Informations- och kommunikationssamhällets utveckling har under de senaste åren lett till att dagens arbetsliv kännetecknas av gränslöshet. I och med att såväl geografiska som kommunikativa hinder övervunnits har arbete möjliggjorts var och när som helst. Flexibiliteten skapar goda förutsättningar för individen att själv bestämma över sin vardag, men kan i många fall leda till stress. Flera forskare förespråkar reglering av tillgänglighet på organisatorisk nivå för att minska den arbetsrelaterade stressen som orsakats av gränslösheten, men få företag tillämpar policys av detta slag. Denna studie ämnar undersöka om policys som reglerar tillgänglighet kan skapa distinktion i det gränslösa arbetslivet och på så vis minska den stress gränslösheten kan medföra. I studien används stressorerna krav, kontroll och stöd för att ge en indikation om individens upplevda stress. 14 intervjuer genomfördes med individer från organisationer som kännetecknas av utbredd gränslöshet. Djupintervjuerna låg till grund för kartläggningen av hur policys påverkar stressorerna med gränslöshet som medierande variabel. Studien indikerar att policys kan påverka stressorer så de leder till minskad upplevd stress men att detta förutsätter att policyn är omfattande och tydlig.

Sammanfattning Titel: Alltid tillgänglig?” En kvalitativ studie om hur tjänstemän i fastighetsbolag upplever tillgänglighet i arbetslivet.” Författare: Camilla Andreasson och Emma SöderholmHandledare: P-O Börnfelt Högskolan i Halmstad VT 17 Syfte Studiens syfte är att undersöka tillgänglighet och förväntningar på tillgänglighet för arbete på och utanför arbetsplatsen bland tjänstemän i fastighetsbolag. Frågeställningar Hur tillgängliga är tjänstemän för arbete och varför är de tillgängliga? På vilket sätt har arbetsplatskultur betydelse för hur tjänstemän upplever förväntningar på tillgänglighet? Material och metoder Studien har genomförts genom kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Studiens respondenter är tjänstemän i fastighetsbolag. Teorikapitlet består av teorier om gränslöst arbete, tillgänglighet, arbetsplatskultur, samt en arbetsmiljöföreskrift från arbetsmiljöverket. Materialet har analyserats med en hermeneutisk ansats. ”Meningen hos en del kan endast förstås om den sätts i samband med helheten.” Alvesson och Sköldberg (2008:193) Hermeneutiken innebär därmed att empiri behöver tolkas utifrån ett större sammanhang för att vi ska kunna förstå den. Huvudresultat Det framgår i studien att respondenterna verkar ha höga förväntningar på sig själva att vara tillgängliga för arbete både på och utanför arbetsplatsen. Det verkar också finnas en kultur på arbetsplatsen där hög tillgänglighet är norm. Nyckelord Gränslöst arbete, gränsdragning, tillgänglighet, förväntningar, arbetsplatskultur, riktlinjer.

Förvärvsarbete har en stor inverkan på människors liv. Det ger ofta en känsla av meningsfullhet och nytta, men tar även både mycket tid och energi i anspråk. Om individen inte lyckas sätta upp väl fungerande gränser mellan arbetslivet och privatlivet riskerar arbetet att ta en allt för stor plats. Det kan i sin tur resultera i för lite tid för återhämtning som i förlängningen kan leda till ohälsa. Ett flexibelt arbetssätt med avsaknad av ramar och struktur riskerar att övergå i ett gränslöst arbete. Det gränslösa arbetet karaktäriseras av att individer har svårt att släppa arbetet, både fysiskt och mentalt. Denna kvalitativa undersökning syftar till att genom semistrukturerade intervjuer undersöka hur mäklare i Mellansverige hanterar sin något speciella arbetssituation. Mäklaryrket bygger på många arbetstimmar per vecka, hög tillgänglighet och en lön som är 100% provisionsbaserad. Studien intresserar sig för hur mäklare upplever sin arbetssituation, vad som driver dem att arbeta så som de gör och hur de hanterar balansen mellan arbete och privatliv. De teorier som används för att belysa insamlad empiri är nyinstitutionell teori, gränsteori samt Hirdmans teori om genussystemet. Resultatet av studien visar att mäklare har ett gränslöst arbete med avsaknad av fasta ramar. Pengar, kundnöjdhet, konkurrens och legitimitet är de faktorer som driver dem att arbeta så pass mycket som de faktiskt gör. För att hantera det gränslösa arbetet använder sig mäklare av praktiska strategier för att minimera arbetet utanför den faktiska arbetstiden. De uppvisar även en medvetenhet om vikten av återhämtning, även om de i praktiken kan ha svårt att avsätta tid för det. Resultaten visar även att det går att urskilja könsskillnader mellan manliga och kvinnliga mäklare i frågan om vilka drivkrafter de har. Däremot visar resultatet av undersökningen inga könsskillnader gällande strategierna som används för att hantera det gränslösa arbetet.

