Hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet varit föremål för en rad olika marknadsstyrda reformer som saknar motstycke i svensk historia. Dessa härstammar från New Public Management idéer vars avsikt var att organisationen skulle effektiviseras. Emellertid verkar denna intention gett en motsatt effekt enligt vad som framkommit i samhällsdebatten det senaste decenniet vad gäller patientsäkerheten och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta har syftet med denna studie varit att undersöka och förstå överläkarens psykosociala arbetsmiljö och yrkesroll i förhållande till dessa strukturella förändringar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att analysera ämnet med stöd utav Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har därefter kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och målförskjutning. Med hjälp utav dessa analytiska verktyg har en systemförändring i samhället kunnat identifieras. Detta tycks ha påverkat hälso- och sjukvården i den benämningen att det har orsakat en ökad administration och detaljstyrning i organisationen. Det empiriska materialet i uppsatsen visar att konsekvenserna har utmynnat i avprofessionalisering samt etisk stress för läkarens yrkesroll och psykosociala arbetsmiljö. Enligt informanternas utsagor tycks det saknas en vilja hos sjukvårdshuvudmännen att ta ett övergripande ansvar för alla problem som har uppstått i hälso- och sjukvården till följd av individualismen och New Public Management. Det medför i sin tur att flera av informanterna känner sig otillräckliga i sitt arbete samt ansvarsområde och att skulden för en dysfunktionell organisation drabbar läkare. En slimmad organisation kombinerat med individernas ökade krav på tillgänglighet och medverkan i sin sjukvård har sålunda ökat den sammanlagda belastningen på hälso- och sjukvården. Följaktligen är uppsatsens slutsats att marknadsstyrningar och slimmade organisationsmodeller i hälso- och sjukvården endast fungerar om tillgång och efterfrågan möts samt att organisationsbeslut bör helst fattas i nära samråd med professionen.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att Identifiera effektiviseringsmöjligheter för administrativt arbete i projekthantering. Det finns intresse i att undersöka hur det går att standardisera och effektivisera de administrativa arbetet i projektprocesserna. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar tagits fram: • Vilka problem med projekthantering skapar en fusion av flera bolag? • Hur kan administrativa arbetsprocesser för projekthantering effektiviseras och standardiseras? Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts en fallstudie. Studien säkerställer hög validitet genom att använda triangulering vid insamling av data i form av kvalitativ och kvantitativ forskning. En processkartläggning av den administrativa processen genomfördes från intervjuerna och dokumentstudien för att få en bättre helhetsbild av det administrativa arbetet i uppstartsprocessen för projekthantering. Resultat & Analys: Rapportens resultat visar att projektledare på FX upplever utmaningar och problem vid uppstarten av projekt. När dagens arbetsmetod analyserades genom fallstudier och dataflödesanalys kunde de problem som deltagarna nämnde under intervju och enkät identifieras. Dataflödesanalysen visar på onödiga arbetsmoment som dubbelarbete och manuell inmatning, dålig funktionalitet mellan programmen, otydliga mallar, bristande automatisering, användning av flera program och ineffektiv dokumenthantering med mera. Bland förbättringsförslagen finns centralisering av dokumentation och programvaror. En uppdaterad version av affärssystemet har möjlighet att sammankoppla program och dela information, något som skulle effektivisera manuell rapportering av tid och förväntad beläggning. AF 2.0 har potential att minska dubbelarbete, manuell inmatning och användning av flera program genom att alla uppgifter lagras och delas centralt. Många projekt har liknande struktur och samma berörda personer och genom att spara uppgifter inför nästa projekt kommer automatiseringen för administrativa processer öka. Rapporten diskuterar även möjligheten till avlastning av projektledare genom att anställa personal för administrativt arbete. Avgränsningar: Denna studie fokuserar på administrativa processer vid uppstarten av projekt och inte på andra faser av projekthantering som övervakning, kontroll och avslut. Nya programvaror eller arbetsverktyg förutom uppdateringen av AF 2.0 som kan effektivisera projekthantering undersöks inte i rapporten. Slutsats: Genom att utföra en processkartläggning för uppstarten av projekt kan administrativa processer undersökas, effektiviseras och standardiseras i organisationer som genomgått en fusion. Öppen kommunikation och feedback från användare är viktigt vid