De senaste decennierna har chefers arbetsförhållanden i den kvinnodominerade offentliga sektorn genomgått betydande förändringar, att cheferna exempelvis blivit tilldelade fler ansvarsområden i form av kostnads- och effektiviseringsansvar. Senare har det visat sig att chefer i kvinnodominerade yrken har en bristande arbetsmiljö, detta på grund av höga arbetskrav och en hög grad av påfrestningar i arbetet. I samråd med en kvinnodominerad kommunal verksamhet har jag fått uppdraget att i denna studie genomföra en uppföljande undersökning om enhetschefernas upplevelser av sin organisatoriska och sociala arbetsmiljö utifrån krav, kontroll och stöd i arbetet. Denna studie undersöker även hur upplevelserna av arbetsmiljön förstås utifrån ett genusperspektiv. Studien har ett abduktivt angreppssätt och empiriinsamlingen har skett genom sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer. För att analysera det empiriska materialet har tematisk analys tillämpats. Resultatet har analyserats med hjälp av Karasek och Theorells (1990) krav-kontroll-stödmodell, Connell och Pearses (201) synsätt på genus som socialt konstruerat samt Ackers (1990) synsätt på att genus produceras i organisationer genom genusskapande processer. Resultatet visar att enhetscheferna arbetar i en verksamhet som är gränslös, detta genom att arbetsuppgifterna som tillhör arbetet aldrig tar slut. Inom ramen för enhetschefernas arbete förekommer variationer i upplevelsen av arbetsmiljön, vilket tyder på att förmågan eller möjligheten att sätta gränser i arbetet blir viktigt. Föreställningar om skillnader mellan manliga och kvinnliga egenskaper har betydelse för hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Detta genom att resultatet visade att enhetscheferna upplever att kvinnor är sämre på gränsdragningar och att kvinnor inte respekteras av arbetsgivaren när de sätter gränser i arbetet i lika hög utsträckning som män. / During the recent decades, managers’ working conditions in the Swedish women dominated public sector have undergone important changes. For example, managers’ responsibilities have been expanded to contain more responsibilities of costs and efficiency. Later, it has been found that managers in professions dominated by women have a lack of sustainable working environment, caused by high job demands and a high degree of work strains. In consultation with a dominated municipal function in northern Sweden, I have been commissioned to investigate how first line managers experience their organizational and social work environment (psychosocial work environment) in this study, based on job demands, job control and social support. This study also investigates the work environment out of a gender perspective. The study has an abductive approach and the empiricism have been collected with qualitative semi structured interviews, where the number of interviews was seven. Thematic analysis has been devoted and the results have been analyzed by using Karasek and Theorell’s (1999) job demand-control-support model, Connell and Pearse’s (2015) idea of gender as socially constructed, and Ackers (1990) idea that gender is created in organizations through gender creating processes. The result shows that the first line managers are working in a municipal function that are boundless, which means that the work tasks never run out. Within the frames of the managers’ work there are variations in the experiences of the work environment. The result shows that the ability and possibility of setting boundaries in their work are important. The imagination of differences between male and female behavior are important for how the first line managers experience their work environment. The results also show that the first line managers experience that women are not as god as men to set boundaries in their work, and that women are not respected by the employer equally as men when it comes to set boundaries.

