No description available.

Mellanchefsrollen ses många gånger som komplex där mellanchefen ska lyckas balansera krav och intressen som kommer uppifrån men även nedanifrån inom en organisation. De fungerar som en länk mellan de övre och lägre delarna i organisationen vilket i många fall ses som utmanande av flera olika orsaker. Syftet med undersökningen är att se hur mellancheferna upplever sin arbetsmiljö och hur deras hälsa påverkas av den. En kvalitativ intervjustudie genomfördes med tolv mellanchefer inom stora och mellanstora organisationer. De medverkande mellancheferna upplever tung administrativ belastning, hög kravbild och tidsbrist vilket leder till stress. För att hantera situationen som mellanchef är det viktigt att förstå sin egen roll inom organisationen, inneha goda kommunikationsmöjligheter till över och underordnade samt att den fysiska arbetsmiljön är trevlig. Resultaten har tolkats utifrån krav och kontroll modellen. Mellancheferna i undersökningen arbetade i en spänd arbetssituation, där de i flera fall beskriver känslor av låg kontroll och höga krav. Svag kontroll med samtidigt höga krav har visat sig kunna leda till nedsatt fysisk och psykisk hälsa, vilket betyder att mellanchefspositionen kan vara en riskfylld position inom ett företag.

Syftet med studien var att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs av operativa chefer i genusmärkta verksamheter. De genusmärkta verksamheter som har undersökts är den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Operativa chefer är första linjens chefer som har medarbetare direkt under sig. Denna studie genomfördes som ett uppdrag från Örebro kommuns personalavdelning. Intresset för att undersöka hur tillgången av administrativt stöd upplevs i genusmärkta verksamheter uppkom efter att regeringen gett Arbetsmiljöverket i uppgift att utveckla och genomföra särskilda insatser för att förebygga att kvinnor slås ut från arbetslivet på grund av arbetsmiljörelaterade problem. Arbetsmiljöverkets undersökning jämförde, precis som denna studie, den kvinnodominerande hemvården och mansdominerad teknisk verksamhet. Arbetsmiljöverket kom fram till att en av faktorerna som påverkar kvinnors arbetsmiljö är tillgången av administrativt stöd. För att besvara hur detta upplevs av operativa chefer i Örebro kommun har undersökningen tre frågeställningar: Vad ses som administrativt arbete av de operativa cheferna och vilket stöd finns att tillgå i det administrativa arbetet? Vad finns det för skillnader och likheter mellan hemvård och teknisk verksamhet när det gäller administrativt stöd? Hur skulle det administrativa stödet vara organiserat för att uppnå ett önskvärt resultat enligt de operativa cheferna? Jag har valt att utföra sex stycken kvalitativa intervjuer med lika många operativa chefer från hemvården och teknisk verksamhet i. Analysen av resultatet i studien visar att vad administrativa arbetsuppgifter innebär skiljer sig relativt mycket åt. Uppgifterna som nämns kan ändå sammanfattas som ekonomirelaterade uppgifter, personalrelaterade uppgifter, tekniska resurser samt skriva protokoll, minnesanteckningar och göra beställningar. Det stöd som finns att tillgå kan sammanfattas som administrativ personal, datorprogram, driftsledare och stödresurser. Något som påverkar hur de operativa cheferna upplever tillgången av stöd är hur stor personalgrupp de ansvarar för. Personalgrupperna i tekniska verksamheter är mellan sex och 23 personer medan personalgrupperna i hemvården är mellan 26 till 44 personer. Undersökningen visar att operativa chefer inom hemvården vill ha mer administrativt stöd. Operativa chefer inom tekniska verksamheter skulle uppleva stödet mer effektivt om det fanns närmare. Studien har kommit fram till ett antal olika faktorer som påverkar det administrativa stödet. Dessa faktorer är illegitima arbetsuppgifter, genusmärkta verksamheter och balansen mellan strategisk och operativ nivå. Illegitima arbetsuppgifter är de uppgifter som till exempel en operativ chef utför men som egentligen inte tillhör dennes yrkesroll. Det kan i denna studie vara när en operativ chef inom hemvården plockar ur diskmaskinen i personalrummet. Genusmärkningen på verksamheten kan påverka till exempel handlingsmönster och normer. Forskare visar på att kvinnligt genusmärkta verksamheter kännetecknas med att vara ansvarsfulla och tåliga medan mansdominerade verksamheter kännetecknas med att vara aktiva och ställa högre krav. Balansen mellan den strategiska och operativa nivån innebär att det finns en viss svårighet för en operativ chef att uppfylla kraven från den strategiska nivån men även de kraven och förväntningarna som medarbetarna ställer.

Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera om det finns några skillnader i tid som ges för synundersökning och administrativa uppgifter mellan optiker som arbetar i privatägda verksamheter och företagskedjor. Det sekundära målet var att se om det finns skillnader i arbetsrelaterad stress mellan dem. Metod: Den digitala enkäten bestod av 16 kryssfrågor och delades ut till de 3300 medlemmarna i Facebookgruppen ”Optikforum” som dels består av legitimerade optiker men även andra som är verksamma inom optikbranschen. Enkäten distribuerades även till de 1550 medlemmarna i ”Optikerförbundet” som består av legitimerade optiker samt en del optikerstudenter. Resultat: Totalt var det 295 optiker som besvarade den digitala enkäten, varav 47% upplever att deras arbete är stressigt. Det visade sig att det är skillnad mellan olika arbetsplatser när det kommer till hur mycket tid optikerna får för administrativt arbete samt synundersökningar. Majoriteten av optikerna i de privatägda butikerna visade sig ha mer tid och mindre stress än optikerna i de kedjeägda- och franchise/inköpskedjebundna butikerna. Slutsats: Det är viktigt att arbetsgivare ger optikerna tillräckligt med tid för en fullständig synundersökning. Optiker bör få extra tid för att kunna sköta det administrativa arbetet som till exempel remisskrivning. På det viset kan de ta sina pauser för att återhämta sig och inte göra det de inte hinner med på sin arbetstid. Detta är viktigt både för patientsäkerheten och för optikerns välmående. / Purpose: The aim of this study was to identify if there are any differences in time given for vision examination and administrative task between optometrists working in privately owned practices and corporate chains. The secondary aim was to see if there are difference in work related stress between them. Method: The digital survey consisted of 16 questions and was distributed to the 3300 members of the Facebook group ”Optikforum” which partly consists of certified Optometrists but also those who are active in the industry in any way. The survey was distributed to the 1550 members of ”Optikerförbundet” as well. Result: A total of 295 Optometrists answered the digital survey, of which 47% feel that their work is stressful. It turned out that there is a difference between different workplaces when it comes to how much time the Optometrists get for administrative work and eye examinations. The majority of the Optometrists in the privately owned stores turned out to have more time and less stress than those in the chain-owned and franchise/purchasing chain-bound stores. Conclusion: It is important that employers give the Optometrists enough time for the eye examination. Optometrists should be given extra time to be able to handle administrative work such as referral writing, in this way they can take their breaks to recover their energy and not to do what they do not have time for during working hours. This is important both for the patient's safety and the Optometrists well-being.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet med denna studie är att undersöka arbetsmiljön i yrket som lärare i ämnet idrott och hälsa. Studien utgår från följande frågeställningar: ·         Hur beskriver lärarna arbetet i ämnet idrott och hälsa? ·         Hur påverkas den psykiska hälsan när man arbetar som lärare i idrott och hälsa? ·         Hur arbetar skolorna för att främja en god arbetsmiljö? Metod Studien använder en kvalitativ metod och innehåller fyra intervjuer med lärare i idrott och hälsa på gymnasiet och en intervju med en rektor från en gymnasieskola. Intervjudeltagarna fick besvara frågor angående hur de trivs på sitt arbete, hur deras skola arbetar för att främja den psykiska och mentala hälsan för lärare samt hur de själva ser på eventuellt arbete som kan bidra till en främjande psykisk och mental hälsa hos lärare. Resultat Resultatet av studiens intervjuer visade att lärarna trivs med sin yrkesroll och att de känner en meningsfullhet i sin roll som lärare. De flesta lärarna poängterar att den positiva relationen med kollegorna på skolan bidrar till att de trivs med sitt arbete. De flesta lärarna upplever att det är för mycket administrativt arbete med dokumentation kring sådant som inte rör den egna undervisningen. En del lärare menar att man bör använda sig mer av utvärderingsmaterial för att synliggöra eventuell negativ psykisk och mental hälsa. Andra lärare menar att man bör skära ner på det administrativa arbetet och anställa personal som tar hand om sådant som inte handlar om lärarens egen undervisning. Slutsats De slutsatser man kan dra av den här studien är dels att lärarna trivs med sin yrkesroll som lärare i ämnet idrott och hälsa, vilket kan kopplas till begreppet KASAM. En slutsats man också kan göra är att det är tidskrävande för lärarna med dokumentationsarbetet som gäller anpassad studiegång men också vad gäller planering och bedömning. Detta dokumentationsarbete kan i flera fall framkalla stress hos lärarna. En annan slutsats från den här studien är att fler frågor kring lärarnas fysiska arbete kunde ha ställts för att få en ännu bättre syn över arbetsmiljön för en lärare