implementering av nya programvaror så det anpassas till användare och ändamål. Uppstartsprocessen ska vara användarvänlig och anpassad för såväl stora som små projekt. / Purpose: The purpose of this thesis is to identify opportunities for improving project management efficiency. There is an interest in exploring how administrative work in project processes can be standardized and streamlined. The following research questions have been developed to address the study's purpose: • What issues with project management arise from the merger of multiple companies? • How can administrative work processes be streamlined and standardized? Method: To answer the research questions, a case study has been conducted. The study ensures high validity by using triangulation when collecting data from qualitative and quantitative research. A process mapping of the administrative process was carried out from the interviews and document analysis to get a better overall picture of the administrative work in the project management start-up process. Results & Analysis: The report's findings show that project managers at FX experience challenges and problems during the start-up of projects. When the current work method was analyzed through case studies and data AF+ analysis, the problems mentioned by the participants during the interview and survey could be identified. The data AF+ analysis reveals unnecessary work tasks such as duplication and manual input, poor functionality between programs, unclear templates, lack of automation, use of multiple programs, and inefficient document management among other things. Among the suggested improvements are centralizing documentation and software. An updated version of the AF 2.0 business system can link programs and share information, which would optimize manual work of reporting time and expected workload. AF 2.0 has the potential to reduce unnecessary steps, the manual input and the use of multiple programs by storing and sharing all tasks centrally. Many projects have a similar structure and involve the same people so by saving information for the next project the automation of administrative processes will increase. The report also discusses the possibility of reducing the workload for project managers by hiring staff for administrative work. Limitations: This study focuses on administrative processes during the start-up of projects and not on other phases of project management, such as monitoring, control and closure. New software or work tools, apart from the update of AF 2.0, that could optimize project management are not examined in this study. Conclusion: By conducting a process mapping for the start-up of projects, administrative processes can be investigated, streamlined and standardized in organizations that have undergone a merger. Open communication and feedback from users are essential when implementing new software to ensure it is tailored to users and purposes. The start-up process should be user-friendly and adaptable for both large and small projects.

Detta projekt har genomförts under våren 2016 som ett examensarbete för högskole- ingenjörsprogrammet i innovationsteknik och design vid fakulteten för hälsa, natur- och teknikvetenskap på Karlstads universitet. Den största delen av arbetet utfördes på BAE Systems Bofors ABs eftermarknads- avdelning i Karlskoga. Där gjordes intervjuer och observationer för att kartlägga det nuvarande flödet och tillämpa metoder kring ett förbättringsarbete som studerats under projektets förstudie. Förstudien omfattade en stor litteraturunder-sökning kring arbetssätt och metoder för förbättringsarbeten, som sammanfattades i rapportens teoretiska referensram. De metoder som användes under projektet grundades i arbetssätten Lean och Sex Sigma samt den produktutvecklingsprocess som studerats tidigare under utbildningen. Några exempel på metoder som utfördes under projektet var administrativt spagettidiagram, värdeflödesanalys, ABC-analys och brainstorming. Sammanlagt hittades tolv problemområden i eftermarknadsflödet som studerades närmre. Dessa sammanfattades slutligen i en manual tillsammans med en djupare analys varför de olika problemen uppstått, förslag på hur de skulle kunna lösas eller förbättras samt förslag på hur ett eventuellt utslag av ett infört förbättringsarbete skulle kunna mätas. Exempel på ett problemområde som hittades under arbetet och sammanställdes i manualen var att företaget inte arbetade integrerat och behövde prioritera sitt eftermarknadsflöde. I lösningsförslaget förklarades varför företaget skulle ha fördel till att satsa mer på sin eftermarknad och dess flöde, hur viktigt det är att sätta kunden i fokus och att motivera samtliga medarbetare i flödet att arbeta effektivt. Det måttförslag som presenterades tillsammans med detta problemområde var en medarbetarenkät. I