This study explored 6 high school student’s experiences of setting sexual boundaries. The significance of this study expands the findings and contributes to the existing literature on sexual learning by adolescents setting sexual boundaries. Qualitative methodology, narrative style semi-structured interviews and thematic analysis were used in this study. Research findings point out that youths face significant challenges when setting sexual boundaries, such as, dealing with negative responses, having to maintain boundaries for an extended time, and managing emotional distress after consent is provided, but not followed by, a positive sexual experience. Implications for future research would include an exploration of this research question with a larger and more diverse population. The goal would be to develop findings that could be generalized with a larger population. Further, the goal would be to engage in an increased dialog of sex-education for youths. The important areas to explore would include experiences of setting sexual boundaries, support a healthy integration of the meanings that are associated with these experiences, and to enhance strength-based practices of setting healthy sexual boundaries. / Graduate

Bakgrund: Tiden har blivit en av de viktigaste resurserna i världen. Tidspressen har ökat och drabbar alltfler arbetare och ledare med ohälsa i arbetslivet. Risken är stor att organisationer missar en del av sitt lärande och sinprestanda då det blivit allt svårare att hantera tidsproblematiken. Syfte: Attundersöka vad som begränsar tid, men också vad som frigör den hos chefer ochinom organisationer samt hur dessa aktivt arbetar med tidsproblematiken och dess upplevelser. Design/metod/tillvägagångssätt: Uppsatsen inspireras av socialkonstruktivism och grundad teori. Det ingår i chefernasarbete att hantera flera tidsdimensioner samt gränser. På så sätt har de benägenhet att utveckla nya strategier för att både kunna hantera och optimera tid. Resultat: Påfrestningen av att alltid vara tillgänglig, hantera en stor mängd information samt svårigheten att prioritera informationen beskrivs som tidskrävande. Cheferna ansåg att tiden kan optimeras genom att vara tydliga gentemot sina anställda och våga delegera uppgifter. Dessutom kan tidsproblematiken hanteras genom att utveckla tidsrum och ställa om till ett mer processorienterat förhållningssätt. Praktiska konsekvenser: Uppsatsen medför en djupare förståelse i hur ledare förhåller sig samt hanterar tid. Ledarens egna tidsstrategier kan vara organisations framtida strategier. Det finns indikationer på att nya informationspolicy är nödvändiga och håller på att utvecklas med syfte att minska tidspressen som orsakas av informationsmängd. / Background: Time is becoming one of the most important resources in the world. The pressures of time are becoming stronger and more common affecting workers and leader’s work life and health. Organizations can right now be losing some of their potential learning and performance by not dealing with time pressures.      Purpose: To find out what constrains organizational time, but also what enables it, how leaders and their organizations manage time.  Design/methodology/approach: This paper takes inspiration from social constructivism and ground theory.  It is a part of manager’s work to understand and manage a broader time dimension and boundaries. In doing so, they tend to develop and construct strategies to manage and optimize time.  Results: The pressure of always being accessible, dealing with a big amount of information and the difficulty of prioritize information where pointed out to be time consuming. Leaders believed that time can be improved by being clear to their employees, delegating tasks. Also by creating new improvement and set-up unscheduled time such as time rooms, to readjusting a more process-orientated attitude towards time.      Practical implications: This paper offers a contribution to understand how leader’s approaches, strategies and methods in time management can be used as organizational strategies for managing time. There are indications that a new set of information policies are at moment being developed in order to deal with overload of information.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen kring hur förskollärare anser att de arbetar med barns fysiska integritet i förskolan. Studien har genomförts genom att använda oss av strukturerade intervjuer, där fem förskollärare intervjuades. Studiens teori bygger på Baderstens (2004) förståelse av vad en normativ teori är, samt den normativa beskrivning som Skolverket gjort av hur integritetsarbete i förskolan bör gå till. Det är utifrån Skolverkets normativa beskrivning, vilket vi valt att benämna Skolverkets normativa metod, som insamlad data analyserats. Resultatet i vår studie visar att för att öka barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet, hjälper förskollärare barn att sätta gränser. Pedagoger behöver vara närvarande och lyhörda för att se signaler samt kliva in om ett barns gräns blivit överträdd. Resultatet visar även att respondenterna menar att kommunikation är viktigt för att utveckla en förståelse kring fysisk integritet. För att kunna respektera barns fysiska integritet visar resultatet att pedagoger behöver lyssna till varje enskilt barn. Det visar även att relationer är viktiga och att barnen ska känna trygghet till den vuxne, samt att barnen behöver får vara delaktiga i beslut som rör dem själva. Slutsatser utifrån studien är att arbetet med att respektera barns fysiska integritet samt utveckla barns förståelse för sin egen och andras fysiska integritet är nära sammanbundet. Har barnet en förståelse för fysisk integritet har barnet också lättare att respektera någon annans fysiska integritet.

