The work in project has been around since humans began to hunt in groups, building bridges or building of the Great Wall of China. In 1960- and 70´s, the word project got their value it has today. A project means a work done during a decided time, with decided economy and non-recurring nature (Jansson and Ljung 2004). The projects had a general analytical model. It was used for all projects the organization engaged. Nowadays there are plenty of models that indicates how projects should be handled and organized (Engwall 2004). As an example there is a general project model based on five working step model (Jansson and Ljung 2004). This consists of analyzing the project idea, lead the planning, leading implementation work, leading the handover process and at the end closing out the project organization. Projects are divided into archetypes. Examples of these are utility projects, customer order projects, prod-uct development projects and market projects (Jansson and Ljung 2004). This has resulted in that a number of researchers have developed models for handling differ-ent types of projects. Ljung (2011) has developed SPA-framework for project analysis. This framework consists of three models of analysis. Analysis model 1, Strategic significance, ex-amining the project archetype. Analysis model 2, Operational logics, studies the result of the project, the decision-making process and the project phases. Analysis model 3, examines the Complexity of the project. When the project is analysed based on these models, the differ-ences of the projects are shown. Then the project manager can customize project management for its uniqueness. Our study investigated if the SPA-framework can be used to analyze the project and identify its distinctive characteristics. The result of the project analysis shows that SPA-framework can be used for this purpose. We used the three analytical models, Strategic significance, Op-erational Logic and Complexity, to formulate questions based on the result-, process- and or-ganization perspective. The analysis of the interviews revealed that all the projects analyzed, have specific distinctive characteristics. Our results demonstrate that there are both similari-ties and differences between the analyzed projects. Technical complexity is the most promi-nent complexity of the analysis. Four out of five projects received this type of complexity. Only one project received Structural complexity. Three projects had a hint of Contextual complexity. / Projektarbetsformer har funnits alltsedan människan började jaga i grupp, bygga broar eller vid byggnationen av kinesiska muren. På 1960- och 70-talet fick begreppet projekt den bety-delse den har idag. Med projekt menas ett arbete av engångskaraktär som bedrivs under en bestämd tid med en bestämd kostnadsram (Jansson och Ljung 2004). Numera finns ett flertal modeller för projekthanteringen beskrivna i litteraturen (Engwall 2004). Ett exempel är Jans-son och Ljungs (2004) modell där projektledningsarbetet struktureras upp i fem arbets-steg/faser (Jansson och Ljung 2004). Dessa är att analysera projektidén, leda planeringsar-betet, leda realiseringsarbetet, leda överlämningsarbetet samt att till sist avveckla projektorga-nisationen. Projekt förekommer i en mängd olika typer. Exempel på dessa är interna föränd-ringsprojekt, kundorderprojekt, produktutvecklingsprojekt och marknadsprojekt (Jansson och Ljung 2004). Detta har resulterat i att fler forskare har tagit fram modeller för att stödja hante-ring av olika typer av projekt. Ljung (2011) har utvecklat ett ramverk för strukturerad projekt-analys (SPA). Ramverket består av tre analysmodeller. Analysmodell 1, Strategisk betydelse, undersöker vilken strategisk projektarketyp projektet har. Analysmodell 2, Operativ logik, studerar projektets leverabel, beslutsprocesser och faser. Analysmodell 3, Komplexitet, under-söker vilken typ av komplexitet projektet har. När projektet är analyserat enligt dessa modeller, ser projektledaren vilka särdrag projektet har. Projektledaren kan då anpassa pro-jekthanteringen efter dess särdrag. Vi har i vår studie undersökt och analyserat ett antal projekt i en tillämpning av SPA-ramverket. Vi har undersökt vilka särdrag som framträder genom analysen. Att använda denna modell är ett sätt att få en djupare förståelse för hur projektet är strukturerat samt vilka brister och fördelar hanteringen av projektet har. I vår studie har vi genom fem semistrukture-rade intervjuer undersökt om SPA- ramverket kan användas för att analysera projekt och finna dess särdrag. Resultatet av projektanalyserna visar att SPA-ramverket kan användas för att finna projektens särdrag. Med hjälp av de tre analysmodellerna Strategisk betydelse, Operativ logik och Komplexitet formulerades frågor grundade på resultat-, process och organiserings-perspektivet. I analysen av intervjuerna upptäcktes att alla projekt som analyserats har speci-fika särdrag. Studiens resultat visar att det finns både likheter och olikheter mellan de analyse-rade projekten.