slutet av manualen presenterades även en prioritetsordning på de tolv avsnitten, för att företaget skulle ha underlag till att enkelt föra en diskussion om hur ett förbättrings- arbete skulle kunna påbörjas. / The project has been implemented as a thesis of Bachelor of Science in Innovation and Design at the Faculty of Health, Science and Technology at Karlstad University in the spring of 2016. Most of the work has been performed at BAE Systems Bofors AB’s aftermarket section in Karlskoga. The work included interviews and observations to identify the current flow and to apply methods of improvement on it. The feasibility study involved a large literature study on the methods and techniques of improvement, as summarized in the report's theoretical chapter. The methods that were used in the project were found in Lean, Six Sigma and the product development process, all of which were studied earlier in the education. Some examples of methods that were applied in the project were administrative spaghetti diagrams, Value Stream Mapping-analysis, ABC-analysis and brainstorming. A lot of problems were found in the aftermarket flow and twelve of those were more closely studied. These twelve problems were then summarized in a manual along with an in-depth analysis on why the problem had occurred, suggestions on how they could be resolved or improved and proposals on how a possible alteration of an introduced improvement could be measured. One example of problems that were found and gathered in the manual was that the company doesn’t work in an integrated way and need to prioritize the aftermarket flow. The suggested solution was to explain to the company why they would have to spend more resources on the aftermarket flow and motivate all employees that are involved. The solution also explained how important it is to focus on the customer and get the employees in the flow to work more efficiently. At the end of the manual a priority list of the twelve problem areas is presented. This priority list was made so the company more easily could start a discussion about the improvement work and how it could begin.

Root Cause Analysis (RCA) är en metodik som kan användas vid problemlösning för att gå till botten av en problemsituation och lösa ut de grundläggande orsakerna bakom problematiken. Problemet med RCA är att denna metod har främst undersökts och använts i sammanhang då ett problem med fysisk händelse, ett praktiskt symptom, har inträffat. En enligt studenterna förbisedd del av denna forskning berör problem där symptomet inte kan kopplas till en fysisk händelse – ett administrativt symptom. Syftet med denna studie är att tillämpa RCA på ett problem med administrativt symptom för att sedan ställa detta resultat i relation till andra studier med praktiska respektive administrativa symptom. Därefter gör studenterna bedömningen huruvida RCA är en lämplig metodik vid tillämpningen av ett administrativt symptom eller inte.   Denna studie har genomförts på Volvo Cars Body Components (VCBC) i Olofström där det undersökta problemet med administrativt symptom har varit VCBCs materialdifferenser på produktionsmaterialet plåt. Utifrån denna studie framkom sex rotorsaker bakom VCBCs problematik, vilka alla oberoende av varandra gav upphov till problematiken. Denna trend kunde uppvisas i annan studie med administrativt symptom, men kunde inte uppvisas i någon studie då ett praktiskt symptom studerats. En slutsats av denna studie visar på att skillnaden mellan ett problem med ett praktiskt respektive administrativt symptom ligger i själva ursprunget till den grundläggande rotorsaken. I fall med praktiska symptom kan denna direkt hänvisas till en mänsklig faktor som ursprung till problematiken, en trend som inte framgår i de fall då ett administrativt symptom undersökts. Det är också studenternas slutsats att RCA är en lämplig metodik att använda vid problem med administrativa symptom. / Root Cause Analysis (RCA) is a method that can be used in problem solving to get to the bottom of a problem situation and solving the root causes behind the problems. The problem of RCA is that this method has mainly been studied and used in contexts where a problem with the physical event, a practical symptom occurred. According to the students, an overlooked part of this research addresses problems where the symptom cannot be linked to a natural event – an administrative symptom. The purpose of this study is to apply RCA to a problem with an administrative symptom in order to then set the result in relation to other studies with practical and administrative symptoms. Thereafter the students will do the assessment whether RCA is a suitable methodology to apply on an administrative symptom or not.   