I takt med den tekniska utvecklingen och den nuvarande pandemin förändras också de traditionella arbetsförhållandena till mer flexibla förhållanden. De gränser som tidigare fanns mellan privatliv och arbetsliv suddas ut och arbetet kräver ett större ansvar från arbetstagarna. Syftet med studien är att undersöka om flexibelt arbete har något samband med individers motivation. De flexibla arbetsförhållanden som undersöks i den här studien innefattar flextid, distansarbete, egen planering av arbetstid samt att vara kontaktbar utanför ordinarie arbetstid. Dessa förhållanden, tillsammans med motivation, mäts för att undersöka om flexibelt arbete har något  samband med individers motivation. Det undersöktes även om det fanns några skillnader kopplat till kön och ålder. Motivationsteorierna som studien utgår från är tvåfaktorteorin, Self-determination theory (SDT) och de yttre och inre faktorer som påverkar individens beteenden. Data samlades in i form av en webenkät som distribuerades till olika chefer och som i sin tur skickade vidare till sina medarbetare via gruppmejl och på internportal till deltagarna. Antalet deltagare som svarade på enkäten var n = 104. I studien besvarades tre frågeställningar och de analyser som genomfördes var; regressionsanalyser, korrelationsanalyser och t-tester. Analyserna visade att det fanns ett samband mellan flexibelt arbete och inre motivation men inget samband mellan flexibelt arbete och yttre motivation. Det fanns även skillnader gällande kön och yttre motivation men inte för inre motivation. Några skillnader gällande ålder kunde inte tydas för inre eller yttre motivation. Studiens resultat var i linje med tidigare forskning.

Syftet med denna studie är att undersöka mellanchefers upplevelse av deras arbetsbelastning. Genom att undersöka detta besvaras forskningsfrågorna om hur mellancheferna upplever sin egenkontroll och kraven i arbetet samt betydelsen som socialt stöd har för dem. Studien utgår från en kvalitativ ansats där insamlingsmetoden består av sju semistrukturerade intervjuer, där samtliga är kvinnor som arbetar som mellanchef inom vård- och omsorgssektorn med inriktning till hemtjänsten. För att kunna analysera resultatet har olika teorier och begrepp som krav, kontroll och stödmodellen, KASAM och gränslöst arbete använts. Detta för att på ett enkelt och tydligt sätt kunna beskriva olika arbetsförhållanden när det kommer till olika situationer och upplevelser i mellanchefernas arbete.  Resultatet av studien beskriver mellanchefernas upplevelse av deras arbetsbelastning. Det framkommer att det sociala stödet varierar beroende på var i organisationen det kommer ifrån dessutom förkommer höga krav och en saknad av kontroll i arbetet. Detta skapar en obalans mellan dessa tre krav, kontroll och stöd som resulterar att arbetsbelastningen blir för hög och en ohälsa riskerar att uppstå.

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken. Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser. Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid. Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande. Cheferna ansåg att tiden kan optimeras genom att vara tydliga gentemot sina anställda och våga delegera uppgifter. Dessutom kan tidsproblematiken hanteras genom att utveckla tidsrum och ställa om till ett mer processorienterat förhållningssätt. Praktiska konsekvenser: Uppsatsen medför en djupare förståelse i hur ledare förhåller sig samt hanterar tid. Ledarens egna tidsstrategier kan vara organisations framtida strategier. Det finns indikationer på att nya informationspolicy är nödvändiga och håller på att utvecklas med syfte att minska tidspressen som orsakas av informationsmängd. / Background: Time is becoming one of the most important resources in the world. The pressures of time are becoming stronger and more common affecting workers and leader’s work life and health. Organizations can right now be losing some of their potential learning and performance by not dealing with time pressures.      Purpose: To find out what constrains organizational time, but also what enables it, how leaders and their organizations manage time.  Design/methodology/approach: This paper takes inspiration from social constructivism and ground theory.  It is a part of manager’s work to understand and manage a broader time dimension and boundaries. In doing so, they tend to develop and construct strategies to manage and optimize time.  Results: The pressure of always being accessible, dealing with a big amount of information and the difficulty of prioritize information where pointed out to be time consuming. Leaders believed that time can be improved by being clear to their employees, delegating tasks. Also by creating new improvement and set-up unscheduled time such as time rooms, to readjusting a more process-orientated attitude towards time.      Practical implications: This paper offers a contribution to understand how leader’s approaches, strategies and methods in time management can be used as organizational strategies for managing time. There are indications that a new set of information policies are at moment being developed in order to deal with overload of information.

Today the adoption and use of communication technology has broken down workplace boundaries and the dynamics of those, in specific regards to time and place. Through the integration of information technology, a new shape of work environment has been created. Technology makes it possible to work flexibly, independently and in a boundless digital environment, regardless of where one is located. This newly altered working environment presents new opportunities and challenges for both employees and their employers. This study aimed to create a deeper understanding of what the term boundless work implies and the effects it has on the psychosocial work environment. Through this study we also explore the perception of a sense of boundlessness within a consultant profession, along with employers’ awareness concerning this boundlessness within the work environment. This study used a qualitative research method, conducted through interviews to gather the data for this thesis. Our study indicates that access to communication technology contributes to the absence of boundaries in the workplace, in terms of availability and is a strong indication as to why employees are working beyond ordinary working hours and into their leisure time. In our recommendations section we argue that it is of importance to pay more attention to boundaries in work environments, as to better support employees’ time of recuperation away from work. We believe that the psychosocial environment of a workplace should be prioritized and that sustainable consultants make for profitable organizations.

Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan gymnasielärares arbetsbelastning och det handlingsutrymme de säger sig ha i sin arbetssituation. Sambandet mellan återhämtning och stöd i relation till arbetsbelastning undersöktes också. Studien utgick från en kvantitativ metod, där ett bekvämlighetsurval gjordes utifrån två kommunala skolor som resulterade i ett utfall på 34 deltagare (n=34). Genom en tvärsnittsdesign samlades data in i form av en enkät, som bestod av fyra variabler; arbetsbelastning (α=.77), handlingsutrymme (α=.73), stöd (α=.84) och återhämtning (α=.71). Sedan jämfördes det mot demografiska variabler i form av kön, ålder och arbetsplats. För bearbetning av data användes statistikprogrammet, Statistical Package for the Social Sciences (SPSS) och genom en korrelationsanalys samt två t-testsanalyser nåddes ett resultat. Resultatet påvisade att det fanns ett samband mellan arbetsbelastning och handlingsutrymme samt återhämtning och ålder. Arbetsbelastning visade däremot inte något samband med kön, arbetsplats eller stöd. Genom t-tester erhölls resultatet att det fanns en samvariation mellan de två arbetsplatserna sett till handlingsutrymme och återhämtning men inte någon samvariation till arbetsbelastning och stöd.

Syftet med denna studie är att bidra med en förståelse för hur rekryterare upplever och hanterar flexibilitet, tillgänglighet och work-life balance i en multinationell och expanderande organisation präglad av det gränslösa arbetslivet. Denna förståelse är betydelsefull då det gränslösa arbetslivet innebär ett stort eget ansvar för individen, vilket skapar en utmaning för individen själv att måna om sin work-life balance och upprätthållandet av ett långsiktigt välmående. För att uppfylla studiens syfte genomfördes femton kvalitativa intervjuer med rekryterare på Spotifys rekryteringsavdelning Talent Acquisition. Resultatet visar en positiv upplevelse av flexibilitet och tillgänglighet tillsammans med en rådande medvetenhet kring de utmaningar som följer av ständig uppkoppling, flexibilitet och tillgänglighet och hur de påverkar medarbetarnas work-life balance, då gränser tenderar att suddas ut och bli mer diffusa. Denna medvetenhet har resulterat i flertalet individuella strategier och hanteringssätt för att hantera det gränslösa arbetslivets utmaningar. / The purpose of this study is to provide an understanding of how recruiters perceive and manage flexibility, accessibility and work-life balance in an multinational and expanding organization characterized by boundaryless work. This understanding is important because the boundaryless work means a great responsibility for the individual, which creates a challenge for the individual to take care of their work-life balance and the maintenance of a long-term wellbeing. To fulfill the purpose of the study, fifteen qualitative interviews were conducted with recruiters on Spotify's recruitment department Talent Acquisition. The result shows a positive experience of flexibility and accessibility, but also shows an awareness of the challenges of constant connectivity, flexibility and accessibility and how they affect employees' work-life balance, and that boundaries tend to become blurred and more diffuse. This awareness has resulted in several individual strategies to handle the challenges of boundaryless work.

Globaliseringen och den informationstekniska utvecklingen har lett till att organisationer effektiviserats och blivit mer kostnadsmedvetna. För individerhar det inneburit mer flexibla arbetsvillkor vilket kan innebära både för-och nackdelar. Syftet med detta examensarbete var att ur ett medarbetarperspektiv undersöka hur individer upplever gränslöst arbete och om de använder sig av strategier för att hanterade allt mer flexibla och det gränslösa arbetet.Studien har en deduktiv ansats med krav-kontroll-och stödmodellen (Karasek & Theorell, 1990), KASAM (Antonovsky, 2005), den allostatiska modellen (McEwens,1998, refererad iAllvin, Aronsson, Hagström, Johansson och Lundberg, 2006),gränsdragningsstrategier (Allvin et al.,2006)och copingstrategier (Lazarus & Folkman, 1984) som teorigrund.En kvalitativundersökning med semistrukturerade intervjuer utfördes bland journalister som är en yrkesgrupp som handskas medtidspress, höga krav och otydliga gränser mellan arbete och privatliv.Resultatet som framkomvisade att de trotshöga krav och ständig tidspress upplevde detflexibla arbetet som en ovärderlig frihet. Till de mer negativa upplevelserna framkom ett resonemang om en tillgänglighet dygnet runt,ibland egenvald men också en upplevd förväntad tillgänglighet från arbetsgivaren. Strategierna som användes handlade mestadels om gränsdragning mellan de olika sfärerna. Slutsatsen blev att erfarenhet och användandet av strategier spelar en avgörande roll för upplevelsen av gränslöst arbete.