Studiens syfte var att undersöka hur tjänstemän inom den privata sektorn upplever det gränslösa arbetet i den digitala eran med hänsyn till balansen mellan arbete och privatliv, samt i vilken utsträckning det gränslösa arbetet påverkar respondenternas upplevelse av arbetsrelaterad stress (Clark, 2000; Karasek & Theorell, 1990). En kvalitativ forskningsansats valdes där datamaterialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Ett målstyrt bekvämlighetsurval i kombination med snöbollsurval tillämpades där totalt elva tjänstemän med varierande yrkesroller inom den privata sektorn deltog. Insamlade data analyserades tematiskt. Studiens resultat visade att digitaliseringen medfört förskjutningar samt uppluckring av de gränser individen använder sig av i syfte att uppnå en god balans mellan arbete och privatliv. Utmaningen förstås vara förankrad i den ständiga tillgängligheten av, och tillgången till, digitala arbetsverktyg. Studien visade också att den höga autonomin vilken digitaliseringen medför kan ha såväl en positiv som negativ inverkan på den upplevda arbetsrelaterade stressen. Anledningen till detta kan vara kan det ökade ansvaret som faller på individen att själv sätta samt upprätthålla tydliga gränser mellan arbete och privatliv.

Det övergripande syftet med studien var att undersöka huruvida balansen mellan arbete och privatliv påverkades av arbetstagares preferenser om att integrera eller separera domänerna vid gränslöst arbete. Studien syftade även till att undersöka om det fanns signifikanta könsskillnader. Studien var av kvantitativ karaktär och genomfördes som en webbaserad enkätundersökning. Urvalet för studien bestod av 87 deltagare varav 56 kvinnor och 31 män, vilka tillkom genom bekvämlighetsurval och snöbollsurval. Vid insamlingen av data användes Work-Family och Family-Work Conflict Scales, som utvecklades av Netemeyer et al. (1996). Båda skalorna översattes från engelska till svenska och delades ut till två deltagare som kontrollerade översättningen och uppmärksammade eventuella otydligheter i enkäten. Efter återkoppling från testpersonerna reviderades enkäten ytterligare en gång. Insamlad data analyserades med hjälp av en tvåvägs-ANOVA. Resultatet visade inte några signifikanta könsskillnader och att gränshanteringspreferens i det här fallet inte påverkade utfallet på arbetstagarnas poäng i Work-Life Balance.

Med teknikens utveckling kommer det en ny form av digital arbetsmarknad, även kallad för gig-ekonomi eller plattformsekonomi. Denna kvalitativa studie undersöker nio personers egna upplevelser om hur det är att besitta ett jobb inom gig-ekonomin som förare i serviceyrkena Foodora, Uber och Bolt. Studien inriktar sig på arbetsvillkor och välbefinnandet hos dessa taxiförare och matbud. Resultatet i undersökningen visar att dessa arbeten bidrar med en stor flexibilitet för utföraren där man är sin egen chef och har frihet att bestämma mycket själv. Däremot utmärker sig jobben med låg lön och därmed långa arbetsdagar som resulterar i olika former av otrygghet vilket leder till ohälsa.

Mobil teknik har medverkat till ett flexibelt arbete i både tid och rum då många yrkesverksamma personer kan utföra arbete när och var som helst. Detta har öppnat upp för ett allt mer gränslöst arbete, vilket innebär att tid och plats som tidigare varit till för privatliv numera inkräktas av arbetslivet. Det flexibla arbetet har även format ett IT-baserat mobilt arbete, då yrkesgrupper med hjälp av IT-baserade verktyg kan arbeta oberoende av tid och plats. Ekonomer är en av de yrkesgrupper som har börjat använda mer digitala arbetsverktyg i sitt arbete och utgör därmed en intressant målgrupp att studera. Eftersom många ekonomer numera är beroende av digital teknik i arbetet kan det bli svårt att avstå från att använda det. Frågan är då hur den mobila teknikens funktioner kan användas för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien syftar först till att genom en litteraturstudie undersöka vilka mobila funktioner som finns för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Därefter har en enkätundersökning genomförts för att studera i vilken utsträckning dessa mobila funktioner används. Resultatet av undersökningen visade att användningen av mobila funktioner skiljer sig åt beroende på funktion, vilket gör att vi kan dra slutsatsen att respondenterna använder de mobila funktionerna för gränssättning i varierande grad. / Mobile technology has made a big contribution to the so called flexible work in both time and place, as many professionals can perform work at anytime and in whatever place. Because of this, boundaries between work and private life have become increasingly blurred, a so called boundless working life. These limitlessness and flexible working hours have opened up for IT-based mobile work, which refers to professional groups who can work with IT-based tools regardless of time and place. One occupational group that has become progressively dependent of its IT-based tools is economists, which makes it an interesting group to target for our study. When being dependent of digital worktools, one obvious consequence is that it becomes difficult to refrain from using it. The question then is, how mobile functions can be used to enable boundaries between work and life. Through a literature study, the study first aims to investigate which mobile functions are available to set boundaries between work and private life. The study then aims to investigate to which extend mobile functions are used to enable control of the boundaries. This will be supplemented by a questionnaire study directed toward economists. The result of the questionnaire study showed a different range of use of the mobile functions. Some were more popular than others, which leads to the conclusion that the respondents use mobile functions to varying degrees.