<p>Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé.</p><p>Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.</p>

Studentorganisationen Värmlands nation i Uppsala genomdrev under våren och sommaren 2006 ett konceptbyte på sin dansklubb. Initiativet togs av nationsledningen, men genomförandet skedde i form av ett självständigt projekt drivet av projektanställda nationsmedlemmar. Den här uppsatsen studerar hur nationens ideella organisationsstruktur har påverkat projektarbetet. Detta görs främst genom intervjuer med berörda individer inom både nationen och projektet. Uppsatsen utgår från organisationsteori av Henry Mintzberg och projektteori av Anders Marttala, Kjell Nordberg och Anders Blomé. Värmlands nations organisationsform kännetecknas av ideella drivkrafter, informell kommunikation och att många olika individers diversifierade insatser resulterar i en mångfasetterad och stundtals svåröverblickbar helhet. Denna struktur har sina fördelar i en bred studentorganisation med väldefinierade och återkommande aktiviteter, men när den överfördes till ett tillfälligt projekt visade den sig skapa en hel del problem i form av oklara riktlinjer och svårdefinierade ansvarsfördelningar. Trots detta är det tydligt att arbetssättet inte varit enbart en nackdel; projektets lyckade resultat kan till viss del härledas de nationsaktivas självpåtagna insatser. Sammantaget kan dock ett behov av tydligare arbetsfördelning och klarare arbetsledning identifieras i uppsatsen.

Syfte: Syftet med examensarbetet är att Identifiera effektiviseringsmöjligheter för administrativt arbete i projekthantering. Det finns intresse i att undersöka hur det går att standardisera och effektivisera de administrativa arbetet i projektprocesserna. För att besvara studiens syfte har följande frågeställningar tagits fram: • Vilka problem med projekthantering skapar en fusion av flera bolag? • Hur kan administrativa arbetsprocesser för projekthantering effektiviseras och standardiseras? Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det genomförts en fallstudie. Studien säkerställer hög validitet genom att använda triangulering vid insamling av data i form av kvalitativ och kvantitativ forskning. En processkartläggning av den administrativa processen genomfördes från intervjuerna och dokumentstudien för att få en bättre helhetsbild av det administrativa arbetet i uppstartsprocessen för projekthantering. Resultat &amp; Analys: Rapportens resultat visar att projektledare på FX upplever utmaningar och problem vid uppstarten av projekt. När dagens arbetsmetod analyserades genom fallstudier och dataflödesanalys kunde de problem som deltagarna nämnde under intervju och enkät identifieras. Dataflödesanalysen visar på onödiga arbetsmoment som dubbelarbete och manuell inmatning, dålig funktionalitet mellan programmen, otydliga mallar, bristande automatisering, användning av flera program och ineffektiv dokumenthantering med mera. Bland förbättringsförslagen finns centralisering av dokumentation och programvaror. En uppdaterad version av affärssystemet har möjlighet att sammankoppla program och dela information, något som skulle effektivisera manuell rapportering av tid och förväntad beläggning. AF 2.0 har potential att minska dubbelarbete, manuell inmatning och användning av flera program genom att alla uppgifter lagras och delas centralt. Många projekt har liknande struktur och samma berörda personer och genom att spara uppgifter inför nästa projekt kommer automatiseringen för administrativa processer öka. Rapporten diskuterar även möjligheten till avlastning av projektledare genom att anställa personal för administrativt arbete. Avgränsningar: Denna studie fokuserar på administrativa processer vid uppstarten av projekt och inte på andra faser av projekthantering som övervakning, kontroll och avslut. Nya programvaror eller arbetsverktyg förutom uppdateringen av AF 2.0 som kan effektivisera projekthantering undersöks inte i rapporten. Slutsats: Genom att utföra en processkartläggning för uppstarten av projekt kan administrativa processer undersökas, effektiviseras och standardiseras i organisationer som genomgått en fusion. Öppen kommunikation och feedback från användare är viktigt vid implementering av nya programvaror så det anpassas till användare och ändamål. Uppstartsprocessen ska vara användarvänlig och anpassad