Titel: “Jag hinner aldrig igenom min ‘to do’-lista” Undertitel: En dagboksstudie om hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid Författare: Cecilia Bergqvist och Larglinda Sopaj Handledare: Jean-Charles Languilaire Nivå: Kandidatuppsats inom företagsekonomi, vårterminen 2019 (15 hp) Nyckelord: flextid, flexibelt arbete, övertid, work-life conflict, gränslöst arbete, time, time management Forskningsfråga: Hur använder heltidsanställda med flexibelt arbete sin tid? Syfte: Att beskriva hur heltidsanställda med flexibelt arbete använder sin tid. Metod: Studien bygger på ett praktiskt problem med begränsad tidigare forskning om ämnet. Därför tillämpades ett induktivt tillvägagångssätt för att svara på studiens syfte. Forskarnas vetenskapliga förhållningssätt är hermeneutiskt. Empiriska data samlades in genom kvalitativa och kvantitativa frågor och analyserades därefter på ett kvalitativt sätt som en tematisk analys. Empirisk insamling: Empiriska data samlades in genom en dagbok på 5-arbetsdagar, rapporterad av 15 deltagare. För att delta i dagbokstudien krävdes att individen uppfyllde två kriterier, att: 1) vara heltidsanställda och 2) ha flexibla arbetstider. Dagboken innehöll både kvalitativa och kvantitativa frågor. Resultat och slutsats: Eftersom resultatet visar på att 73,3% av deltagarna arbetade övertid, är det då rimligt att dra slutsatsen att flexibelt arbete kan leda till att individer arbetar övertid. På grund av att deltagarna arbetade övertid påverkades deltagarnas fritid ofta negativt. Många av deltagarna hade konflikter mellan arbetsrollen och privatrollen, vilket resulterade i att dessa roller var inkompatibla. Konflikterna visades ofta genom att deltagarna avbokade eller bortprioriterade fysiska aktiviteter på grund av övertid. Resultatet visade på att anställda hade god time management och använde sin tid effektivt, men obalans mellan inflöde och utflöde av arbetsuppgifter resulterade i att anställda ofta kände att de inte hann klart med sina arbetsuppgifter. Resultaten visade även ett svagt positivt samband mellan nöjdhet över dagens arbetsinsats och påverkat välmående. Deltagarna som hade barn som bodde hemma brukade ofta ha ett mer strukturerade arbetsrutiner, medan individer som inte var föräldrar eller barnen hade flyttat hemifrån, brukade ofta ha mindre strukturerade arbetsrutiner. / Title: “I never have enough time to finish my to-do list” Subtitle: A diary study showing how full-time employees with flexible working hours use their time. Authors: Cecilia Bergqvist and Larglinda Sopaj Advisor: Jean-Charles Languilaire Level: Bachelor thesis in Business Administration, Spring 2019 (15 credits) Keywords: flextime, flexible work, overtime, work-life conflict, boundaryless work, time, time management Question: How do full-time employees with flexible working hours use their time? Purpose: Describe how full-time employees with flexible working hours use their time. Method: The study is based on a practical problem with limited previous studies on the matter. Therefore, an inductive approach was implemented to answer the purpose of the study and the researchers’ scientific approach to data is hermeneutic. Empirical data was collected through qualitative and quantitative questions, and thereafter analyzed in a qualitative manner as a thematic analysis. Empirical framework: Empirical data was collected by a 5-workday diary reported by 15 participants. To participate in the diary study, an individual had to meet two criteria: (1) they must be full-time employee and (2) must have flexible working hours. The diary included both qualitative and quantitative-based questions. Results and conclusion: Since the results show that 73.3% of participants were working overtime, it is reasonable to conclude that flexible working hours can lead to individuals working overtime. Furthermore, due to the overtime, participants’ spare time was often affected negatively. Indeed, many participants had work-life conflicts, where the work-life and the private life were incompatible. This phenomenon is evident through reported cancelled or rebooked physical training due to extended working hours. Additionally, participants who had minor children usually had a more coherent and predictable working schedule. On the other hand, individuals who were not parents of minor children had less coherent and less predictable working schedule. The results from the study also showed that the participants had good time management and used their time effectively, but the consistent imbalance between ingoing work tasks and outgoing work tasks resulted in participants often felt like they never finished their task assignments. The results also showed a slight positive correlation between satisfaction over the work effort of the day and the impact on well-being

Vi har utfört en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjumoment. Syftet med studien är att få djupare insikt om hur arbetsgivare upplever anställdas publiceringar i sociala medier. Detta då det gällande rättsläget ligger inom en gråzon som arbetsgivare inte kan grunda sina beslut på när även publiceringarna kan uppkomma utanför arbetstagares arbetstid. Därför har vi även tittat på kringliggande faktorer för varför arbetsgivare tror att dessa publiceringar uppkommer och hur arbetsgivare rent praktiskt resonerar kring problematiken. Det som blivit uppenbarat i studien är att arbetsgivares personliga värderingar spelar stor roll i huruvida utgången av uppkomna händelser ter sig.