No description available.

Föreliggande uppsats fördjupar sig inom ämnet gränslöst arbete och syftet är att synliggöra upplevelser av samt attityder till arbetssättet. Detta då gränslöst arbete idag blir allt vanligare som följd till medietekniken som implementeras i det dagliga arbetet. Genom en kvalitativ fallstudie och nio intervjuer med anställda på fallföretaget samlades empiri in kring deras upplevelser och attityder till arbetssättet. Respondenterna delades upp i tre subgrupper baserade på arbetsroll på företaget. Det visade sig finnas samband mellan hur respondenterna i de olika subgrupperna upplevde arbetssättet och det fanns avgörande skillnader i arbetssätt mellan grupperna. Attityderna såg relativt lika ut oavsett arbetsroll, samtidigt som respondenterna som påverkades minst av det nya arbetssättet var mer kritiska till det. Positiva attityder innebär inte att bakomliggande problem bör bortses från, då det kan uppstå problematik längre fram. / This study deepens within the topic boundaryless work and the aim is to visualize the experiences of, and the attitudes towards, that way of working. This is relevant since boundaryless work is becoming more and more common due to the technology that implements in to our daily work. Through a qualitative case study and nine interviews with employees at the case company, empirical data was gathered on their experiences and attitudes towards the way of working. The respondents were divided in to three subgroups based on their role at the company. As it turned out there were connections between how the respondents from the different subgroups experienced the way of working and there were vital differences between the roles. The attitudes on the other hand were similar regardless of the work roles, though the respondents that noticed flexible work the least were more critical to it. Positive attitudes do not mean that underlying issues or difficulties should be overlooked, since these can become more critical later on.

Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur linjechefer hanterar ett flexibelt arbete när detta blir gränslöst och hur de gör för att detta inte ska påverka balansen mellan arbete och privatliv för mycket. Det teoretiska ramverket för studien utgjordes av Krav, kontroll- och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), Rollteorin (Mead, 1934; Yang, 2013), Överflödsteorin samt Gränsteorin (Jang & Zippay, 2010). Data samlades in med hjälp av semistrukturerade intervjuer och bekvämlighetsurvalet bestod av åtta linjechefer. Data analyserades genom en tematisk analys. Resultatet av denna analys visade att alla respondenterna arbetade även utanför ordinarie arbetstid och var därmed alltid tillgängliga för att arbeta. Behovet av detta tycktes grunda sig i ett kontrollbehov. De olika linjecheferna använde strategier som prioritering, socialt stöd och återhämtning för att hantera sin gränslösa arbetssituation och kunde därmed upprätthålla en någorlunda balans mellan arbete och privatliv.

The purpose of this study is to see through six qualitative interviews that’s been done of Telge Energi and its employees and see what changes they have experienced in their work life due to the pandemic that occurred in 2020. This study is also intended to examine what challenges employees face in relation to increased flexibility and what motivation which has been the basis for choosing between continuing to work in the office or from home. Allvins (2006) theory of boundless work and parts of Goffman's theory (2009) of the dramaturgical perspective will be applied in the study to create an understanding of how boundless work works and its consequences. Goffman's theory of the dramaturgical perspective will be applied in the study to see if employees and employers use idealization, impression control and role performance when the work takes place at a distance and the employers cannot see them in the normal work environment. Previous research has created an understanding of the subject of the study and supported our theoretical framework. The benefits that have been highlighted in the study's analysis are mainly about an increased balance between work and private life, a digital platform that has developed rapidly within the organization and that employees save time by not having to be in the office. The critical parts of working from home are described as difficulties to communicate between the employees, more difficult to get away from work and routines that no longer have the same structure. The study's conclusion shows that flexibility is a desirable job opportunity that opens up a great deal of freedom for the individual, but that it also comes with several negative consequences that make the individual face to draw their own conclusion, to consider the positive aspects against the negative aspects.   Keywords: Flexibility, boundless work, distance, organizational change, work situation, digital tools.

