Denna studie syftar till att fylla de forskningsgap som finns gällande fastighetsmäklares omständigheter krig hur deras arbete utförs och vilka eventuella effekter den rådande formen av arbete kan tänkas medföra Vidare är syftet att med hjälp av det insamlade materialet, tidigare forskning och teoretiskt underlag, analysera de sydvästsvenska fastighetsmäklarnas upplevelse av den egna arbetssituationen kopplat till gränslöshet, risk- och friskfaktorer samt integrering och segmentering av arbets- och privatliv. Denna kvalitativa studie av fenomenologisk ansats och dess insamlade data har samlats in genom att intervjuer med relevanta respondenter genomförts. I analysdelen av studien har metoden tematisk analys använts och den med en deduktiv och tolkande ansats. Det framkommer i datamaterialet att respondenternas upplevda arbetssituationer i sin utformning klart går att koppla till det som beskrivs som gränslösa arbeten i vår teori. Ytterligare fynd i studien är att mäklarnas upplevelser kring hur den tidigare nämnda gränslösheten påverkar dem i livet som helhet är förhållandevis skild, men att de generellt sett inte upplever sig vara stressade.

Digitaliseringen har kommit att innebära en förändring för såväl hela arbetslivet som för individen. Syftet med föreliggande studie var att få en djupare förståelse för hur digitaliseringen har kommit att påverka medarbetares arbetsmiljö. För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sju myndighetsanställda, där följande frågeställningar låg till grund: på vilket sätt har digitaliseringen förändrat eller inte förändrat medarbetarnas arbete?, vilka upplevda möjligheter och hinder har digitaliseringen medfört i medarbetarnas arbete? samt vilka konsekvenser har digitaliseringen medfört på medarbetarnas arbetsmiljö? Resultatet visade att digitaliseringen har inneburit en förändring på myndigheten i form av att analoga funktioner och processer har kommit att bli digitala där nya digitala verktyg har förändrat arbetssätt, kommunikation och relationer. Förändringen har medfört möjligheter att utföra arbetet med ökad effektivt och med bättre kvalitet samt flexibilitet genom gränslöst arbete. Digitaliseringen har även medfört nya möjligheter för kommunikation, vilket delvis har förbättrat sociala relationer. Dock har digitaliseringen även inneburit att en del kontakt med kollegor har suddats ut då sociala relationer delvis har kommit att ersättas av digitala funktioner. Oförmåga att leva upp till kravet att arbetet i och med digitaliseringen ska hålla ett högre mått samt upplevelsen av att det gränslösa arbetet skapar ett krav på att ständigt vara tillgänglig är ytterligare baksidor som digitaliseringen medfört. De nya möjligheterna och hindren har inneburit konsekvenser på arbetsmiljön i form av nya krav i arbetet, förbättrat och försämrat handlingsutrymmet samt förändrade former för stöd. Digitaliseringen har kommit att styra såväl arbetssätt, resultat och uppföljning, gränsdragning mellan arbete och privatliv som sociala relationer i arbetet, vilket på gott och ont har kommit att förändra intervjupersonernas arbetsmiljö. Forskning har efterfrågats kring digitaliseringens effekter på anställdas arbetsmiljö varpå föreliggande studie har bidragit med kunskap av betydelse för forskningsområdet.

Studien ämnar undersöka mellanchefers förväntningar, rollkonflikter och handlingsstrategier i balansen mellan arbetsliv och privatliv. För att undersöka detta utgår vi från frågeställningarna: Vilka förväntningar upplever mellanchefer på sig själva? Vilka rollkonflikter kan uppstå genom förväntningarna? Hur hanterar mellancheferna rollkonflikterna? Studiens vetenskapliga utgångspunkter grundar sig i konstruktionistisk ontologi och hermeneutisk epistemologi. Studien är av kvalitativ karaktär och studiens tillvägagångssätt har en induktiv ansats med inslag av deduktion. Den teoretiska referensramen etableras på teoretiska begrepp som förväntningar, rollkonflikter, rolldistans, segmentering och integrering. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Studiens resultat visar att intervjupersonerna har olika strategier för att hantera rollkonflikterna som uppstår genom förväntningar. I analysen framkom det tre typer av handlingsstrategier, reflektion, prioritering och kommunikation.