This study was conducted at Volvo Cars Body Components (VCBC) in Olofström where the investigated problem with an administrative symptom has been VCBCs material differences in the production material sheet. Based on this study six root causes were revealed to be behind VCBCs problems, where all, independent of each other, gave rise to problem. This trend could be presented in another study with administrative symptom, but could not be produced in any study where a practical symptoms was studied. One conclusion of this study show that the difference between a problem with a practical respectively administrative symptom lies in the very origin of the fundamental root cause. In cases of practical symptoms, this may actually refer to a human factor as the origin of the problem, a trend which is not clear in cases where an administrative symptom is investigated. It is also the student's conclusion that RCA is an appropriate methodology to use in case of problems with the administrative symptoms

In classical “triple bottom line” sustainability reporting, there have not been any clear guidelines on how companies should report on their environmental footprint. Consequently, the transparency in the environmental reporting has been low, which has resulted in greenwashing. To create reliable reporting and increase the proportion of green loans and green investments, the EU introduced the classification system EU Taxonomy in 2021. The new framework has stricter requirements on companies as they are now obligated to report on specific guidelines. These guidelines will also allow stakeholders to determine how sustainable a company is. Since the EU Taxonomy was recently launched, there has been a knowledge gap in how companies experience the framework. Also, what measures should be considered in the design of the EU Taxonomy for the implementation to be as successful as possible, based on the premise that companies should make their business model as sustainable as possible. This semi-structured interview study examines how Swedish companies experience the EU Taxonomy. The researchers interviewed eight Swedish stakeholders with great insights into the area, from the manufacturing industry (1), the Real Estate Industry (2), the Swedish Corporate Business Organizations (1), the Real Estate Industry Organizations (2), and Auditing Firms (2). The researchers could conclude that being classified as sustainable in the EU Taxonomy does not necessarily mean a company is sustainable from a scientific point of view. Nevertheless, it can be an answer to political interests. The interviewees also felt it was challenging to interpret and understand the framework and that there were necessary clarifications. Further, the EU will have to account for several activities from each industry so that companies can report on their total ecological footprint. Finally, changes in the delegated acts are mandatory for the EU taxonomy to be a successful policy instrument. / I klassisk “triple bottom line” rapportering har det inte funnits några tydliga riktlinjer för hur företag ska rapportera om sitt ekologiska avtryck. Som en följd av detta, har transparensen i hållbarhetsredovisningen varit låg, vilket har resulterat i greenwashing. I syfte att skapa mer tillförlitlig rapportering och öka andelen gröna lån och investeringar, infördes 2021 klassificeringssystemet EU Taxonomin. Det nya ramverket har skapat nya krav på företag då de nu är skyldiga att rapportera på specifika miljöbelastande aktiviteter. Dessa riktlinjer ska dessutom kunna utgöra hur hållbara de rapporterande bolagen är. Eftersom EU Taxonomin nyligen har lanserats, fanns det en kunskapslucka för hur företag upplever ramverket. Även vilka åtgärder som bör övervägas i utformningen av EU-taxonomin för att implementeringen ska bli så framgångsrik som möjligt, utifrån utgångspunkten att företag ska göra sin affärsmodell så hållbar som möjligt. Med detta i åtanke utvecklades denna semistrukturerade intervjustudie som ämnar att undersöka hur svenska företag ser på EU Taxonomin. Forskarna har intervjuat åtta aktörer från svenska: tillverkningsindustrin (1), fastighetsbranschen (2), näringslivet (1), medlemsorganisationer inom fastighetsbranschen (2) och revisionsbyråer (2). Det forskarna kunde konstatera är att det som klassas som hållbart i EU Taxonomin, inte nödvändigtvis ur ett teknikneutral och vetenskapligt perspektiv är hållbart, utan är ett svar på ett politiskt intresse. Aktörerna upplever dessutom att ramverket är svårt att förstå och att det därför är nödvändigt med förtydningar. Till sist kommer även EU behöva ta fler aktiviteter från de respektive branscherna i åtanke i de delegerade akterna, för att företag ska kunna redovisa för sitt totala ekologiska fotavtryck. Slutligen är ändringar i de delegerade akterna obligatoriska för att EU Taxonomin ska kunna bli ett framgångsrikt policyinstrument.