för såväl stora som små projekt. / Purpose: The purpose of this thesis is to identify opportunities for improving project management efficiency. There is an interest in exploring how administrative work in project processes can be standardized and streamlined. The following research questions have been developed to address the study's purpose: • What issues with project management arise from the merger of multiple companies? • How can administrative work processes be streamlined and standardized? Method: To answer the research questions, a case study has been conducted. The study ensures high validity by using triangulation when collecting data from qualitative and quantitative research. A process mapping of the administrative process was carried out from the interviews and document analysis to get a better overall picture of the administrative work in the project management start-up process. Results &amp; Analysis: The report's findings show that project managers at FX experience challenges and problems during the start-up of projects. When the current work method was analyzed through case studies and data AF+ analysis, the problems mentioned by the participants during the interview and survey could be identified. The data AF+ analysis reveals unnecessary work tasks such as duplication and manual input, poor functionality between programs, unclear templates, lack of automation, use of multiple programs, and inefficient document management among other things. Among the suggested improvements are centralizing documentation and software. An updated version of the AF 2.0 business system can link programs and share information, which would optimize manual work of reporting time and expected workload. AF 2.0 has the potential to reduce unnecessary steps, the manual input and the use of multiple programs by storing and sharing all tasks centrally. Many projects have a similar structure and involve the same people so by saving information for the next project the automation of administrative processes will increase. The report also discusses the possibility of reducing the workload for project managers by hiring staff for administrative work. Limitations: This study focuses on administrative processes during the start-up of projects and not on other phases of project management, such as monitoring, control and closure. New software or work tools, apart from the update of AF 2.0, that could optimize project management are not examined in this study. Conclusion: By conducting a process mapping for the start-up of projects, administrative processes can be investigated, streamlined and standardized in organizations that have undergone a merger. Open communication and feedback from users are essential when implementing new software to ensure it is tailored to users and purposes. The start-up process should be user-friendly and adaptable for both large and small projects.

Den moderna reklammarknaden presenterar nya relationsutmaningar för reklambyråer och deras beställare. Uppsatsens mål är att undersöka de proaktiva tillvägagångssätt svenska reklambyråer tillämpar i sina arbetsprocesser och ska kunna visa vilka utfall detta ger på byråernas relation till deras olika beställare. Uppsatsen bygger på en tidigare undersökning som berör proaktivitetens roll i byrå-beställarrelationer och som genomfördes utanför Sveriges gränser. Den valda frågeställningen är att undersöka hur dessa proaktiva egenskaper samverkar hos just svenska reklambyråer. Besvarandet av denna fråga ska kunna ge bättre förutsättningar vid tillämpning av olika proaktiva tillvägagångssätt som ska gynna byrå-beställarrelationer. För att kunna tillhandase detta svar gjordes en kvalitativ undersökning i form av semistrukturerade intervjuer med relevant byråpersonal och en kvalitativ analys av den insamlade empirin. I analysen identifierades sex olika delar av proaktiva egenskaper som tillämpades av informanterna. Dessa proaktiva egenskaper visade sig till stor del ha positiva konsekvenser på byrå-beställarrelationen och gav även nya förslag till proaktiva tillvägagångssätt samt hur de kan tillämpas. Även vissa utmaningar med de proaktiva tillvägagångssätten berördes. Sammanfattningsvis använder reklambyråer i Sverige flera proaktiva tillvägagångssätt och har utökat den proaktiva verktygslåda som den tidigare forskningen tillhandahållit.

