Problematisering: Inom IT-konsultbranschen har det uppkommit digitala och flexibla lösningar som har gjort att den traditionella arbetsorganiseringen idag känns gammalmodig. Med Covid-19-pandemin kom restriktioner som ställde krav på arbetsgivare att låta de anställda arbeta hemifrån. Detta fenomen har givit upphov till ett ökat intresse av en mer flexibel arbetsorganisering även efter pandemin, där reglering av tid, rum och utförande av arbetsuppgiften förskjuts och görs till ett mer internt ansvar. Detta så kallade gränslösa arbete står som ett nytt arbetssätt inom många företag, vilket innebär att många nuvarande anställdas vardag testas. På grund av ökad efterfrågan på gränslöst arbete, samt att allt fler arbetsplatser övergår till det, är det av stor vikt att studera arbetstagarnas upplevelser. Syfte: Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för arbetstagarnas upplevelser av förutsättningarna och konsekvenserna av gränslöst arbete efter Covid-19-pandemin. Forskningsfrågor: Hur upplever arbetstagarna förutsättningarna för det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Hur upplever arbetstagarna konsekvenserna av det gränslösa arbetet efter Covid-19-pandemin? Metod: Detta är en kvalitativ enfallsstudie som antar ett hermeneutiskt perspektiv. Det empiriska materialet har samlats in genom nio semistrukturerade intervjuer från ett företag som opererar inom IT-konsultbranschen. Studien har utgått från både empiri och teori och har en abduktiv ansats. Slutsats: Covid-19 och den nya arbetsmodellen har ej medfört större förändringar, bortsett från den försvagade regleringen av var arbetstagaren får arbeta ifrån. Arbetstagarnas upplevelser beror på hur, kraven som ställs, den kontroll de innehar och det stöd de har tillgång till, förhåller sig till varandra.

The purpose of this study was to examine how middle managers experience their workload and work relief in relation to the use of digital systems in the work life. Seven people has participated, three women and four men. The interviews were conducted with a semi structured interview guide and the collected data was analyzed with a thematic analysis. The information that emerged from the analysis of the collected data was that almost all the participants have experienced stress when using the digital systems. It also shows that when using the digital systems most of the participants have gotten more tasks and expectations from the management to complete. Some of them also thought that the educations were inadequate for some of the digital systems and there was a desire for more and better educations. This might indicate that they are experiencing more demands due to the increase of tasks but not as high support because of the inadequate educations. Almost all participants said that their knowledge in some of the digital systems were good. Which can indicate that they have a good control when using them. Almost all participants used the digital systems outside of work daily for example to read their email and to reduce the risk of having an overflowing inbox for the next workday. This can indicate that they at some extent have a high workload due to that they check their email daily after work.

Den teknologiska utvecklingen och coronapandemin har varit bidragande faktorer till att dagens arbeten blivit allt mer flexibla och oberoende av den traditionella arbetsplatsen och dess struktur. Den aktuella studien syftar till att undersöka och förstå hur kvinnor som innehar ett gränslöst arbete upplever och balanserar detta med andra komponenter i livet. Att studera ämnet är relevant inom det sociologiska forskningsfältet för att få ökad vetskap kring detta relativt nyuppkomna fenomen. Det inkluderar centrala aspekter gällande mänskliga relationer och samspel på både mikro och makronivå. Att arbetets gränser suddats ut och blivit allt mer obestämd har olika effekter och studeras i denna studie utifrån Work-life-balance-teorin, Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, teorin om det socialt konstruerade könet samt tidigare forskningsbidrag. Studien utgår från en kvalitativ intervjumetod där fyra stycken kvinnor intervjuades mellan åldrarna 43-57 år och där samtliga i dagsläget innehar ett gränslöst arbete. Baserat på det empiriska materialet framkommer i resultatet bland annat att deltagarnas arbetssituation innebär att arbetet och övriga antaganden i livet ingriper på varandra. I detta tar Goffmans teori kring rollkonflikter en central plats eftersom rollen som arbetstagare och rollen i hushållet/som mamma kolliderar när det utförs i samma sfär. Kvinnornas upplevelser och situationen i sin helhet går likaså att koppla till könsspecifika förväntningar och agerande som går i linje med teorin om det socialt konstruerade könet. Utöver detta framhävs även klart positiva aspekter kopplat till deras flexibla arbetsförhållanden. Det möjliggör inte minst för en fungerande balans och frihet mellan arbetet och andra antaganden som berör hushåll och barn. Dessa resonemang går i linje med work-life-balance-teorin vars målsättning är att upprätthålla välbefinnande mellan arbetslivet och andra viktiga komponenter i enskilda arbetstagares liv.

