Bakgrund: Idag önskar varannan anställd en större flexibilitet i arbetet, därför har allt fler företag börjat arbeta med gränslöst arbete som arbetsform som har möjliggjorts genom digitaliseringen. Arbetsformen betyder att anställda inte längre ska behöva infinna sig en specifik tid och inte nödvändigtvis befinna sig på den faktiska arbetsplatsen. Med en sådan frihet och flexibilitet kommer ansvar som kräver en ny typ av självständighet från den anställde med att planera och genomföra sitt arbete. Det kräver även att den anställde tillgodoser krav från både arbetsliv och privatliv för att kunna upprätthålla en balans mellan dessa sfärer. Syfte: Syftet med denna studie består av två delar. Dels att ge en fördjupad förståelse för det nya sättet att arbeta - gränslöst arbete, dels att genom en kvalitativ studie belysa för- och nackdelar som tjänstemän med ett gränslöst arbete upplever och identifierar. Metod: Studien är av kvalitativ karaktär där fenomenologi har utgjort grunden, detta då gränslöst arbete inte är en teori utan snarare ett fenomen som finns hos organisationer som en arbetsmetod. Empiri samlades in genom tio semistrukturerade intervjuer, för vilken hermeneutiken möjliggjorde tolkning- och analysarbetet. Resultat: Samtliga respondenter är positivt inställda till gränslöst arbete, men erkänner också vissa komplikationer med arbetsmetoden. En del visar på större komplikationer än de vill erkänna och alla verkar inte medvetna om den inverkan gränslöst arbete har på dem. En del av respondenterna verkar dock medvetna om de negativa konsekvenser som teorin tar upp, men anser ändå att gränslöst arbete är en bra arbetsmetod. Slutsats: Gränslöst arbete gör det svårare att bli fri från arbetet men samtliga respondenter är ändå positivt inställda och önskar ett gränslöst arbete

Det ”gränslösa arbetet” är vitt utbrett i dagens samhälle och får konsekvenser för såväl individer som organisationer. Studiens syfte var att undersöka hur chefer, i form av prefekter och föreståndare, upplever att ”det gränslösa arbetet” påverkar den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. För att besvara syftet och frågeställningarna utfördes sex semistrukturerade intervjuer med prefekter och föreståndare inom akademin. De frågeställningar som besvarats är: ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet tar sig uttryck inom akademin?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan bidra till en god organisatorisk och social arbetsmiljö?”, ”Hur upplever cheferna att det gränslösa arbetet kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö?” samt ”Hur upplever cheferna sin egen roll i att hantera effekter som kan uppstå av det gränslösa arbetet”. Analysen genomfördes med en fenomenologisk utgångspunkt och resulterade i ett antal teman utifrån frågeställningarna. För frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” tar sig uttryck inom akademin framkom två teman: frihet under ansvar och ett arbete utan slut. Vad gäller frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan bidra till en organisatorisk och social arbetsmiljö visade sig essensen i temat flexibilitet och egen kontroll. För den tredje frågeställningen om hur det ”gränslösa arbetet” kan motverka en god organisatorisk och social arbetsmiljö framkom två teman: otydliga gränser och distansering. Slutligen framkom essensen gällande frågeställningen hur cheferna upplever sin egen roll i att hantera de effekter som kan uppstå av det ”gränslösa arbetet” i temat skapa förutsättningar, minskad kontroll och förebilder.