De flesta organisationer idag jobbar i någon typ av projektbaserad arbetsform. Ett sätt att effektivisera sina projekt kan vara att använda sig av lämpliga IT-stödsystem. Genom att ge projektet en intern yta för kommunikation- och informationshantering kan både moral och samarbetseffektiviteten att öka. Ett intranät är ett system som fyller just dessa funktioner och som många företag redan har, men inte alltid använder till just projekt. Anledningen till att varför ett intranät inte alltid är används är p.g.a. den höga administrationstiden som krävs för att anpassa verktyget att passa just organisationens projekt. I den här studien undersöks vilket intranätverktyg som är mest lämpat för projekthantering och hur ett förbättrat stöd kan åstadkommas. I studien identifieras de tre populäraste intranätverktygen i Sverige som EPiServer, SiteVision och SharePoint. Dessa undersöks närmre genom semistrukturerade intervjuer med konsulter inom varje verktyg. Med en kvalitativ och kvantitativ analys av intervjuerna så bedöms SharePoint som dess mest lämpade intranät för projekthantering. En fallstudie utförs hos JSC IT-Partner AB – ett IT-konsultföretag i Småland. I fallstudien utvecklas en IT-artefakt under forskningsmetodiken Design Science med ett inslag av den agila systemutvecklingsmetoden Scrum. IT-artefakten är en SharePoint App som ämnar att underlätta skapandet av projektportaler i JSC:s intranät. Artefakten evalueras genom ett försök att replikera den projektportal som redan används av JSC, men som inte är automatiserad. Resultatet av evalueringen ligger till grund för studiens resultat som visar att ett förbättrat stöd för projekthantering kan uppnås inom intranät med hjälp av programmering. I slutet av studien diskuteras de begränsningar som kan upplevas när ett intranät används för projekthantering och de problem som uppkommit under utvecklingsprocessen av artefakten. I studien diskuteras inte konsekvenserna av att införa en organisations projektverksamhet i ett intranät. JSC använde sedan tidigare sitt intranät för projekthanteringen och därmed undersöks inte övergången från externa system till ett intranät. / Many organisations today work with some kind of project oriented working method. One way to make it more efficient could be to use suitable IT support systems. By giving a project an internal area for communication and information management could increase members both morale and social collaboration. An intranet is a system that fulfil these conditions and is already highly used by organisations, but not so much for project management. This is partially because of the high amount of administration time required for successfully adapting the system for the specific organisations projects. This study examines different intranet systems to find the most suitable for project management and how it can be improved. In this study the three most popular intranet systems in Sweden is identified as EPiServer, SiteVision and SharePoint. These systems are investigated further by semi-structured interviews with consultants from each of the systems. With a qualitative and quantitative analysis SharePoint is recognized as the most suitable system for project management. A case study is performed at JSC IT-Partner AB – and IT Consultant Company in Småland. During the case study an IT artefact is developed by the combination of the research method Design Science and the agile system development method Scrum. The artefact is a SharePoint App that intend to facilitate the creation of project portals in JSCs intranet. The artefact is evaluated by trying to replicate the existing project portal that is already used by JSC, but that is not automated. The result from the evaluation is used when analysing and discussing the result from this research that proves that project management can be improved in intranets by the help of programming. In the end of this report there is a discussion about different limits that may occur when using an intranet for project management and what problems that were encountered during the development process of the artefact. There is no discussion about what impact using an intranet for project management may have for the organisation. JSC was already using their intranet for project management at the time and the purpose of the case study was not to analyse the consequences when moving from an external system to the organisation’s internal intranet.

