Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur projektbaserat arbete i offentlig förvaltning kan upplevas av de anställda, fokus ligger på motivationsfaktorer. Studien hämtar sin empiri från en avdelning som gått från att vara en traditionell kommunal verksamhet till att jobba helt projektbaserat. De respondenter som medverkar i studien har mellan åtta och tjugo års yrkeserfarenhet och har varit anställda i den undersökta organisationen mellan ett och tre år. Analysen av det insamlade materialet genererade fyra teman; Cheferna står alltid bakom oss Vi är kompetenta och vi utvecklas Gemensam arbetsstruktur skapar ett vi Det är okej att pröva Bilden som framträder visar en avdelning som genomsyras av en organisatorisk struktur med en medveten arbetsmetod. Lärande sker mellan medarbetare som är experter inom sina respektive verksamhetsområden och där verksamhetens struktur och en prestigelöshet uppmuntrar en lärande organisation. Medarbetarna känner stort självbestämmande genom ett ledarskap som är delegerande och stödjande.   Genom att ta del av studiens resultat kan en verksamhet på gång att börja arbeta i projektform struktureras och organiseras så att medarbetarna upplever motivation och på bästa sätt ges förutsättningar att utföra sina uppdrag.

Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision. Hur hänger det ihop med de huvudsakliga fördelarna med den projektorienterade organisationen, nämligen flexibilitet och kreativitet? Syfte: Att beskriva och erhålla förståelse för multiprojektmiljöer med avseende på organisation och styrning. Genomförande: Studien är baserad på fallstudier av utvecklingsenheter inom tre industriföretag. Två intervjuer på respektive företag och ett möte på varje företag vid studiens början ligger till grund för densamma. Resultat: Multiprojektmiljön kan till stora delar beskrivas med hjälp av Mintzbergs adhocratibegrepp. Den yttre miljön kännetecknas av att vara dynamisk och komplex, vilket ger en decentraliserad och organisk organisationsstruktur. Stora projekt förekommer oberoende av vilken typ av adhocrati och dessa tenderar att vara mer strukturerade än små. Ömsesidig anpassning är den mest tillämpade koordineringsmekanismen inom multiprojektmiljön. Tyngdpunkten inom matrisorganisationen har stor inverkan på multiprojektmiljön, en tyngdpunkt som ligger mittemellan projekt- och linjeorganisationen utan att vara i balans riskerar att ge en mindre tydlig organisation. Multiprojektmiljön styrs såväl informellt som formellt, formell styrning i alltför hög grad är riskfyllt. Gemensam strategiutveckling och tydlig målsättning är viktigt för multiprojektmiljön.

<p>Bakgrund: En stor del av alla projekt inom svensk industri genomförs i en så kallad multiprojektmiljö, d.v.s. i en miljö där flera projekt pågår samtidigt. Trots detta är forskningen inom projektledning i huvudsak inriktad på det enskilda projektet. Projekt är i hög grad beroende av den omgivning den verkar inom, men organiseringen av multiprojektmiljön är endast delvis utredd. Vidare är projektledningsläran starkt fokuserad på standardisering av projektarbetet för att uppnå ökad kontroll och precision. Hur hänger det ihop med de huvudsakliga fördelarna med den projektorienterade organisationen, nämligen flexibilitet och kreativitet? </p><p>Syfte: Att beskriva och erhålla förståelse för multiprojektmiljöer med avseende på organisation och styrning. </p><p>Genomförande: Studien är baserad på fallstudier av utvecklingsenheter inom tre industriföretag. Två intervjuer på respektive företag och ett möte på varje företag vid studiens början ligger till grund för densamma. </p><p>Resultat: Multiprojektmiljön kan till stora delar beskrivas med hjälp av Mintzbergs adhocratibegrepp. Den yttre miljön kännetecknas av att vara dynamisk och komplex, vilket ger en decentraliserad och organisk organisationsstruktur. Stora projekt förekommer oberoende av vilken typ av adhocrati och dessa tenderar att vara mer strukturerade än små. Ömsesidig anpassning är den mest tillämpade koordineringsmekanismen inom multiprojektmiljön. Tyngdpunkten inom matrisorganisationen har stor inverkan på multiprojektmiljön, en tyngdpunkt som ligger mittemellan projekt- och linjeorganisationen utan att vara i balans riskerar att ge en mindre tydlig organisation. Multiprojektmiljön styrs såväl informellt som formellt, formell styrning i alltför hög grad är riskfyllt. Gemensam strategiutveckling och tydlig målsättning är viktigt för multiprojektmiljön.</p>