Denna uppsats bygger på en observationsstudie som undersöker den aktivitetsbaserade kontorsmiljön utifrån hur den fysiska platsen och miljön styr och styrs av de människor och objekt som befinner sig på platsen. Syftet är att bidra till en djupare förståelse för hur makt kan manifesteras genom att handlande möjliggörs, uppmuntras och begränsas i fysiska rum, såväl av objekten som av människorna som befinner sig på platsen. Till skillnad från tidigare studier i fältet, som främst har fokuserat på hur det aktivitetsbaserade arbetssättet påverkat de anställdas hälsa, välmående och motivation, så ämnar denna uppsats att deskriptivt kartlägga den studerade kontorsmiljön och hur interaktionen mellan aktanter på arbetsplatsen ter sig. Detta görs genom att genomföra en deltagande observationsstudie på en arbetsplats med aktivitetsbaserad kontorsmiljö. Genom att utveckla och använda en teoretisk ansats baserad på främst Actor network theory utgångspunkter, Akrich (1992) begrepp script och de Certeaus (1984) begreppspar strategier och taktiker analyserar vi våra observationer på arbetsplatsen i strävan att undersöka hur aktanters handlande styr och styrs av den miljö de är en del av på kontoret. Studiens resultat visar att den aktivitetsbaserade kontorsmiljön i flera avseenden inte skiljer sig, eller skiljer sig marginellt, i praktiken från så kallade traditionella kontorslandskap. Kontorets utformning är beroende av de sociala och arbetsrelaterade relationerna mellan kollegor, som många gånger i högre grad förklarar strukturen på nätverket och dess möjliggörande av ett visst sätt att handla. Vidare visar analysen att vissa aktanter blir obligatoriska passagepunkter som definierar, formar och styr sin omgivning i relativt hög utsträckning. Produkten av relationerna på kontoret är den makt som manifesteras. Denna makt finns i alla typer av handlingar, men visar sig också vara en del av traditionellt studerade makrostrukturer som exempelvis intressekonflikten mellan arbete och kapital.

Flexibilitet, digitalisering och ett stort eget ansvar på individen, är faktorer som präglar dagens arbetsliv. Den informationsteknologiska utvecklingen har gjort att många arbeten blivit allt mindre beroende av tid och rum. De nya möjligheterna innebär att arbeta utan reglerade villkor för när, var och hur arbetet skall utföras. Yrken som faller inom dessa ramar kallas allt vanligare för gränslösa arbeten. Ett arbete som är tydligt präglat av det gränslösa arbetet är butikschefsyrket. Syftet med studien är att undersöka hur butikschefer upplever balansen mellan arbete och fritid under de gränslösa arbetsvillkor de arbetar under. Studien har en metodologisk ansats i kvalitativ innehållsanalys och grundar sig i semistrukturerade intervjuer med tio butikschefer. Resultatet har analyserats enligt ett teoretiskt ramverk baserat på Boundary Theory av Nippert-Eng (1996), Work/Family Border Theory av Clark (2000), Karasek och Theorells (1990) Krav-kontroll-stödmodell, samt McClellands (1987) motivationsteori. Resultatet av studien visar att majoriteten av de intervjuade butikscheferna upplever en god balans mellan arbete och privatliv. Upplevelsen de har präglas av fungerande sätt att dra gränser, i kombination med hög motivation, hög kontroll i enlighet med höga krav, och ett gott stöd från kollegor.

Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers upplevelser av arbete-familj konflikten i en mellanstor kommun i Sverige, med fokus på eventuella könsrelaterade skillnader. Datamaterial samlades in via semistrukturerade intervjuer med 9 enhetschefer i en mellanstor kommun i Sverige. Genom kriteriestyrt urval valdes respondenter med barn i åldrarna 0–12 år ut att medverka i studien. Respondenterna kontaktades via mail och bokades in till en fysisk eller digital intervju. Det insamlade materialet analyserades genom en induktiv tematisk analys. I den tematiska analysen framkom emotionellt ansvar, socialt stöd, egen tid och känslan av otillräcklighet som återkommande teman. Respondenterna upplevde sig sammantaget vara ganska nöjda och ansåg sig leva i jämställda parrelationer. Trots den upplevda tillfredställelsen påvisade resultatet i studien vissa könsrelaterade skillnader, främst gällande emotionellt ansvar. De kvinnliga respondenterna uttryckte i större uträckning att de tog ett större emotionellt ansvar, vilket kan tolkas vara en orsak till upplevd obalans och bidra till högre nivåer av arbete-familj konflikt. Hos de manliga respondenterna var avsaknad av socialt stöd och låg energi två anledningarna till upplevd obalans och högre nivåer av arbetefamilj konflikt.