It has become more common for organization to operate a lot of projects at the same time. These projects affect each other, either in way of resources or technical. Projects in a multi-project environment depend and affect each other, and in most cases they rival about resources, decision-makings and priority. To lead a project portfolio with several projects is a major challenge. The most common problems that occur are vague objective, unclear working conditions, resource shortage and problems of priority. To be able to avoid these problems and lead the projects successfully, an effective and working resource plan is essential, which an IT-support can provide with. The company that is describes in this study is Spinn Action Marketing which specializes in creative solutions for communication that operates sales in short and long runs. The projects that the company leads, operates in a multi-project environment and the project management have challenges with the resource planning. The purpose of this study is to research how to make resource planning in a multi-project organization more effective with an IT-support. It has been theoretically researched with a literature study about problems and success factors in multi-projects environment and the pros and cons with an IT-support for project and resource planning. Empirical data has been collected through interviews, participating in weekly plan meeting and by analyzing the company’s existing documentation about resource planning. The result of this study shows how a multi project organization does its resource planning, what kind of demands there are on an IT-support and it also shows results in a poll which researches what kind of IT-support different company’s use to plan their projects and resources. / Det har blivit allt mer vanligt för organisationen att driva många projekt samtidigt som påverkar varandra, resursmässigt eller tekniskt. I en multiprojektsmiljö är projekten beroende av arandra och i många fall konkurrerar de med varandra om resurser, beslut och uppmärksamhet. Att leda n projektportfölj med många projekt är en betydande utmaning. De vanliga problemen som ppstår är otydliga mål, otydliga arbetsformer, resursbrist, samt prioriteringsproblem. För att undvika de vanliga problemen och driva projekten framgångsrikt är en effektiv och fungerande esursplanering väsentligt, vilket ett IT-stöd möjligen kan bidra till. Företaget som beskrivs i studien är Spinn Action Marketing som specialiserar sig på kreativa kommunikationslösningar som driver försäljning på kort och lång sikt. Projekten i företaget drivs i en multiprojektsmiljö och projektledningen upplever svårigheter med resursplaneringen. Studien syftar till att undersöka hur man kan effektivisera resursplaneringen ed ett IT-stöd. Det har undersökts teoretiskt om kända problem och framgångsfaktorer inom multiprojektsmiljöer, för- respektive nackdelar med ett IT-stöd för projekt- och resursplanering genom en litteraturstudie. Det har samlats in empirisk data genom intervjuer, deltagande i veckoplaneringsmöte och statusmöten veckovis samt genomgång av företagets befintliga dokumentation om resursplaneringen. Resultatet av studien visar hur en ultiprojektsorganisation resursplanerar, vad det finns för krav på ett IT-stöd och en enkätundersökning om undersöker vilka IT-stöd andra liknande företag använder för att planera projekt och resurser.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv. / A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.