The purpose of this study was to get an idea of ​​how the leaders in the real estate industry perceive and manage boundless working conditions. Questions that were answered were how the leaders in the service influence and control the employees' working conditions. Also how the communication strategies are designed to facilitate the work towards common goals, when tasks are not limited to the workplace. The study examine if boundless working conditions is characterized by unspoken expectations. Based on the current view, seven interviews were conducted with leaders from six organizations in the real estate brokerage. The results showed that the industry is controlled by few limits and that leaders use different strategies to maximize performance and wellbeing. It is a commission-based industry in which all work is according to individual performance where results are measured before the time spent at work. By explicit strategies of working and labor leaders are trying to reduce inequalities, and so they try to also reduce the scope of the psychological contract in certain aspects. / Syftet med föreliggande studie var att få en uppfattning om i vilken omfattning fastighetsmäklares arbetsvillkor är gränslösa samt hur mäklarledare uppfattar och hanterar dessa arbetsvillkor. Frågor som besvarats är hur mäklarledare påverkar och kontrollerar de anställdas arbetsförhållanden. Studien undersöker också vilka kommunikationsstrategier som används i arbetet mot gemensamma mål när arbetsuppgifter inte begränsas till arbetsplatsen. Föreliggande studie tar även upp mäklarledares syn på om distansarbete bland fastighetsmäklare präglas av outtalade förväntningar. Utifrån aktuellt syfte har sju intervjuer genomförts med ledare från sex olika fastighetsmäklarorganisationer. Resultaten visade att branschen styrs av få gränser och att ledare använder sig av olika strategier för att maximera resultat och välbefinnande. Dock finns vissa ledarstrategier för att ibland begränsa omfattningen av gränslösheten. Det är en provisionsbaserad bransch i vilken samtliga arbetar efter individuella resultatmål och där resultat värderas högre den tid som läggs på arbetet. Genom uttalade strategier i arbetssätt och arbetsfördelning försöker ledare minska orättvisor, och på så sätt försöker de även minska ramen för de psykologiska kontrakten i vissa avseenden.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur olika aspekter av arbetslivet påverkar individen. Vår utgångspunkt i denna uppsats är att vi ställer oss kritiska till arbeten med högt självbestämmande som blir allt mer vanligt. Till vår hjälp har vi en mängd tidigare forskning samt kritisk teori och Foucaults teori om makt och övervakning som guidar oss i genom forskningsprocessen. Urvalet är baserat på tidigare statistik framtaget av ESS, som består av ett samarbete mellan 24 europeiska länder. Uppsatsen testar hur olika aspekter av arbetslivet påverkar gränsdragningen mellan arbete och fritid. Resultaten visar att ju högre grad av självbestämmande individen har i sitt arbete, desto mindre missnöjd är hon med tidsfördelning mellan arbete och fritid samt att en högre grad av självbestämmande även tenderar att skapa en oro hos individen på hennes fritid över arbetsrelaterade problem. Vår slutsats är att det finns goda skäl att vara uppmärksam på vad detta alltmer vanliga arbetssätt kan ställa till med för individen. / The purpose of this paper is to explore how different aspects of working life affect the individual. Our starting point in this paper is that we are critical of jobs with high autonomy that is becoming increasingly common. To assist us, we have a lot of previous research as well as critical theory and Foucault’s theory about power and surveillance that guides us through the research process. The selection is based on previous statistics produced by the ESS, which consists of a collaboration between 24 European countries. The essay test different aspects of paid work and its affect on work-life balance. The results show that the higher the degree of autonomy the individual has in his/her work, the less dissatisfied he/she is with time spent between work and leisure. A higher degree of autonomy does in fact lead to the individual worrying about work-related problems in his/her leisure time. Our conclusion is that there are good reasons to pay attention to what this increasingly common tendency can affect the individual.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan de arbetsvillkor som berör gränslöst arbete och mental samt fysisk hälsa. Även att undersöka skillnader mellan olika anställningsförhållanden så som fastanställning och ej fastanställning och om de skiljer sig åt beroende på arbetsvillkor och hälsa. Deltagarna var 69 personer varav 42 stycken var kvinnor och 27 stycken var män. Resultaten visade att det fanns starka samband mellan de olika arbetsvillkoren och mental samt fysisk hälsa. Det visade sig även att det fanns ett flertal signifikanta skillnader mellan fastanställda och ej fastanställda. Vidare visade resultaten att fastanställda rapporterar att de har bättre arbetsvillkor och hälsa än de med ej fastanställning. Av resultaten kunde slutsatsen dras att arbetsvillkor som berör gränslöst arbete har starka samband med mental och fysisk hälsa.