Bakgrund: I och med utvecklingen av informations- och kommunikationsteknik har gränserna för var och när arbetet kan utföras suddats ut. Arbetet har med andra ord blivit gränslöst. Även om det möjliggör flexibilitet över arbetstiderna, valfrihet gällande platsen för var arbetet kan utföras samt en ökad kontroll över arbetet kan det också leda till överbelastning och arbetsrelaterad stress, som i sin tur kan ha en negativ inverkan på arbetslivsbalansen och därmed välbefinnandet. Det kan i förlängningen även påverka organisationen negativt då det kan yttra sig genom minskad produktivitet, sjukfrånvaro och personalomsättning, vilket är förenat med ökade kostnader. Som lärare inom akademin finns långtgående möjligheter att förlänga arbetsplatsens tid och rum till följd av utbredningen av informations- och kommunikationsteknik, varpå den här studien behandlar högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet och hur det kan inverka på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att undersöka högskolelärares upplevelser av det gränslösa arbetet inom akademin för att öka förståelsen för hur det gränslösa arbetet kan inverka på hälsan och därmed öka förståelsen för på vilket sätt det kan vara en friskfaktor eller riskfaktor. Metod: Då föreliggande studie syftade till att fånga enskilda individers upplevelser, tankar och beskrivningar avseende deras arbetssituation i det gränslösa arbetet på ett nyanserat sätt, valdes en kvalitativ metod. Insamlingen av empirisk data gjordes genom tio individuella semistrukturerade intervjuer på en högskola i Sverige. Slutsatser: Studiens resultat påvisar att det sociala stödet är viktigt i ett gränslöst arbete och kan bland annat bidra till att stressfyllda perioder upplevs som mindre krävande. Att ständigt vara tillgänglig kan däremot påverka hälsan negativt i och med den upplevda stressen som följer med tillgängligheten via e-post. Vidare tyder resultatet på att egenkontroll och frihet i arbetet både kan vara en risk- och friskfaktor beroende på hur gränsdragningar gentemot det övriga livet sker, vilket kan bero på individens egna krav och karriärutsikter, liksom glädjen till sitt arbete. Det innebär att den individuella gränsdragningsförmågan blir fundamental i ett gränslöst arbete. / Background: Due to the development of the information and communication technology the boundaries of where and when to carry out your work have faded. In other words, the work has become boundless. Although this allows for flexibility over working hours, place of work and increased control over your work it can also lead to overload and work related stress, which can have a negative impact on work life balance and therefore health. Also, in the long run it can adversely affect the organization as it can lead to reduced productivity, sickness absence and staff turnover, which is associated with greater costs. As a teacher at the academy there are far reaching opportunities to extend the workplace’s hours and location due to the prevalence of information and communication technology, where this study examines the experiences university lecturers have of the boundless work and its impact on health. Aim: The aim of the present study is to investigate university teachers' experiences of the boundless work within the academy to increase understanding of how boundless work can affect health and thereby increasing understanding of how it may be a health factor or risk factor. Method: As the present study aimed at capturing individual peoples’ experiences, thoughts and descriptions regarding their work situation with boundless work in a nuanced manner, a qualitative method was chosen. The gathering of empirical data was done through ten individual semi- structured interviews at a university in Sweden. Conclusion: The study's results indicate that social support is important in boundless work and can, among other things, help stressful periods to be perceived as less demanding. Continuously being available, however, can affect health negatively, with the perceived stress that comes with availability via email. Furthermore, the result suggests that self-control and freedom at work can be both a risk and a healthy factor depending on how boundaries occur to the rest of life, which may depend on the individual's own requirements and career prospects, as well as the joy of his work. This means that the individual’s ability to create boundaries between work and private life is fundamental in a boundless work.