Arbetsplatsen är en betydelsefull arena för människor då en stor del av livet spenderas i arbetslivet och det medför att det är viktigt med hälsofrämjande och förebyggande arbete. Arbetslivet har under de senaste åren förändrats mycket på grund av informations- och kommunikationsteknikens utveckling vilket möjliggjort ett flexiblare arbetssätt och att en stor del av arbetet bedrivs med hjälp av teknik. Förändringen inom hur och när anställda utför sitt arbete motiverar studier som vill öka förståelsen för anställdas upplevelser av tillgänglighet i arbetslivet. Syftet med studien är att undersöka hur anställda upplever sin hälsa i relation till att vara tillgänglig i arbetet. En kvalitativ metod valdes med ett urval av fem personer verksamma inom konsult- och rådgivningsbranschen intervjuades. Intervjumaterialet analyserades med en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att det upplevdes finnas både för- och nackdelar med att vara tillgänglig i arbetet. Tillgängligheten medför kontroll över anställdas arbete men det uppstår även en upplevelse av behov av att vara tillgänglig vilket medför en negativ påverkan på anställdas hälsa i form av stress. Det visar även på att arbetsgivaren har ett visst ansvar för att stötta sina anställda att hantera tillgängligheten för att arbeta mer hälsofrämjande med anställdas hälsa och en hälsofrämjande arbetsplats. / The workplace is an important arena for people since they spend a significant amount of their lifetime with work. This imposes that the workplace is an important arena for health promotion. The development of information and communication technology during the last decades has contributed to new ways of working in terms of flexibility and how work is performed. The change in how and when employees perform their work motivates further studies to increase the understanding of employees’ experience of the availability of work. The purpose of this study is to examine how employees perceive their health in relation to be available for work. A qualitative approach was selected in which five individuals working in consulting and advisory services industry were interviewed. The interviews were analyzed with a manifest content analysis. The result indicates that perceptions of availability for work comes with both advantages and disadvantages. Accessibility provides enhanced control over work tasks but there is also a perceived need to be available. Which can result in a negative impact on employees’ health in the form of stress. The study further indicates that the employer has a certain responsibility to support their employees to cope with the challenges that comes with availability to actively promote the health of employees.

The purpose of this study is to examine how white-collar workers are affected by working borderless, that is, work that is flexible in relation to time, space, and organizational borders. The research questions address the workers experience of the boundless work, how it affects their relationship between working life and private life, and how it affects their organizational and social work environment. The study is qualitative. Semi-structured interviews have been conducted with eight individuals working in white collar work with the possibility to work in other spatial forms than at their specific workplace. The theoretical framework chosen as a tool for analyzing the results is; Sennetts (2000) theory about flexibility, Karasek and Theorells (1990) Demand-Control-Support-model and parts of Goffmans (2014[1959]) dramaturgical perspective. The results show that the borderless work has both pros and cons for the employee, the benefits being that it can contribute to a better balance between working life and private life for the employee. The disadvantages mainly concern the prolongation of working hours and the fact that, with the new information and communication technology development, it may be difficult for the employee to distance himself from work. The results also show that within the borderless work there may be lack of clear requirements as well as control of the employee. When combined with a borderless working time, that can lead to a pressured situation for the employee. / Syftet med denna studie är att undersöka hur individer inom tjänstemannasektorn påverkas av att arbeta gränslöst, det vill säga arbete som är flexibelt i förhållande till tidsmässiga, rumsliga och organisatoriska gränser. Frågeställningarna behandlar individernas upplevelse av det gränslösa arbetet, hur det påverkar deras relation mellan arbetsliv och privatliv samt hur det påverkar deras organisatoriska och sociala arbetsmiljö. Studien har en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta individer som arbetar inom tjänstemannasektor och har möjlighet att arbeta i andra rumsliga former än på sin specifika arbetsplats. Det teoretiska ramverk som valts ut som verktyg för att analysera resultatet är; Sennetts (2000) teori om flexibilitet, Karasek och Theorells (1990) krav/kontroll/stöd-modell samt delar av Goffmans (2014[1959]) dramaturgiska analysmodell. Resultaten visar att det gränslösa arbetet har både för- och nackdelar för arbetstagaren. En fördel är att det kan bidra till en bättre balans mellan arbetsliv och privatliv för arbetstagaren. Nackdelarna rör främst att arbetstiden ofta förlängs samt att det i och med den nya informations- och kommunikationsteknologiska utvecklingen kan vara svårt för arbetstagaren att distansera sig från arbetet. Resultaten visar även att det inom det gränslösa arbetet kan råda brist på tydliga krav samt kontroll på arbetstagaren, när detta kombineras med en gränslös arbetstid kan det leda till en pressad situation för arbetstagaren.