Att bedriva projekt som projektledare har genom tidens gång haft olika innebörd. Förr kunde det exempelvis handla om att bygga pyramider, medan det i dagsläget istället kan handla om implementering av IT-system hos organisationer. Under de senaste decennierna har projekt blivit den vanligaste formen för utförande av organisatoriska aktiviteter inom både industrin och offentlig förvaltning. Cirka 90 % av alla projekt som bedrivs i dagsläget sker även under parallella förhållanden, där en organisation utför fler projekt samtidigt, något som har gett upphov till så kallade multiprojektmiljöer. Tidigare forskning vittnar om ett flertal negativa konsekvenser som uppstår i multiprojektmiljöer, med fokus på tre karaktärsdrag: tidspress med dess snäva deadlines, fragmentering då en och samma projektledare har hand om flera projekt samtidigt, samt resurskonflikter då resurser inom organisationen delas av flera projektledare och linjeenheterna.   Studiens syfte är att tillämpa Amabile och Kramers (2011) koncept om inner work life, för att utforska hur projektledare påverkas av att arbeta i så kallade multiprojektmiljöer. Vår forskningsfråga blir därför: hur påverkas projektledares inner work life av att arbeta i en multiprojektmiljö? Amabile och Kramers (2011) koncept innehåller totalt tolv olika underkategorier som påverkar en individs inner work life.     För att besvara frågeställningen använde vi en kvalitativ metod. Fyra projektledare verksamma i multiprojektmiljöer inom den privata sektorn intervjuades. För att analysera deras svar använde vi oss sedan av en tematisk analysansats. Studiens resultat tyder på att projektledare påverkas både negativt och positivt av att arbeta i multiprojektmiljöer, där negativ påverkan är mest förekommande ur ett helhetsperspektiv. / The meaning of conducting projects has changed over time. A long time ago it could be a matter of building pyramids, today a project may consist of implementing a new IT-system. In recent decades, the project work form has become the most common approach for execution of organizational activities, both in the industry sector and public administration. Approximately 90 % of all projects conducted today are being run under circumstances where several projects are carried out in parallel, which has given rise to so-called multi-project environments. Previous research highlights a number of negative consequences that arise in multi-project environments, where the most prominent characteristics are time constraints including tight deadlines, fragmentation as a single project manager is in charge of several projects simultaneously, and resource conflicts as resources within the same organization are shared between several project managers and line units.   The purpose of our study is to apply Amabile and Kramer's (2011) concept of inner work life, to explore how project managers are affected from working in a multi-project environment. Our research question is therefore: what are the impacts on project managers inner work life from working in a multi-project environment? Amabile and Kramer's (2011) concept contains a total of twelve different categories that affect an individual's inner work life. To answer the question, we used a qualitative approach. Four project managers working in multi-project environments in the private sector were interviewed. In order to analyze their responses we used a thematic analysis approach. The results of the study indicates that project managers are affected both negatively and positively from working in multi-project environments, where negative impact is most prevalent from an overall perspective.