Arbetslivet har genomgått stora förändringar de senaste decennierna, bland annat som en följd av digitaliseringens utveckling. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) möjliggör för ett mer gränslöst arbete då varken tid eller rum längre avgränsar mellan arbete och privatliv. Tidigare forskning belyser att det nya sättet att arbeta medför svårigheter att skapa en balans mellan arbete och privatliv. Syftet med föreliggande studie var att bidra med en ökad förståelse för hur rektorer hanterar det gränslösa arbetet och i vilken utsträckning IKT och socialt stöd är relaterat till deras förmåga att hantera det gränslösa arbetet. Materialet har analyserats utifrån Karasek och Theorells (1990) krav, kontroll och stödmodell, Clarks (2000) gränsteori samt relevanta begrepp och tidigare forskning. Nio respondenter deltog i denna kvalitativa studie och resultatet visade att det gränslösa arbetet till största del upplevdes positivt. Samtidigt ställer det högre krav på individen att själv ta ansvar för att hantera balansen mellan arbete och privatliv. IKT har både visats underlätta och försvåra hanteringen av det gränslösa arbetet. Slutligen visar resultatet att socialt stöd inte har en direkt koppling till hur rektorerna hanterar det gränslösa arbetet. Däremot kan socialt stöd fungera som en buffert för att öka förmågan att hantera effekterna av det gränslösa arbetet. / Worklife has undergone major changes in recent decades, partly as a result of digitalization development. Information- and communication technology (ICT) enables a more boundaryless work, since neither time nor space no longer separates work from private life. Earlier research highlighted that the new way of working causes difficulties in balancing work and private life.  The aim of the present study was to contribute to an increased understanding of how the principals handle the boundaryless work and to what extent ICT and social support are related to their ability to handle the boundaryless work. The result has been analyzed from Karasek and Theorells (1990) demand, control and support model, Clarks (2000) border theory and relevant concepts and previous research. Nine respondents participated in this qualitative study and the result showed that the boundaryless work is mostly positive. At the same time it imposes higher demands on the individual to take responsibility for managing the balance between work and private life. ICT has both shown to facilitate and obstruct the handling of boundaryless work. Finally the result shows that social support does not have a direct connection with how the principals handle the boundaryless work. However, social support can act as a buffer to increase the ability to handle the effects of boundaryless work.

Syftet med denna studie är att studera fastighetsmäklares uppfattningar om löneformen endast resultatbaserad lön och dess betydelse för deras livssituation. För att kunna uppfylla studiens syfte undersöks även hur löneformen kan förstås och förklaras utifrån tidstypiska samhällstrender och processer. Vidare studeras fastighetsmäklares uppfattningar om löneformens betydelse för deras yrkes- och privatliv samt önskvärda löneformer i framtiden. Studien har en kvalitativ forskningsansats, baserad på hermeneutisk tolkning av intervjuer med åtta yrkesverksamma och före detta yrkesverksamma manliga och kvinnliga fastighetsmäklare. Resultatet visar att löneformen upplevs inverka på de intervjuade fastighetsmäklarnas livssituation främst utifrån att den bidrar till gränslöst arbete, vilket kan ha negativ inverkan på fastighetsmäklarnas möjligheter och förutsättningar till privatliv och fritid. Löneformen kan samtidigt tolkas ha positiv inverkan på fastighetsmäklarnas upplevelse av balans mellan ansträngning och belöning. Resultatet indikerar att löneformen kan tolkas som ett uttryck på mikronivå för övergripande samhällstrender och processer såsom globalisering, teknisk utveckling och individualiseringsprocesser som sker på makronivå. Avslutningsvis visar resultatet att framtidens löneformer förespås utgöras av resultatbaserad lön, med eller utan en fast lönedel. / The purpose of this study is to study the real estate agents' perceptions of the wage form only results-based salary and its significance for their life situation. In order to fulfill the purpose of the study, we also examine how the wage form can be understood and explained on the basis of time-typical societal trends and processes. Further, real estate agents' perceptions of the significance of the wage form are studied in regards to their professional and private lives as well as desirable wage forms in the future. The study has a qualitative research approach, based on hermeneutic interpretation of interviews with eight active and former active male and female real estate agents. The result shows that the wage form is considered to be of significance to the interviewed real estate agents' life situation, mainly because it contributes to boundless work, which can have a negative impact on the real estate agents' opportunities and conditions for private life and leisure. At the same time, the wage form can be interpreted to have a positive impact on the real estate agents' experience of balance between effort and reward. The result indicates that the wage form can be interpreted as a micro-level expression of the overall societal trends and processes occurring at macro level such as globalization, technological development and individualization processes. Finally, the results show that the future wage form are predicted to consist of results-based salary, with or without a fixed salary component.