Högskolelärare omges av många kravställningar från olika håll samt en hög arbetsbelastning som de behöver hantera för att kunna balansera sitt arbete med privatlivet. Forskning är bristfällig hur högskolelärare hanterar att balansera sin höga arbetsbelastning med deras privatliv. Syfte: Studiens syfte är att utifrån ett hälsopedagogiskt perspektiv belysa hur högskolelärare lär sig hantera balansen mellan arbete och privatliv inom högskolesektorn. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen består av en hälsoteoretisk utgångspunkt i krav-kontroll-stödmodellen samt en pedagogisk utgångspunkt i anpassnings- och utvecklingsinriktat lärande. Metod: Den metod som studien utgår ifrån är av kvalitativ art där det empiriska materialet samlades in genom tre fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt deltog tretton högskolelärare i studien. Studien pendlade mellan ett deduktivt och induktivt arbetssätt och materialet analyserades genom analysmetoden kategorisering. Resultat: Högskolelärarnas arbetssituation präglas av både organisatoriska och individuella krav och denna kombination av krav kan skapa ett gränslöst arbete beroende på individens personlighet. För att hantera de kravställningar som högskolelärare omges av så utvecklar de olika individuella strategier. De upplever även en hög kontroll vilket beskrivs som både positivt och negativt då de upplever arbetsglädje, dock bidrar hög kontroll till att de arbetar mycket övertid samt hemifrån. Högskolelärarna beskriver brister i det sociala stödet då högskolesektorn präglas av mycket individbaserade arbetsuppgifter och mer teambaserat arbete önskas. Slutsats: Den huvudsakliga slutsatsen som dras är att gränsen mellan arbete och privatliv består av flera olika gränser som är svåra att definiera, samt att högskolelärarnas förhållningssätt är att de anpassar sig och att de accepterar de rådande arbetsförhållandena istället för att motverka och förändra dem. / Academic teachers are surrounded by many demands from different directions and a high workload that they need to handle in order to balance their working and personal life. Research is inadequate how academic teachers manage to balance their high workload with their privacy. Purpose: The aim of the study is to illuminate the balance between work and personal life in the higher education sector from a health education perspective. Theoretical reference framework: The theoretical frame of reference consists of a health theoretical point of departure in the demand-control and support model and an educational starting point in adaptation and development- oriented learning. Method: The methodology from which the study is based is of a qualitative nature where the empirical material was collected through three focus group interviews. A total of thirteen college teachers participated in the study. The study commuted between a deductive and inductive mode of work and the material was analyzed by the analysis method categorization. Result: The worksituation of academic teachers is characterized by both organizational and individual requirements and this combination of requirements can create boundless work depending on the individual's personality. In order to handle the demands of academic teachers, they develop different individual strategies. They also experience a high level of control, which is described as both positive and negative as they experience job satisfaction, yet provide high levels of control that they work a lot of overtime and from home. Academic teachers describe shortcomings in social support, since the higher education sector is characterized by highly individual-based tasks and more team- based work is desired. Conclusion: The main conclusion drawn is that the boundary between work and privacy consists of several different boundaries that are difficult to define, and that the attitude of academic teachers is that they adapt and that they accede to the prevailing working conditions instead of counteracting and changing them.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur det gränslösa arbetet uttrycker sig bland chefer inom stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun. Därför har studien haft följande frågeställningar; 1) Hur uttrycker sig det gränslösa arbetet hos chefer på olika nivåer vid stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå kommun? 2) På vilket sätt har cheferna påverkats av det gränslösa arbetet? Vilka konsekvenser har det fått? 3) Vilka insatser kan förvaltningens HR-funktion tillämpa för att förbättra eller utveckla chefernas arbetssituation i relation till det gränslösa arbetet? Studien har haft en kvalitativ ansats där femton stycken semistrukturerade intervjuer har legat som grund för studiens resultatavsnitt. Studiens teoretiska ramverk har bestått av en samlad teoribildning om gränslöst arbete (Allvin, et, al,1998;2006). Det teoretiska ramverket har även kompletterats med Karasek och Theorells (1990) trefaktors-modell om krav, kontroll och socialt stöd för att få en djupare förståelse om intervjupersonernas arbetssituation. Studiens resultat har visat att det gränslösa arbetet uttrycker sig främst genom en hög grad av flexibilitet och arbetsbelastning. Resultatet har även visat att både positiva