Arbetskraven på kvinnor och män är idag högre än tidigare och gränsen mellan arbete och privatliv har mer eller mindre suddats ut, vilket kan påverka hälsan negativt. Tack vare dagens teknik kan anställda vara tillgängliga i en större grad, och arbetet går att utföra på fler ställen än på själva arbetsplatsen. Syftet med den här studien är att undersöka hur individer med aktiva arbeten hanterar balansen mellan arbete och privatliv, och om de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av arbetet. Aktiva arbeten innebär de arbeten med hög kontroll och höga krav som enligt Karaseks krav/kontrollmodell är de arbeten som sägs vara de "bästa" arbetena, för att prestera högt utan att drabbas av ohälsa. I den här studien har en kvalitativ undersökning genomförts, i form av intervjuer med sju respondenter som går inom de aktiva arbetena. Resultatet visar på att individer hanterar balansen mellan arbete och privatliv olika, och huruvida de drabbas av ohälsa är också väldigt individuellt. Det framkommer även att de med aktiva arbeten kan drabbas av ohälsa på grund av för hög arbetsbelastning, men att det går att lära sig hantera det, genom att hitta rätt strategier som är passande för sin livssituation. / The workload of women and men are now higher than before and the boundary between work and personal life has more or less been erased, which may have adverse health effects. With today's technology, employees can be accessible to a greater degree, and the work can be performed in more places than the workplace. The purpose of this study is to explore how individuals with active jobs manage the balance between work and private life, and if those with active jobs may suffer ill health because of work. Active work means the jobs with high control and high demands according to Karasek´s demand/control- model, which is said to be the "best" works, to perform high without suffering ill health. In this study, a qualitative study has been made by interviews with seven respondents working in active works. The findings shows that individuals manage the balance between work and private life differently and whether they suffer of ill health is also very individual. It also appears that those with active jobs may suffer ill health due to heavy workload, but it is possible to learn how to handle it, by finding the right strategies that are appropriate for their situation.

Denna studie syftar till att beskriva och förstå hur personalchefer upplever ett gränslöst arbete och hur det påverkar deras välmående, samt hur de hanterar gränsdragningen mellan arbete och privatliv. Detta har undersökts med hjälp av en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod.Resultatet visar att personalchefernas arbete kännetecknas av gränslöshet, till följd av att tillgänglighet och flexibilitet i arbetet suddat ut gränserna mellan arbete och privatliv. Gränslösheten är tidvis utmanande eftersom den resulterat i att personalcheferna utför arbetsrelaterade uppgifter även efter arbetstid. Samtidigt betraktas den som en viktig förutsättning för både välmående och upplevelsen av balans mellan sfärerna. Att ha möjlighet att arbeta när som helst och var som helst har bidragit tillen känsla av kontroll som uppskattas av många, samtidigt som det också skapat en känsla att det finns mer att göra och nya mål att uppnå. Personalcheferna har olika strategier för att hantera arbetets otydliga gränser, där vissa visat sig vara mer effektiva än andra. Trots att konsekvenserna av att inte kunna stänga av arbetet är negativa, tycks fördelarna som kommer av att styra sin egen tid väga tyngre och ingen av personalcheferna önskar gå tillbaka till en tid utan möjlighet till flexibilitet och uppkoppling.