Genom teknikens utveckling och digitaliseringens framfart behöver inte anställda vara tillgängliga på samma sätt som förut eller rättare sagt är anställda inte lika bundna till tids- och platsgränser som tidigare. Detta medför större flexibilitet i hur och när arbetets skall utföras, det är således den anställdes ansvar att bestämma och strukturera ihop arbetsdagen istället för arbetsgivarens ansvar. Denna gränsförskjutning och obalans kan leda till både positiva och negativa aspekter. I och med att digitaliseringen ständigt utvecklas så förändras förutsättningarna till arbete med tiden, därav är det relevant och intressant att undersöka hur det gränslösa arbetet upplevs idag. Denna kvalitativa studie syftar därmed till att skapa en ökad förståelse för sex tjänstemän inom IT-branschen och deras upplevelser kring det gränslösa arbetet i relation till balans mellan arbetsliv och privatliv och att förstå hur det gränslösa arbetet påverkar deras välmående och hälsa samt om det finns några skillnader i upplevelser av det gränslösa arbetet mellan män och kvinnor. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer med tjänstemän inom olika IT-företag som innehar ett flexibelt och gränslöst arbetssätt. Resultatet har analyserats utifrån valda teorier och presenteras i följande teman; Arbetssätt och tillgänglighet, Gränssättning och balans, arbetslivets påverkan på privatlivet, krav, kontroll & stöd samt psykiska och fysiska besvär på grund av arbetet. Resultatet visar att det kan vara svårt att skilja på arbetsliv och privatliv på grund av det gränslösa arbetet och att det finns svårigheter i att sätta gränser mellan dessa sfärer. Resultatet visar också att det gränslösa arbetet påverkar hälsan genom psykiska och fysiska besvär såsom stress och värk samt att det finns skillnader i upplevelser mellan könen. Dock anser respondenterna att även frihet fås av detta flexibla arbetssätt vilket de ser som positivt.

Kvinnor har traditionellt sett tagit ett större ansvar över hem- och familjeliv. Forskning visar också att kvinnor upplever svårigheter i att balansera arbetsliv och privatliv. När Covid-19 kom förändrades premisserna för vårt arbetsliv drastiskt. Det var inte längre en självklarhet att gå till arbetets fysiska lokaler för att uträtta arbetsuppgifterna, snarare tvärtom. Helt plötsligt var alla som hade möjlighet uppmanade att arbeta hemifrån. Utifrån vetskapen om kvinnors tidigare upplevelser av att balansera familjeliv och privatliv ämnar denna studie att söka förståelse över hur kvinnor med hemmaboende barn upplever att de mår av distansarbetet då de arbetar hemifrån. I studien framkommer att kvinnorna upplever att de mår bättre och har mer harmoni men samtidigt visar de också på att de har svårt att göra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv. Kvinnorna vittnar om att de känner sig splittrade mellan de båda sfärerna. Detta stämmer också överens med vad forskningen påvisar. Studien tar avstamp i fyra teorier - krav kontroll- och stödmodellen. I studien används den för att påvisa hur kontrollmöjligheter och socialt stöd påverkar individens förutsättningar att klara av att utföra sitt arbete. Vidare används görandet av kön som teori för att påvisa hur kön som social kategori formar individens tankar och agerande. Slutligen används rollteori, vilken beskriver hur rollkonflikt och rollstress påverkar individens möjligheter och förutsättningar för gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv. Empirin för studien utgår från sex semistrukturerade intervjuer.