Syftet med denna studie var att undersöka hur enhetschefer inom vård och omsorg använder och hanterar digitala arbetsverktyg med hänsyn till gränslösa arbetsvillkor samt vilka eventuella konsekvenser detta får på den psykosociala arbetsmiljön mot bakgrund av Karasek och Theorells (1990) krav-, kontroll- och stödmodell. Studien var empirisk med en kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt urval tillämpades och totalt deltog nio enhetschefer från två kommuner i Mellansverige. Insamlade data från intervjuerna analyserades genom en tematisk analys och resulterade i två huvudteman: gränslösa arbetsvillkor och balans i arbetslivet. Studiens resultat visade att enhetschefers arbete krävde att arbetsliv och privatliv integrerades för att möta verksamheternas krav på tillgänglighet via digitala arbetsverktyg. Deltagarna menade att gränslösa arbetsvillkor kunde främja självbestämmande vilket ansågs som fördelaktigt för den psykosociala arbetsmiljön. Att arbeta gränslöst kunde samtidigt medföra svårigheter för deltagarna att avgränsa sig från arbetet under ledig tid. Detta kunde på sikt leda till försämrad psykosocial arbetsmiljö på grund av ökad stress och otillräcklig återhämtning. Resultatet visade sammanfattningsvis att den psykosociala arbetsmiljön kunde påverkas både positivt och negativt beroende på hur deltagarna kunde hantera och kontrollera gränsen mellan arbetsliv och privatliv. Forskarna i denna studie menade att arbetslivserfarenhet, stöd från chef och kollegor samt formulerade riktlinjer skulle kunna främja en god psykosocial arbetsmiljö.

No description available.

No description available.

Denna kvalitativa studie har sin utgångspunkt i individens upplevelser av gränslöst arbete under Coronapandemin som inneburit förändringar i arbetsvillkoren. Studien belyser även hur upplevelsen av gränslöst arbete kan förstås mot familjeförhållanden och könsnormer. I studien har åtta respondenter, vars arbetsförhållanden har påverkats av Coronakrisen på något sätt, intervjuats. Urvalet bestod av fyra kvinnor och fyra män där hälften hade hemmavarande barn och hälften hade utflyttade barn. Empirin som samlas in analyseras i huvudsak med hjälp av tre teorier, krav, kontroll stöd-modellen, work/life balance teorin och Hirdmans teori om isärhållande och manlighet som norm. I resultatet framkommer att för mycket distansarbete resulterar i en avsaknad av det som Karasek kallar för emotionellt socialt stöd. Det visar sig också att respondenterna använder sig av olika strategier för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. Val av strategi tycks till stor del bero på individuella förutsättningar, de respondenter som har hemmavarande barn använder sig i större utsträckning av strategier som går ut på att begränsa arbetstiden. De respondenter som inte har hemmavarande barn tycks snarare använda strategier för att förlägga arbetet på ett sätt som gör det möjligt att exempelvis inte behöva arbeta under helger. Det framkommer också att kvinnorna tycks ställa betydligt högre krav på sig själva än vad männen gör, både i arbetet och privatlivet. I diskussionen tas könsnormer upp som en anledning till att kvinnor har högre inre krav. Studiens slutsatser är att familjen tycks utgöra ett hinder för hur mycket gränslöst arbete individen kan utföra. Detta behöver dock inte vara negativt då det även finns positiva aspekter med att ha gränser som motverkar att arbetsmängden blir för stor. Dock kan barn som är hemma på heltid i längre perioder påverka upplevelsen av gränslöst arbete negativt, vilket kan bero på att det resulterar i en rollöverbelastning om kraven från både hemmet och arbetet är höga. Slutligen framkommer det att gränslöst arbete i för hög utsträckning upplevs negativt, främst på grund av en avsaknad av det emotionella sociala stödet. Det kan också innebära en kontrollförlust att inte kunna vara på plats fysiskt, vilket gör att arbetet i sig kan bli svårare att utföra.

Syftet med studien var att undersöka yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån under Covid-19, samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv. Studien var av kvalitativ ansats där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målinriktat bekvämlighetsurval tillämpades och totalt nio kvinnor och nio män utvaldes ut, vilka samtliga arbetat till större grad hemifrån än före pandemins utbrott. Det empiriska materialet analyserades genom en tematisk analys och resulterade i fem huvudteman samt två underteman. Studiens resultat visade att de yrkesarbetandes upplevelser av det ökade arbetet hemifrån samt dess påverkan på balans mellan arbetsliv och privatliv är ytterst individuella. Majoriteten av deltagarna upplevde det ökade arbetet hemifrån ha bidragit till bland annat en ökad flexibilitet, samt ett effektivare och mer gränslöst arbete. Studien visar även att distansarbetet från hemmet kan upplevas bidra till gränsdragningssvårigheter mellan arbetsliv samt privatliv samt brist på socialt samspel.