som undervisar i ämnet idrott och hälsa / Aim The overall aim of this study is to examine the work environment in the profession as a teacher in the subject of physical education and health. The study is based on the following questions: • How do teachers describe the work in the subject of physical education and health? • How is mental health affected when working as a physical education teacher? • How do schools work to promote a good working environment? Method The study uses a qualitative method and includes four interviews with physical education and health teachers at upper secondary school and one interview with a principal from an upper secondary school. The participants in the interview answered questions about how they enjoy their work, how their school works to promote mental health of teachers and how they themselves view possible work that can contribute to the promotion of mental health among teachers. Results The results of the study interviews showed that the teachers enjoy their professional role and that they feel a sense of purpose in their role as teachers. Most teachers point out that the positive relationship with colleagues at the school contributes to their enjoyment of their work. Most teachers feel that there is too much administrative work with documentation of things that do not concern their own teaching. Some teachers believe that more use should be made of evaluation materials to highlight any negative mental health. Other teachers believe that administrative work should be cut back, and staff should be hired to take care of things that are not related to the teacher's own teaching. Conclusion The conclusions that can be drawn from this study are partly that the teachers enjoy their professional role as teachers in the subject of physical education and health, which can be linked to the concept of KASAM. One conclusion that can also be made is that it is time-consuming for the teachers with the documentation work that concerns adapted study paths, but also in terms of planning and assessment. This documentation work can in several cases cause stress for teachers. Another conclusion from this study is that more questions about teachers' physical work could have been asked to get an even better view of the work environment for a teacher who teaches the subject of physical education and health.

Hälso- och sjukvården har sedan början av 1990-talet varit föremål för en rad olika marknadsstyrda reformer som saknar motstycke i svensk historia. Dessa härstammar från New Public Management idéer vars avsikt var att organisationen skulle effektiviseras. Emellertid verkar denna intention gett en motsatt effekt enligt vad som framkommit i samhällsdebatten det senaste decenniet vad gäller patientsäkerheten och sjukvårdpersonalens arbetsmiljö. Mot bakgrund av detta har syftet med denna studie varit att undersöka och förstå överläkarens psykosociala arbetsmiljö och yrkesroll i förhållande till dessa strukturella förändringar. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts för att analysera ämnet med stöd utav Jürgen Habermas teorier om kommunikativt handlande och system och livsvärld samt Robert Karasek och Töres Theorells krav, kontroll och stödmodell. Dessa teorier har därefter kopplats till begreppen avprofessionalisering, etisk stress och målförskjutning. Med hjälp utav dessa analytiska verktyg har en systemförändring i samhället kunnat identifieras. Detta tycks ha påverkat hälso- och sjukvården i den benämningen att det har orsakat en ökad administration och detaljstyrning i organisationen. Det empiriska materialet i uppsatsen visar att konsekvenserna har utmynnat i avprofessionalisering samt etisk stress för läkarens yrkesroll och psykosociala arbetsmiljö. Enligt informanternas utsagor tycks det saknas en vilja hos sjukvårdshuvudmännen att ta ett övergripande ansvar för alla problem som har uppstått i hälso- och sjukvården till följd av individualismen och New Public Management. Det medför i sin tur att flera av informanterna känner sig otillräckliga i sitt arbete samt ansvarsområde och att skulden för en dysfunktionell organisation drabbar läkare. En slimmad organisation kombinerat med individernas ökade krav på tillgänglighet och medverkan i sin sjukvård har sålunda ökat den sammanlagda belastningen på hälso- och sjukvården. Följaktligen är uppsatsens slutsats att marknadsstyrningar och slimmade organisationsmodeller i hälso- och sjukvården endast fungerar om tillgång och efterfrågan möts samt att organisationsbeslut bör helst fattas i nära samråd med professionen.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att Identifiera effektiviseringsmöjligheter för administrativt arbete i projekthantering. Det finns intresse i att undersöka hur det går att standardisera och effektivisera de administrativa arbetet i projektprocesserna. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar tagits fram: • Vilka problem med projekthantering skapar en fusion av flera bolag? • Hur kan administrativa arbetsprocesser för projekthantering effektiviseras och standardiseras? Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts en fallstudie. Studien säkerställer hög validitet genom att använda triangulering vid insamling av data i form av kvalitativ och kvantitativ forskning. En processkartläggning av den administrativa processen genomfördes från intervjuerna och dokumentstudien för att få en bättre helhetsbild av det administrativa arbetet i uppstartsprocessen för projekthantering. Resultat & Analys: Rapportens resultat visar att projektledare på FX upplever utmaningar och problem vid uppstarten av projekt. När dagens arbetsmetod analyserades genom fallstudier och dataflödesanalys kunde de problem som deltagarna nämnde under intervju och enkät identifieras. Dataflödesanalysen visar på onödiga arbetsmoment som dubbelarbete och manuell inmatning, dålig funktionalitet mellan programmen, otydliga mallar, bristande automatisering, användning av flera program och ineffektiv dokumenthantering med mera. Bland förbättringsförslagen finns centralisering av dokumentation och programvaror. En uppdaterad version av affärssystemet har möjlighet att sammankoppla program och dela information, något som skulle effektivisera manuell rapportering av tid och förväntad beläggning. AF 2.0 har potential att minska dubbelarbete, manuell inmatning och användning av flera program genom att alla uppgifter lagras och delas centralt. Många projekt har liknande struktur och samma berörda personer och genom att spara uppgifter inför nästa projekt kommer automatiseringen för administrativa processer öka. Rapporten diskuterar även möjligheten till avlastning av projektledare genom att anställa personal för administrativt arbete. Avgränsningar: Denna studie fokuserar på administrativa processer vid uppstarten av projekt och inte på andra faser av projekthantering som övervakning, kontroll och avslut. Nya programvaror eller arbetsverktyg förutom uppdateringen av AF 2.0 som kan effektivisera projekthantering undersöks inte i rapporten. Slutsats: Genom att utföra en processkartläggning för uppstarten av projekt kan administrativa processer undersökas, effektiviseras och standardiseras i organisationer som genomgått en fusion. Öppen kommunikation och feedback från användare är viktigt vid implementering av nya programvaror så det anpassas till användare och ändamål. Uppstartsprocessen ska vara användarvänlig och anpassad för såväl stora som små projekt. / Purpose: The purpose of this thesis is to identify opportunities for improving project management efficiency. There is an interest in exploring how administrative work in project processes can be standardized and streamlined. The following research questions have been developed to address the study's purpose: • What issues with project management arise from the merger of multiple companies? • How can administrative work processes be streamlined and standardized? Method: To answer the research questions, a case study has been conducted. The study ensures high validity by using triangulation when collecting data from qualitative and quantitative research. A process mapping of the administrative process was carried out from the interviews and document analysis to get a better overall picture of the administrative work in the project management start-up process. Results & Analysis: The report's findings show that project managers at FX experience challenges and problems during the start-up of projects. When the current work method was analyzed through case studies and data AF+ analysis, the problems mentioned by the participants during the interview and survey could be identified. The data AF+ analysis reveals unnecessary work tasks such as duplication and manual input, poor functionality between programs, unclear templates, lack of automation, use of multiple programs, and inefficient document management among other things. Among the suggested improvements are centralizing documentation and software. An updated version of the AF 2.0 business system can link programs and share information, which would optimize manual work of reporting time and expected workload. AF 2.0 has the potential to reduce unnecessary steps, the manual input and the use of multiple programs by storing and sharing all tasks centrally. Many projects have a similar structure and involve the same people so by saving information for the next project the automation of administrative processes will increase. The report also discusses the possibility of reducing the workload for project managers by hiring staff for administrative work. Limitations: This study focuses on administrative processes during the start-up of projects and not on other phases of project management, such as monitoring, control and closure. New software or work tools, apart from the update of AF 2.0, that could optimize project management are not examined in this study. Conclusion: By conducting a process mapping for the start-up of projects, administrative processes can be investigated, streamlined and standardized in organizations that have undergone a merger. Open communication and feedback from users are essential when implementing new software to ensure it is tailored to users and purposes. The start-up process should be user-friendly and adaptable for both large and small projects.