The overall purpose of this licentiate dissertation is to advance our understanding of the auditor by creating a concept of the auditor through focusing on auditors' own perceptions and understandings of their work in relation to boundary-setting forces. The audit profession, the audit firm, the client, society, regulations, and the market are all boundary-setting forces that influence the work of auditors and how auditors perceive and understand their work. The concept of the auditor consists of who the auditor is and what the auditor does; this concept is shaped interactively by the boundary-setting forces, that exist in the auditors’ environment and by the auditors themselves, through the view auditors have of themselves and their environment. The boundary-setting forces have in recent decades undergone significant and rapid changes; for example, increased commercialization as well as significant regulatory changes, which are expected to have influenced the concept of the auditor. The concept of the auditor therefor needs to be explored to understand who today’s auditor is and what today's auditor does. This licentiate dissertation consists of three appended papers and a comprehensive summary. The appended papers constitute the basis for discussing who the auditor is and what the auditor does, thereby contributing to the concept of the auditor. This dissertation uses boundaries in exploring the concept of the auditor, since it is when the auditor encounters the boundaries of being an auditor that the auditor’s conception of an auditor becomes clear. This dissertation has a mixed-methods design based on survey and interview data. The results of this dissertation show that there are several characteristics that define who the auditor is. The auditor: is highly driven by professional values is less driven by business values is genuinely interested in auditor work is resistant to stress, heavy workload, and work–life balance issues is admiring the audit profession and perceiving it as highly professional is perceiving professional values in adding value to the client, i.e., in the business activities is enjoying adding value to the client is more motivated by contributing to the client than to society has high social skills and broad knowledge The results of this dissertation also show that the work of the auditor in the "grey area" between auditing and consulting comprises several activities. The auditor: adds value to the client by being available and engaged, by providing mental support and family mediation, by informing and discussing, by giving tips, advice, and suggestions, by explaining, answering questions, raising questions, and questioning, and by customizing, operating, developing, and contributing expertise to the client conducts a wide range of services, also related to the private and personal matters of the client has counselling, pedagogical, coaching and/or developmental roles / Det övergripande syftet med denna licentiatavhandling är att främja vår förståelse för revisorn genom att skapa ett begrepp för revisorn baserat på revisorers egna uppfattningar och förståelser av deras arbete i förhållande till gränssättande krafter. Revisorsprofessionen, revisionsbyrån, klienten, samhället, regleringar och marknaden är alla gränssättande krafter som påverkar revisorers arbete och hur revisorer uppfattar och förstår sitt arbete. Revisorsbegreppet består av vem revisorn är och vad revisorn gör, och formas interaktivt av de gränssättande krafter som finns i revisorernas omgivning och av revisorer själva genom deras syn på sig själva och sin omgivning. De gränssättande krafterna har under de senaste decennierna genomgått betydande och snabba förändringar, med till exempel ökad kommersialisering samt betydande regleringsändringar, vilket förväntas ha påverkat revisorsbegreppet. Således måste begreppet för revisorn utforskas för att förstå vem dagens revisor är och vad dagens revisor gör. Denna licentiatavhandling består av tre artiklar och en kappa. De bifogade artiklarna utgör grunden för diskussionen om vem revisorn är och vad revisorn gör, och bidrar därmed till begreppet för revisorn. Denna avhandling använder gränser för att utforska revisorsbegreppet, eftersom det är när revisorn möter gränsen för att vara revisor, som revisorns uppfattning om en revisor blir tydlig. En design med blandad metod används och det empiriska materialet består av enkät- och intervjudata. Resultaten av denna avhandling visar att det finns flera faktorer som definierar vem revisorn är. Revisorn: är starkt driven av professionella värden är mindre driven av affärsvärden är genuint intresserad av arbetet som revisor är motståndskraftig mot stress, arbetsbelastning och obalans mellan arbete och privatliv beundrar professionen och uppfattar revisionsyrket som mycket professionellt ser professionella värden i att skapa mervärde till klienter tycker om att skapa mervärde till klienten är mer motiverad av att bidra till klienten än samhället har höga sociala färdigheter och bred kunskap Resultaten av denna avhandling visar också att revisorns arbete i den gråa zonen mellan revision och konsultation omfattar flera aktiviteter. Revisorn: tillför mervärde för klienten genom att vara tillgänglig, engagerad, ett mentalt stöd och en familjemedlare och genom att informera, diskutera, ge tips, råd och förslag, förklara, svara på frågor, ställa frågor och ifrågasätta, klientanpassa, agera, utveckla, och bidra med expertis till kunden. bedriver ett brett utbud av tjänster, även relaterade till klientens privata och personliga frågor. kan ha en terapeutisk, pedagogisk, coachande och/eller utvecklande roll