Pandemin Covid-19 har förändrat arbetslivet eftersom distansarbete som arbetssätt har utvecklats i rekordfart, vilket har medfört både positiva och negativa erfarenheter för bådeföretag och dess anställda. Forskning under pandemin Covid-19 har bland annat synliggjort attbalans mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete varit en svår gränsdragning. Syftet med denna studie var att undersöka en utvald organisation inom den offentliga sektorn i Norrbotten, för att få en djupare förståelse för dess medarbetares upplevelser avseende gränsdragningmellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Följande frågeställningar har legat till grund för att uppfylla syftet: Hur upplever medarbetarna balansen mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete? Tenderar medarbetarna att arbeta mer eller mindre vid distansarbete än om arbetet utförs på primärarbetsplatsen? Hur ser normer och kulturer ut kring gränsdragning inom organisationen? Hur påverkar det individens gränsdragning? En kvalitativ forskningsansats har använts och genom elva semistrukturerade intervjuer med informanter från samma organisation har det empiriska materialet samlats in. Materialet har sedan analyserats med hjälp av begrepp som förklarar hur informanterna förhållit sig till gränsdragning mellan arbetsliv och privatliv vid distansarbete. Resultatet visade att majoriteten av informanterna i studien hade en positiv grundinställning till distansarbetet. Det förekom varierade upplevelser kring huruvida balansen uppfattades som antingen positiv eller negativ. Majoriteten ansåg att balansen mellan arbetsliv och privatliv var bättre vid distansarbete än när arbetet utfördes på arbetsplatsen på grund av flexibiliteten. Alla kunde dock uppleva positiva aspekter av distansarbetet. Det förekom tendenser till ett gränslöst arbete i form av att informanterna överskred både de tidsmässiga och rumsliga organisatoriska gränserna, men trots detta verkade informanterna inte anse att arbetet tog för stor del av tiden som ska fördelas mellan arbetsliv och privatliv. Slutligen kunde det inte konstateras att varken normer eller en arbetsplatskultur där informanterna uppmanades att tänja på sina gränser och ständigt finnas tillgängliga för andra existerade inom denna organisation. Informanternav erkade huvudsakligen nöjda med detta och de allra flesta hade fungerande gränsstrategier.

Studiens syfte är att undersöka hur gränslöst arbete inom fastighetsmäklarbranschen kan se ut, samt vilka upplevelser som kan finnas kring de krav på tillgänglighet och flexibilitet som yrket kan medföra. Studien bygger på ett kvalitativt tillvägagångssätt med sju semistrukturerade intervjuer med fastighetsmäklare i Stockholm- och Malmöområdet. Studien genomfördes utifrån ett hermeneutiskt perspektiv med en abduktiv analysmetod där resultatet har analyserats genom en tematisk analys. De teorier som studien utgår från är Anthony Giddens bidrag om modernitet och självidentitet, gränsteori och Karaseks modell om Krav-Kontroll-Stöd. Det huvudsakliga resultatet visar att det gränslösa arbetet i största grad tar sig uttryck genom den tillgänglighet som möjliggjorts av den digitala utvecklingen. Utvecklingen medför en frihet i form av flexibilitet där fastighetsmäklarna ges möjlighet att planera och strukturera sina arbetsdagar som de önskar, även om det kan medföra vissa krav och förväntningar som kan gå ut över privatlivet. / The purpose of the study is to investigate what borderless work can look like within the real estate brokerage industry, as well as what experiences there may be around the requirements for availability and flexibility that the profession can entail. The study is based on a qualitative approach with seven semi-structured interviews with real estate agents in the Stockholm and Malmö area. The study is carried out based on a hermeneutic perspective with an abductive analysis method where the results have been analyzed through a thematic analysis. The theories studied are based on Anthony Gidden's contribution on modernity and self-identity, border theory and Karasek's model on Demand-Control-Support. The main result shows that the borderless work is largely expressed through the availability made possible by digital development. The development brings a freedom in the form of flexibility where real estate agents are given the opportunity to plan and structure their working days as they wish, even if this may entail certain demands and expectations that may go beyond private life.