Uppsatsens syfte är att undersöka hur en grundskola i Västmanland arbetar för att förebygga och åtgärda mobbningen på skolan. Studien belyser även elevernas upplevelse av förekomsten mobbning och kränkande handlingar på skolan. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med två pedagoger och sex elever ur årskurs 7-9. Resultatet av intervjuerna visade att det fanns stora brister i arbetet med genomförandet av skolans likabehandlingsplan samt brister i så väl det förebyggande som åtgärdande arbetet mot mobbning. Skolan använder sig av Farstametoden, vilket är ett åtgärdande program mot mobbning. Denna metod har enligt lärarna varit effektiv i det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det framkom dock av intervjuerna att eleverna hade liten eller ingen vetskap om varken innehållet och syftet med skolans likabehandlingsplan eller Farstametoden som handlingsplan mot mobbning. Resultatet av intervjuerna visade ändå att varken elever eller lärare ansåg att det förekom mycket mobbning på skolan. Slutsatsen är att skolan trots brister i mobbningsarbetet och att omsätta skolans likabehandlingsplans skrivelser om förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning i praktiken har en engagerad personal som har ett gemensamt förhållningssätt och nolltolerans mot kränkande behandling.

No description available.

Kort sammanfattning Detta arbete av kvalitativ ansats hade som syfte att undersöka hur det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning kan se ut i grundskolan. Syftet var dessutom att ge läsaren en djupare inblick i hur detta arbete kan genomföras utifrån tidigare forskning och de intervjuades tankar och erfarenheter. I arbetets undersökning deltog sju informanter som alla arbetar inom skolan. Resultatet av intervjuerna visade bland annat att samtal är betydelsefullt för både det förebyggande och det åtgärdande arbetet mot mobbning. Det visade sig att dessa samtal genomfördes på olika sätt. I det förebyggande arbetet framkom samtal främst genom diskussioner i helklass och smågrupper medan samtalet i det åtgärdande arbetet främst genomfördes via kommunikation mellan skolpersonal och de inblandade parterna, fast vid skilda tillfällen. Några av de slutsatser som kunde ses med arbetet var att tyngdpunkten verkade ligga på det förebyggande arbetet och att det förebyggande arbetet främst genomfördes på klass- och skolnivå medan det åtgärdande arbetet främst genomfördes på individnivå. Hela arbetsprocessen delades upp i förebyggande och åtgärdande arbete mot mobbning med de tre nivåuppdelningarna individ-, klass- och skolnivå som grund för att göra upplägget av arbetet mer tydligt och lättförståeligt.

Misshandel, stölder eller hot är inte begrepp som du vanligtvis drar kopplingar till skolans verksamhet, dock är detta verklighet för många lärare och elever i dagens skolor runt om i Sverige. Min idé till denna studie kommer från egna erfarenheter, där jag har diskuterat med lärarkollegor som har mått dåligt och oftast har det handlat om grova kräkningar från eleverna. När jag inte fick några konkreta svar från rektorn på min VFU-skola, angående vad det finns för rutiner eller dokument angående dessa situationer med lärare som mår dåligt, började jag reflektera över vad egentligen skolan gör för att förhindra att kräkningar, trakasseringar eller hot och våld uppstår. Därför blev jag intresserad av att utforma en studie som ger en övergripande bild av hur högstadieskolor i en kommun, som är känd för att ha hög kriminalitet, förebygger och åtgärdar kriminalitet i sin verksamhet. Studien är utformad som en fallstudie där fyra rektorer och lärare på fyra högstadieskolor har blivit intervjuade. Studien visade bland annat att mycket av det som rektorerna lyfter fram, exempelvis likabehandlingsplanen, som de menar ska vara ett levande dokument genom hela verksamheten bland elever och all skolanspersonal, var motsägelsefult. När samma fråga kom till lärarna menade de att generellt är likabehandlingsplanen just vad rektorerna nämnde, ett dokument. I arbetet mot kriminalitet visade det sig att deltagarna ansåg att skapandet av en djupare relation med eleverna var ett sätt att fånga upp många elever som mår dåligt.

Detta examensarbete är en kvalitativ intervjustudie med utgång ifrån tre skolor i Kalmar län för att undersöka deras arbetssätt för att förebygga mobbning. I skolans värdegrund blir det tydligt att mobbning inte är ett accepterat beteende inom och utanför skolverksamhetens ramar. I skollagen står det även att alla skolor även måste ha ett åtgärdsprogram och en modell för att förebygga mobbning, dock är utformande av denna modell helt valfri och skolorna får själva bestämma hur de ska arbeta förebyggande och åtgärdande mot mobbning. Skolor och kommuner får därmed själva bestämma hur deras förebyggande arbete mot mobbning ska utformas och utföras. Studien undersöker därmed kring vad administrationen och lärare överväger att lägga fokus på vid valet av en specifik modell. För att undersöka detta förankras studien kring Gunnar Cardells trenätsteori med fokus på vilka orsaker, behov och strategier som genomsyrar skolornas val av modeller för att förebygga och åtgärda mobbning. Syftet med studien är att undersöka skolornas arbetssätt, hur de har kommit fram till sin metod samt hur arbetet genomsyrar verksamheten. Undersökningen visar att skolorna har utgått ifrån de tre faktorerna orsak, behov och strategier, men hur de har valt att utforma innehållet inom dessa områden varierar. Skolorna utgår ifrån samma orsak, med fokus på relationer, men vid behov och strategi har skolorna valt att använda sig av ett eget tillvägagångssätt som är anpassat efter deras verksamhet. De anser även att arbetssättet som de utgår ifrån idag är ett fungerande koncept för deras verksamhet, även om det alltid finns delar som behöver mer arbete. Resultatet visar även att två av skolorna arbetar för att aktivt förebygga, medan en skola arbetar mer åtgärdande. Dock visar resultatet att alla skolor arbetar aktivt med att framställa och fokusera på likabehandlingsplanen som ett förebyggande arbete mot mobbning.

The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.