Citizens’ expectations of products and services produced by the public agencies are rising incredibly due to the fact that savvy startups and other global technology businesses have been succeeded in providing a high standard of digital services in the past decades. This, in turn, puts pressure on the public agencies in how they need to work in order to meet the citizens’ expectations and needs. Besides, during the years, there are a number of projects done by some of the agencies that has been identified as not having succeeded in delivering the desired value, staying in budget and delivering the project’s result in time. Therefore, there is a need for actions in order to counteract this. It is believed that applying Agile into the agency’s project management will help them to not only meet the citizens’ expectations, but also improve the project’s outcome. Many agencies have been hierarchical for a long time involving complex and rigid structure, and the fact that they have been working with a Waterfall-based methodology for a long time. Therefore, adopting this Agile approach implies a number of challenges for the agency. Thus, this thesis aims to investigate to what extent the Agile approach can be implemented into the agency by identifying the challenges that the adoption of Agile entails. A number of different previous research and literature about the Waterfall, even called traditional in this thesis, and Agile project management methods have been reviewed in order to provide theoretical frameworks that are of relevance for this study. As the research subject is quite complex and broad, a qualitative approach has been utilized to obtain in-depth knowledge. Interviews have been conducted with employees from the investigated agency, and in order to pursue a comparison with how other public agencies have worked with a potential Agile adoption, interviews have also been conducted with a second agency. The thesis finds that applying the Agile project management method into the investigated agency will imply some challenges. A total of seven different challenges were identified which can be briefly summed up as following; Employees being too comfortable with old methods; Staff has difficulty committing to the new working culture; Agile is not a “one-size-fits-all” method; Large size projects; Heavy documentation; Financial reporting practices affecting the efficiency of Agile planning; Lack of competencies or some competencies being considered rare, hence there is no guarantee for each team to have all competencies that are needed. This study’s result shows that the studied public agency can work with Agile project management methods to a wider extent than what is done today. However, there are a couple of challenges, and solely working with the Agile method was showed to not be recommended. In order to find out if the Agile approach can be used in other works that are not covered in this study, or if the result can be applied to other sectors as well, further research is required. / Invånarnas förväntan för en produkt eller tjänst framtagen av myndigheter har ökat drastiskt. Detta kan bero på att startupföretag samt andra globala tekniska företag har lyckats erbjuda digitala tjänster av hög standard under de senaste årtionden. Det sätter i sin tur press på hur myndigheten behöver arbeta för att kunna bemöta invånarnas förväntningar och behov. Under åren har dessutom ett antal projekt inom myndigheterna blivit identifierade för att inte ha lyckats leverera det önskade värdet, hålla sig inom den satta budgeten och/eller leverera projektresultat inom den satta tidsramen. Därmed finns det ett behov av åtgärder för att motarbeta detta. Ett införande av Agil projekthantering tros kunna hjälpa till med att inte bara uppnå invånarnas förväntningar och behov utan även till förbättrat projektresultat. Myndigheterna har länge varit hierarkisk bestående av komplexa och stela strukturer, dessutom har de även under en lång tid arbetat Vattenfalls-baserat när det kommer till projekthantering. Därmed kan ett införande av det Agila konceptet medföra en del utmaningar. Denna rapport har därför riktats mot att undersöka till vilken utsträckning ett Agilt tillvägagångssätt kan implementeras inom myndigheten genom att identifiera utmaningarna som det Agila kan medföra. Ett antal olika litteraturer samt tidigare forskningar inom Vattenfall, även kallat traditionell i denna rapport, och Agil projekthantering har granskats för att tillhandahålla den teoretiska biten om de olika arbetsmetoderna. I och med att detta undersökningsområde kan ses som relativt komplext och brett så har en kvalitativ undersökningsmetod använts för att få en djupare förståelse av området. Förutsättningarna av detta ges av intervjuer från anställda från den undersökta myndigheten. För att göra en jämförelse i hur andra myndigheter har arbetat med Agilt införande har intervjuer även hållits med ytterligare en myndighet. Studien visar att tillämpning av Agil projekthantering inom den undersökta myndigheten kan medföra en del utmaningar. Totalt identifierades sju olika utmaningar som är sammanfattade på följande sätt: Anställda är för bekväma med den gamla arbetsmetoden; Anställda har svårigheter med den nya arbetsmiljön; Agil är inte en metod som är av “en storlek passar alla” principen; Stora projekt; Tung dokumentation; Redovisningspraxis som påverkas av den Agila planeringen; Avsaknad av kompetens eller att vissa kompetenser anses vara en bristvara. Denna studie visar att den undersökta myndigheten kan arbeta med Agila projekthanteringsmetoder till en större utsträckning än vad som redan görs idag, däremot finns en del utmaningar, och att enbart arbeta med den Agila metoden visar sig inte vara rekommenderat. För att veta om det Agila konceptet kan användas i större utsträckning även utanför projekthantering eller om resultatet även gäller för andra sektorer krävs vidare påbyggnad av studien.