svenska läkares arbetstid som går till administration har under de senaste åren varit ett uppmärksammat samt omdiskuterat ämne. Tidigare forskning har gjorts kring både arbetsmotivation i stort och arbetsmotivation inom vården såväl som vårdens generella effektivitet. Vad som dock inte undersökts i samma utsträckning är huruvida det administrativa arbetet påverkar den totala arbetsmotivationen, och om det i sin tur kan vara en bidragande faktor till ineffektivitet. Denna studie har därför genom intervjuer med sju läkare inom olika specialistområden som arbetar på Sundsvalls sjukhus undersökt detta. Studiens resultat visar att det administrativa arbetet upplevs som tråkigt att utföra och att det ibland även upplevs att det utförs på ett ineffektivt sätt. Det sågs däremot också som väldigt viktigt för patienten och därmed även verksamheten i stort. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det administrativa arbetet inte har någon betydande påverkan på den totala arbetsmotivationen eftersom den totala arbetsmotivation till arbetet i stor fortfarande var hög. Studien kunde även i enlighet med tidigare forskning identifiera att det finns förbättringsmöjligheter gällande de tekniska system, tidsdisponering och uppgiftsfördelning.

This study is an idea-critical analysis of the Swedish state´s proposed handling of trans citizens need of a correct gender marker in relation to the administrative barriers in the population registration regarding legal gender markers. In 1972 Sweden was the first country in the world to form a Gender Recognition Act. Though groundbreaking at the time, the law is now outdated. Several counties have since then adopted modern legislation in line with the international developments of the human rights standard. The study is an idea critical analysis of the proposed changes to the Swedish Gender Recognition Act, where the study identifies two fields of conflict between trans citizens need for correct gender marker and the technical limitations of the population registration. Within those the study identifies six chains of inherent ideas that form the ideological background to the conflict. Furthermore, the study shows that the Swedish state wants to grant its citizens the right to legal gender recognition by adopting self-declaration but the administrative barriers in the population registration, with the gendered individual number of identification (personnummer) at its core, makes it difficult. Based in a binary understanding of gender as a lifelong and predictable category, the state compromises its good intentions and, in the end, severely limits the principle of self-declaration by limiting the number of times one can change the legal gender marker by the method of self-declaration and by only providing two legal gender markers. Resulting in a misrecognition of non-binary citizens. The study also presents an alternative way of enhancing trans citizens right to correct legal gender marker. The aim of the study is to deepen the understanding of the state’s relationship to its trans citizens and hopefully contribute to the advancement of trans people’s human rights. / <p>2022-06-02</p>

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka arbetsmiljön i yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa. Studien utgår från följande frågeställningar: ·         Hur beskriver lärarna arbetet i ämnet idrott och hälsa? ·         Hur påverkas den psykiska hälsan när man arbetar som lärare i idrott och hälsa? ·         Hur arbetar skolorna för att främja en god arbetsmiljö? Metod Studien använder en kvalitativ metod och innehåller fyra intervjuer med lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och en intervju med en rektor från en gymnasieskola. Intervjudeltagarna fick besvara frågor angående hur de trivs på sitt arbete, hur deras skola arbetar för att främja den psykiska och mentala hälsan för lärare samt hur de själva ser på eventuellt arbete som kan bidra till en främjande psykisk och mental hälsa hos lärare. Resultat Resultatet av studiens intervjuer visade att lärarna trivs med sin yrkesroll och att de känner en meningsfullhet i sin roll som lärare. De flesta lärarna poängterar att den positiva relationen med kollegorna på skolan bidrar till att de trivs med sitt arbete. De flesta lärarna upplever att det är för mycket administrativt arbete med dokumentation kring sådant som inte rör den egna undervisningen. En del lärare menar att man bör använda sig mer av utvärderingsmaterial för att synliggöra eventuell negativ psykisk och mental hälsa. Andra lärare menar att man bör skära ner på det administrativa arbetet och anställa personal som tar hand om sådant som inte handlar om lärarens egen undervisning. Slutsats De slutsatser man kan dra av den här studien är dels att lärarna trivs med sin yrkesroll som lärare i ämnet idrott och hälsa, vilket kan kopplas till begreppet KASAM. En slutsats man också kan göra är att det är tidskrävande för lärarna med dokumentationsarbetet som gäller anpassad studiegång men också vad gäller planering och bedömning. Detta dokumentationsarbete kan i flera fall framkalla stress hos lärarna. En annan slutsats från den här studien är att fler frågor kring lärarnas fysiska arbete kunde ha ställts för att få en ännu bättre syn över arbetsmiljön för en lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa / Aim The overall aim of this study is to examine the work environment in the profession as a teacher in the subject of physical education and health. The study is based on the following questions: • How do teachers describe the work in the subject of physical education and health? • How is mental health affected when working as a physical education teacher? • How do schools work to promote a good working environment? Method The study uses a qualitative method and includes four interviews with physical education and health teachers at upper secondary school and one interview with a principal from an upper secondary school. The participants in the interview answered questions about how they enjoy their work, how their school works to promote mental health of teachers and how they themselves view possible work that can contribute to the promotion of mental health among teachers. Results The results of the study interviews showed that the teachers enjoy their professional role and that they feel a sense of purpose in their role as teachers. Most teachers point out that the positive relationship with colleagues at the school contributes to their enjoyment of their work. Most teachers feel that there is too much administrative work with documentation of things that do not concern their own teaching. Some teachers believe that more use should be made of evaluation materials to highlight any negative mental health. Other teachers believe that administrative work should be cut back, and staff should be hired to take care of things that are not related to the teacher's own teaching. Conclusion The conclusions that can be drawn from this study are partly that the teachers enjoy their professional role as teachers in the subject of physical education and health, which can be linked to the concept of KASAM. One conclusion that can also be made is that it is time-consuming for the teachers with the documentation work that concerns adapted study paths, but also in terms of planning and assessment. This documentation work can in several cases cause stress for teachers. Another conclusion from this study is that more questions about teachers' physical work could have been asked to get an even better view of the work environment for a teacher who teaches the subject of physical education and health.