A multi project environment entails challenges to project members as well as for the unit who governs the projects. The purpose of this paper is to create a greater knowledge about how project portfolio management can function in practice in different contexts. This paper concerns the public sector which creates additional challenges for the project portfolio management. They must for example always respect how projects will affect the society. Furthermore, the projects in public sector usually have a much stricter budget as well as greater demands. The paper is based on a qualitative study in which eight project managers have been asked how they experience the project portfolio management within the public sector. The answers can be interpreted to that the relationship between the principal and the project manager is crucial to how the project portfolio management is experienced, especially concerning the degree of participation and expectations. Furthermore, there are several aspects which suggests that the mother organization and the project management are clashing. This shows itself for example in resource allocation problems and quick decision making. One way to interpret this is that it depends on two different views on decision making. The public sector entails a bureaucratic system that according to some respondents often slows decisions down, decisions which they maybe view as self-evident. To have a good and effective project management in the public sector seems hard. It is suggested though, that the project portfolio management should be adjusted to the prerequisites that each organization entails. The study also shows the importance of the relationship between agent and principal and how it affects the possibilities to operate projects effectively. / En multiprojektmiljö innebär utmaningar för såväl projektmedlemmar som för den ledning som samordnar och projektstyr. Syftet med denna uppsats är att skapa större förståelse för hur projektstyrning kan gå till i praktiken i olika kontexter. Den offentliga sektorn som studien berör innebär ytterligare utmaningar för hanteringen av en multiprojektmiljö. Uppsatsen baseras på en kvalitativ studie med åtta projektledare där projektledare har frågats hur de upplever projektstyrningen inom offentlig sektor. Resultatet tyder på att den personliga kontakten mellan uppdragsgivare och projektledare kan vara avgörande för hur projektstyrningen upplevs, exempelvis är delaktighet och förväntningar viktigt. Vidare finns det även flera aspekter som tyder på att linjeorganisation och projektverksamheten krockar. Det här tar sig bland annat uttryck vid resursprioritering och snabb beslutsfattning. Föregående kan tolkas bero på olika perspektiv på beslutsfattande. Den offentliga sektorn innebär ett byråkratiskt system som ofta upplevs bromsar beslut som de själva kanske tycker är självklara. Att bedriva en bra och effektiv projektledning i offentlig sektor tycks således vara svårt. Däremot så föreslås det att effektiviseringsarbetet bör anpassas efter de förutsättningar som vardera organisationen har för att skapa ett så effektivt system som det bara går. Studien visar även vikten av hur det personliga förhållandet mellan uppdragsgivare och projektledare påverkar möjligheterna att bedriva projekt effektivt.

En utgångspunkt för den föreliggande avhandlingen och doktorsstudien är den spridning och ökning av projektarbetsformens tillämpning, som skett sedan mitten av 1900-talet. Det har blivit allt vanligare med så kallade multiprojektmiljöer, dvs. verksamheter där projekt är en normalt förkommande arbetsform och av så stor betydelse att projektledning och projektstyrning (t.ex. värdering och uppföljning av projekt) är en viktig fråga för organisationens ledning. För många organisationer där förmågan att hantera projektarbetsformen blivit avgörande för överlevnad och lönsamhet finns därför ett stort behov av att förbättra projekthanteringen. Det dominerande synsättet har länge varit att alla projekt i grunden är likartade och kan ledas och styras effektivt med standardiserade projektledningstekniker och modeller. Alltfler forskare menar dock att det är så stora skillnader mellan olika projekttyper att projekthanteringen måste anpassas efter projektens särdrag, vilket förutsätter en möjlighet att analysera det aktuella projektet – att kunna ställa en ”projektdiagnos”. I en ambition att öka kunskapen om projekten i sig, är syftet med doktorsstudien att utveckla beskrivningar av de särdrag i projekt som har avgörande betydelse för projekthantering i multiprojektmiljöer. Tre fallstudier har genomförts i tre organisationer som utvecklat och implementerat en projektmodell för att förbättra sin projekthantering. Fallstudierna har delvis genomförts med aktionsforskning som metod. Detta har gjort det möjligt att studera projekthanteringen under lång tid, och att skapa nyanserade beskrivningar av särdragen i respektive multiprojektmiljö. Utifrån fallstudierna, projektforskningen och egna erfarenheter från projektmiljöer, har ett ramverk