Många arbetsplatser på dagens arbetsmarknad präglas alltmer av ett flexibelt arbete. Detta har inom sociologin beskrivits som ett gränslöst arbete där individens gränsdragning mellan arbete och fritid blir svårare att hantera. Friheten inom det flexibla arbetssättet innebär också att det blir upp till individen att sätta gränser mellan till exempel arbete och fritid. Det faktum att arbetsbeskrivningar inom vissa branscher har blivit allt flexiblare bidrar också till att ett större ansvar åläggs individen att organisera och strukturera det egna arbetet. Studiens syfte är att undersöka hur det flexibla arbetet upplevs av anställda inom tjänstemannasektorn samt hur de hanterar sin situation. Den tidigare forskningen fokuserar på innebörden av det flexibla arbetet och hur det upplevs och hanteras av individen. Studien undersöker individernas upplevelser med hjälp av kvalitativa intervjuer i en organisation inom energibranschen. Denna studie visar på att upplevelsen av det flexibla arbete är övervägande positivt men att det också finns baksidor som individen själv förväntas lära sig hantera. Det konstateras även att det är en viktig förutsättning för att kunna bedriva sitt arbete. Följaktligen visar studien att upplevelsen och graden av flexibilitet i arbetet verkar variera beroende på vilket yrke vederbörande har. / Many workplaces today on the labor market is characterized by a flexible work. This have been theorized in sociology as a situation of boundaryless work for the individual were the limit between work and leisure becomes difficult to handle. The freedom that flexible work makes possible moves the responsible to the individual to set limits between work and leisure. The fact that the terms of employment has become vaguer has led to that the responsibility to organize and structure work more and more lies on the individual. The aim of this study is to investigate how the flexible work is perceived by white color workers and how they handle their situation. Previous research focus on the meaning of flexible work and how the individual perceive and handle it. This study focus on the meaning of flexible work by using qualitative interviews with white color employee in an organization in the energy-industry. The result of the study shows that the flexible work is percieved as predominant positive but that it also can consist of negative aspects that the individual needs to handle. It is also found that the flexibility is important in order to do this kind of work. The result also shows that the percieved degree of flexibility seems to differ depending on occupational status.

Brist på sjuksköterskor har funnits en längre tid både i Sverige och i övriga världen, vilket är ett växande problem som behöver lösas för att organisationer ska kunna bedriva säker vård. Syftet med denna studie är därför att undersöka vad organisationer kan göra för att bli mer attraktiva som arbetsgivare för sjuksköterskor. För att besvara syftet används frågeställningar som ger svar på vilka av ett antal givna faktorer som anses viktiga i valet av arbetsgivare bland sjuksköterskestudenter, vad organisationer gör idag för att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor samt hur organisationer kan säkra kompetensförsörjningen av sjuksköterskor i framtiden. Modellen attraktivt arbete ligger till grund för studien och användes för att utforma enkät och intervjuguider. Teorier om employer branding, ledarskap, psykosocial arbetsmiljö, arbetsvillkor, gränslöst arbete samt balans i livet ligger till grund för studiens analyser. Studien bygger på en abduktiv ansats och en kombination av kvantitativ och kvalitativ metod användes genom en enkät till sjuksköterskestudenter samt intervjuer med HR-personal, Vårdförbundet samt en avdelningschef. Resultatet från studien visade att den största andelen sjuksköterskestudenter värderade många av faktorerna som viktiga eller mycket viktiga och den faktor som flest värderade som mycket viktig var bra balans mellan arbetsliv och privatliv. Sjuksköterskestudenterna värderade även faktorer som innebär ett utvecklande arbete där de får använda sin kompetens högt. För att attrahera nyutexaminerade sjuksköterskor används idag sociala medier och personliga möten för att skapa personliga kontakter med blivande sjuksköterskor. Då organisationer kan ha svårt att konkurrera med lön kan andra förmåner eller ett högre friskvårdsbidrag attrahera arbetskraft. / Lack of nurses has been a long time both in Sweden and the rest of the world, which is a growing problem that needs to be solved in order for organizations to be able to conduct safe care. The aim of this study is therefore to investigate what organizations can do to become more attractive as employers for nurses. To answer the purpose, questions are used that answer which of a number of factors that are considered important in the choice of employers among nurses, what organizations do today to attract newly educated nurses and how organizations can secure the provision of nurses' skills in the future. The model of attractive work forms the basis of the study and is used to design  uestionnaires and interview guides. Theories about employer branding, leadership, psychosocial work environment, working conditions, boundless work and balance in life are the basis for the analyzes of the study. The study is based on an abductive approach and a combination of quantitative and qualitative methods has been used through a questionnaire for nursing students and interviews with HR-staff, trade union and one head of department. The result of the study showed that the largest proportion of nurse students valued many of the factors as important or very important and the factor valued by most students as very important was a good balance between working life and privacy. The nurse students also evaluated factors that imply a developmental work where they can use their skills highly. To attract newly graduated nurses, social media and personal meetings are being used today to create personal contacts with prospective nurses. As organizations may find it difficult to compete with pay, other benefits or a higher healthcare allowance can attract labor.