och negativa konsekvenser av det gränslösa arbetet framkommit bland cheferna. Inom diskussionsavsnittet argumenteras det därför att stadsbyggnadsförvaltningen behöver applicera ett antal insatser för att minska och förebygga de negativa effekterna av det gränslösa arbetet. Argumentationen har mynnat ut i förslag om att reducera antalet fysiska möten, ett säkerställande av kompetensutveckling bland nya chefer, uppmuntra och kommunicera inför chefer om att ta till vara på sin lediga tid, skapa mer privat arbetstid bland cheferna och slutligen säkerställa en tillräcklig nivå av stöd från olika stödfunktioner. / This master thesis has been designed to investigate how the boundaryless work is expressed among managers of City building department in Lulea county. The purpose of the study has therefore been communicated with the following research questions; 1) How does the boundaryless work among managers at various levels of the City building department express itself? 2) In which ways have the managers been affected by the boundaryless work? What consequences has it resulted in? 3) What actions can the departments HR function apply by improving or developing the managers' work situation in relationship to the boundaryless work? The study has had a qualitative approach in which fifteen semi structured interviews have been the basis for the study’s result. The theoretical framework of the study has consisted theories on boundaryless work by Allvin et al. (1998; 2006). The theoretical framework has also been supplemented with Karasek and Theorell's (1990) three-factor model to gain a deeper understanding of the interviewees' work situation. The study's results have shown that the boundaryless work expresses itself through a high degree of flexibility and workload. Both positive and negative consequences of the boundaryless work have emerged among the managers. Within the discussion section, it is argued that the City building department needs to apply several efforts to reduce the negative effects of boundaryless work. The argument has resulted in proposals to reduce the number of physical meetings, increase the skills development of new managers, encourage and communicate to managers that they need to be off duty on their spare time, create more private working hours among managers and finally ensure an increasing level of support from the supporting functions (HR, etc.) among managers.

Detta examensarbete undersöker vilka konsekvenser som genereras av det flexibla arbetslivet. Det handlar framför allt om ett medarbetarperspektiv men inkluderar även ett chefsperspektiv. Studien utgörs av en fallstudie av en kommunal organisation isödra Sverige med ett fokus på yrkesrollen Human Resources (HR). Studien har en kvalitativ ansats där åtta semistrukturerade intervjuer ligger som grund för studiens resultatavsnitt. Valen av teoretiska ramverk bestod av en teoribildning om gränslöst arbete samt balans mellan arbete och privatliv. Resultatet visar att distansarbete och flexibla arbetstider resulterar i såväl negativa som positiva effekter på HRmedarbetaren. Studien synliggör att medarbetaren huvudsakligen upplever de flexibla arbetslivet som positivt. Detta delvis på grund av ökat handlingsutrymme i arbetet, mindre stress och att balansen mellan arbete och privatliv främjas. De negativa konsekvenserna visar sig emellertid i form av exempelvis risk för övertid, bristande arbetsmiljö vid hemarbete samt avsaknad av fysiska interaktioner med kollegor och chef.

Syftet med denna studie är att undersöka hur den ökande andelen av betalt arbete hemifrån upplevs ha förändrat gränsdragningen mellan arbetsliv samt familjeliv för kvinnor och män. Studien syftar vidare till att undersöka om mängden ökat arbete hemifrån förändrat upplevelsen av att arbetslivet och familjelivet kommer i konflikt samt att se om fördelningen av det obetalda arbetet har påverkats av den förändrade arbetssituationen.   Frågeställningarna har tagits fram för att besvara studiens syfte: ”Hur påverkar det obetalda arbetet kvinnor och män som utför betalt arbete hemifrån?”, ”Hur upplever arbetstagaren att gränsen mellan privatliv och arbete påverkas av betalt hemarbete?”, ”Hur påverkas det betalda arbetet av hemarbete?”. Den teoretiska referensramen fokuserar på gränslöst arbete med fokus på begreppen betalt hemarbete samt obetalt arbete. Det obetalda arbetet beskriver det oavlönade arbete som utförs i hemmet som historiskt sett i hög grad utförts av kvinnor. Det växande begreppet gränslöst arbete belyses ur nya vinklar i studien då rådande Covid-19 pandemi samt ny teknik möjliggjort till större flexibilitet för hur, var och när de betalda arbetsuppgifterna utförs vilket skulle kunna bidra till en obalans mellan arbets- och privatliv. Studien utgår från kvalitativ ansats där vi genomfört sex semistrukturerade intervjuer med respondenter i åldrarna från 25 till 40 år. Resultatet visar på att studiens respondenter upplever att de lever i ett jämställt förhållande där det obetalda arbetet fördelas jämnt mellan könen. Studien finner att respondenterna är mer effektiva vid utförandet av betalt arbete hemifrån. Trots den svåra gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv känner sig respondenterna mer tillräckliga mot de båda