för strukturerad projektanalys utformats i syfte att öka resultatens generaliserbarhet. Ramverket, som består av tre analysmodeller och tre grundläggande perspektiv på projekt, utgör en begreppsapparat för strukturerad projektanalys som är fristående från fallstudierna. Studien visar hur särdragen i olika projekttyper, t.ex. förekomsten av dubbla operativa logiker och olika slag av komplexitet, är avgörande dels för projekthanteringen, dels för vilka förbättringsåtgärder som är effektiva i en multiprojektmiljö. Ytterligare ett bidrag från studien är det ramverk som utformats med utgångspunkt i den stora variation som olika projekt uppvisar ur ett resultatperspektiv. / A starting point for the present thesis is the increased application of the project work form, a form that has been growing in usage since the mid 1900s. Today, multiproject environments have become increasingly common, i.e. organisations where projects are a normal part of the working environment and where they are of such great importance that project management and project steering (e.g. evaluation and follow-up) are considered important for the organisation's management. In many organisations where the ability to apply the project work form is critical for survival and profitability, there is a great need to improve the management of projects. The dominating view has long been that all projects are inherently alike, and can be effectively managed and controlled with standardised project management techniques and models. However, more and morere searchers are pointing out that because there are in fact quite distinct differences between different types of projects, project management must be adapted to the distinctive characteristics of the project, which presupposes the possibility of analysing the project in question – of being able to make a "project diagnosis". In an attempt to increase knowledge about projects as a type of work form, this doctoral study aims to develop descriptions of distinctive characteristics in projects that are essential for project management in multiproject environments. Three case studies have been performed in three organisations that have developed and implemented a project model to improve their project management. The case studies have been performed using action research methodology. This has made it possible to study project management during an extended period of time, creating nuanced descriptions of the distinctive characteristics in each multiproject environment. From the case studies, project research and personal experience in project environments, a framework for Structured Project Analysis (SPA) has been designed with the aim of increasing the generalisation of the results. The framework, based on three analysis models and three basic perspectives of projects, provides a conceptual model for structured project analysis independent of the case studies. The study shows how the various distinctive characteristics of different project types, such as the presence of dual operational logics and varying types of complexity, are crucial for both management of projects and for deciding which improvement measures are most effective in a multiproject environment. A further contribution of the study is the framework that has been designed based on the wide variation presented by different projects through a results perspective.

The study explores the project manager’s perception of the competitive dynamic amongst the projects that utilize the same organizational resources in the multi-project context.   The method used is a qualitative research design with an inductive approach where the data corpus was analyzed through thematic analysis. Ten project managers with experience in multi-project environments participated in the study. The analysis resulted in three themes. Theme 1: Competing is outdated and unsavory with the sub-themes No competition, we work together, and Friendly competition for a common goal. This theme reflects the respondents’ perception of the competitive dynamic between the projects. Theme 2: Organization set precedent with the sub-theme Governance of projects shows the respondents’ perception of their work situation with the complex nature of projects. Theme 3: Obstacles are unsolved solutions with the sub-theme Do the best you can with what you got and be a good sport about it; demonstrates the respondents’ attitudes, behavior, and view of their part in the dynamic between the other projects, the project managers, and the rest of the organization. Unexpectedly, the respondents did not appear to agree that there are competing dynamics amongst the projects that utilize the same organizational resources in multi-project organizations. Instead, many respondents were averse to competing and saw it as outdated and problematic for the organization’s success and the work environment. The results show that the respondents prefer cooperation instead of competing and choose to prioritize interpersonal relationships with their fellow project managers instead.