På grund av den ökade flexibiliteten i form av arbetstider och arbetsplatser har kraven påindividens gränsdragning mellan arbetslivet och privatlivet blivit alltmer viktigare. Trots attmycket ligger på individens självledarskap är det även upp till arbetsgivaren att stötta sinunderställda personal med att utforma hållbara gränser. Det är därmed högst relevant attundersöka hur medarbetare upplever området, samt hur ledare förhåller sig i sitt arbetssätt föratt skapa flexibla och samtidigt hållbara arbetsplatser. Syftet med studien är att undersökamedarbetares upplevelser och ledares utmaningar i det gränslösa arbetet, för att ta reda påvilka ledarskapsstrategier som är mest effektiva i en flexibel organisation.Empirin har samlats in genom en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer medbåde chefer och medarbetare inom samma organisation samt från experter inom området. Devalda teorierna har gett en förståelse till det flexibla arbetslivet och har använts som stöd föratt hitta strategier som ledare kan använda sig av. Resultaten av studien visar att somligamedarbetare har lättare än andra för att sätta gränser mellan arbete och privatliv. Studien kanockså påvisa att det finns en viss brist på kommunikation, tydliga riktlinjer och ett fungerandemedarbetarskap mellan chefer och medarbetare. Därmed kan strategier sommedarbetarsamtal, utbildning och utformning av riktlinjer i samverkan med arbetstagarna varalösningen på de utmaningar som finns i organisationen. Ett annat fynd handlar om att olikaindivider kräver stöttning på varierande sätt utifrån deras erfarenheter och preferenser. Det ärdärför betydande att chefen anpassar sina strategier utefter vad sina anställda behöver.

Denna forskningsrapport har utgått från det relativt outforskade fenomenet hybridarbete, samt hur covid-19 pandemin påverkade implementeringen av detta arbetssätt. Studien har utarbetats med en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer av sex respondenter. Respondenterna är sex chefer vars medarbetare har tillgång till ett hybritt arbetssätt. Vi har arbetat med förutbestämda teman utifrån våra forskningsfrågor och därigenom samlat in teorier och tidigare forskning som kan komma att hjälpa oss att slutföra en mångfacetterad resultat diskussion. När empirin kodades arbetades intressanta och påtagliga underrubriker till våra teman fram, vilket hjälpte oss att få en bredare bild i vårt material. Den slutliga analysen som gjordes av resultaten har tillsammans med den tidigare forskningen och de teorier vi har behandlat i undersökningen givit oss följande slutsats. När Covid-19 pandemin lamslog vårt samhälle så omorganiserades de flesta organisationer och det hybrida arbetssättet ökade lavinartat. Den tekniska utvecklingen i vårt samhälle hade bidragit till att det hybrida arbetssättet hade implementerats förr eller senare men att denna händelse påskyndade förloppet. Arbetssättet ses som en positiv utveckling för arbetslivet men är också i en utvecklingsfas där möjligheter, problematik och utmaningar såsom det fysiska och psykosociala arbetsmiljöansvaret, tekniken, flexibiliteten och det sociala stödet. Dessa utmaningar kan ses ur både ett positivt och negativt perspektiv beroende på hur utvecklingen ter sig och detta behövs lyftas och problematiseras bearbetas. / This research report is based on the relatively unexplored phenomenon of hybrid work and how the COVID-19 pandemic affected the implementation of this way of working. The report has been prepared using a qualitative method and semi-structured interviews with six respondents. The respondents are six managers whose employees have access to a hybrid way of working. We have worked with predetermined themes based on our research questions, thereby collecting theories and previous research that can help us complete a multifaceted discussion of results. When coding the empirical data, interesting and tangible sub-headings to our themes were developed, which helped us to get a broader picture of our material. The final analysis of the results, together with the previous research and theories we have discussed in the report have led us to the following conclusion. When the Covid-19 pandemic paralyzed our society, most organizations were reorganized and the hybrid way of working increased dramatically. The technological development in our society had contributed to the implementation of the hybrid approach sooner or later, but this event accelerated the process. The approach is seen as a positive development for working life but is also in a development phase where opportunities, problems and challenges such as the physical and psychosocial work environment responsibility, technology, flexibility and social support. These challenges can be seen from both a positive and negative perspective depending on how the development appears and this needs to be highlighted and problematized.