sfärerna där de i framditiden önskar att få arbeta varierat där de delvis arbetar hemifrån och delvis på arbetsplatsen. / The purpose of this bachelor's thesis is to examine how the increasing proportion of paid work from home is perceived to have changed the demarcation between work life and family life for women and men. The study also aims to investigate whether the amount of increased work from home has changed the experience that work life and family life come into conflict and to see if the distribution of unpaid work has affected the changed work situation. The questions have been developed to answer the purpose of the study: "How does unpaid work affect women and men who perform paid work from home?", "How does the employee feel that the boundary between private life and work is affected by paid work from home?", “How is paid work affected by homework?”. The theoretical frame of reference focuses on boundless work with a focus on the concepts of paid homework and unpaid work. The unpaid work describes work performed at home that has historically been performed to a large extent by women. The growing concept of borderless work is highlighted from new angles in the study as the prevailing Covid-19 pandemic and new technology enabled greater flexibility in how, where and when the paid work tasks are performed, which could contribute to an imbalance between work and private life. The study is based on a qualitative approach where we conducted six semi-structured interviews with respondents aged between 25 to 40 years. The results show that the study's respondents feel that they live in an equal relationship where the unpaid work is distributed evenly between the sexes. The study finds that the respondents are more efficient at homework. Despite the difficult demarcation between work and family the respondents now feel more sufficient towards the two spheres where in the future they wish to work at varied places where they could work partly from home and partly from the office.

Bakgrund: I takt med att tiden på arbetsplatsen tycks fortsätta öka, blir det allt mindre tid över för familj och fritid. Den primära anledningen till att en person upplever obalans är att en sfär är för dominerande, vilket ger för lite tid till den andra sfären. Work-life balance är ett återkommande fenomen i dagens samhälle med tanke på att fler individer väljer att satsa på både karriärlivet och familjelivet. Fenomenet är värt att uppmärksamma eftersom de syftar till individens möjlighet att balansera de olika delarna.  Syfte: Studien syftar till att förstå hur kvinnliga tjänstemän inom den offentliga sektorn definierar balans mellan arbetsliv och privatliv men även hur de upplever balansen. Det är även av sin vikt att förstå och förklara hur och varför de kvinnliga tjänstemännens upplevelser av balans eller obalans påverkas av ett gränslöst arbete.   Metod: Genom en kvalitativ forskning i form av semistrukturerade intervjuer kan studien analysera faktorer som är avgörande för att kvinnliga tjänstemän ska känna en balans mellan sitt arbetsliv och privatliv.  Resultat och slutsats: Upplevelsen av att ha en balans mellan arbetsliv och privatliv beror till stor del på de individuella förutsättningarna. Majoriteten av respondenterna uppfattar en bra balans som flexibla arbetsvillkor, förmåga att planera sin tid och bestämma var de arbetar. Andra anser att rollkonflikter mellan sfärerna är avgörande för att uppnå balans mellan arbete och privatliv. Nyckelord: Work-life balance, kvinnliga tjänstemän, stress, krav, kontroll, stöd, flexibilitet, tillgänglighet, tjänstemannens roll, arbetstidslagen, gränslöst arbete. / Background: As time at the workplace seems to continue to increase, there is less and less time left for family and leisure time. The primary reason a person experiences imbalance is that one sphere is too dominant, leaving too little time for the other sphere. Work-life balance is a recurring phenomenon in today's society given that more individuals choose to focus on both career life and family life. The phenomenon is worth paying attention to because it aims at the individual's ability to balance the various parts. Purpose: The study aims to understand how female civil servants in the public sector define balance between work and private life, but also how they experience the balance. It is also important to understand and explain how and why the female civil servants' experiences of balance or imbalance are affected by limitless work. Method: Through qualitative research in the form of semi-structured interviews, the study can analyze factors that are crucial for female civil servants to feel a balance between their work life and private life. Results and conclusion: The experience of having a balance between work and private life largely depends on the individual circumstances. The majority of respondents perceive a good balance as flexible working conditions, ability to plan their time and decide where they work. Others believe that role conflicts between the spheres are crucial to achieving work-life balance. Keywords: Work-life balance, female civil servants, stress, demands, control, support, flexibility, availability, the role of the civil servant, working hours law, borderless work.