Shoppingmiljön för detaljhandeln har genomgått stora förändringar under de senaste åren. Realisationer samt kampanjer blir att vanligare och mer frekvent förekommande samtidigt som stora delar av konsumenternas olika produktköp numera sker allt mer via internethandeln istället för i fysiska butiker. Den fysiska klädhandeln får det allt tuffare och visar en nedåtgående trend i försäljningssiffror, vilket kan härledas både till den ökade e-handeln samt till det faktum att allt fler kampanjer gör att konsumenterna kan välja att fynda i princip när som helst då nästa kampanj aldrig är långt bort. Samtidigt som e-handeln växer och digitaliseringen av modebranschen blir allt tydligare, så blir det även allt viktigare för företagen att nå ut till de yngre generationerna, Y och Z, som är mer uppkopplade än någon tidigare generation och spenderar mycket tid på sociala medier. Dessa generationers förkärlek för digitala medier påverkar även deras köpbeteenden vilket gör det allt viktigare för företagen att förstå sig på dessa generationer och vad som motiverar deras köpbeteenden.   Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka faktorer som påverkar köpintentionen hos kvinnor i generation Y och Z. Vidare är studien riktad till de kvinnor i dessa generationer som handlar träningskläder online då denna uppsats utgår från träningskläds-företaget Stronger då detta företag är en bra representation av ett yngre digitalt företag vars huvudsakliga målgrupp är kvinnor i åldrarna 18 till 30 år, en grupp som även faller inom ramarna för generation Y och Z.   Studien utformades som en kvantitativ undersökning utförd både i webb-enkätform samt via fysiska enkäter och genererade 128 respondenter tillhörande målgruppen. De faktorer som undersöktes kopplade till köpintentioner var: priskänslighet, fyndshopping, självbild, opinion seeking, påverkan av influencers, user-generated content, elektronisk word-of-mouth, varumärkeslojalitet samt varumärkesinvolvering. Resultatet av studien fann att faktorerna priskänslighet, fyndshopping samt user-generated content fick ett signifikant stöd för sin påverkan på målgruppens köpintentioner av träningskläder i e-handeln. Bakomliggande faktorer för detta resultat diskuteras sedan av författarna med stöd av tidigare forskning och slutligen presenteras förslag för fortsatt forskning samt praktiska rekommendationer för Stronger.

Master of Science / Department of Journalism and Mass Communications / Xiaochen Zhang / This study examined crisis communication on social media applying relationship management theory. There are few credibility checks on social media platforms, and some say publics no longer believe messages through this type of media (Domonoske, 2016; Ho, 2012). However, many people get news from social media platforms and trust the information they read (Turcotte, York, Irving, Scholl, & Pingree, 2015). Crisis theories suggest strong relationships are less affected by crisis situations, and relationships are heavily based on trust (Broom, Casey, & Ritchey, 1997; Coombs, 2000; Coombs & Holladay, 2006; Ledingham, 2003). Through a survey, this study found a statistically significant positive relationship between perceived organization-public relationship, trust and, credibility in crisis communication on social media within the Millennial and Generation Z groups. These generations are the most active on social media, and this study challenged the claim that they do not believe information online (Richards, 2017; Statista, 2016).

Covid-19 has affected people’s lives due to the restrictions and recommendations. The Swedish public health authority urged the residents to abstain from being in indoor environments such as stores, therefore is the action seen as a misbehaviour. Meanwhile, city centres are dying, therefore are the consumers facing a difficult dilemma. The purpose of the present thesis was to investigate why consumers chose to shop in PRS during the pandemic and how the behaviour was justified. The thesis was written from a consumer's perspective and focuses on generation Z. The theoretical framework was based on hedonic and utilitarian motivations, which explains the consumers' motivation to shop in PRS while the Neutralization theory explains how the actions were justified. A qualitative study was used, and the empirical data was collected through a time- and event-contingent diary design. 17 participants were chosen through a convenience sample. A combination between three theories map out how consumers reasoning throughout the process. The findings showed that the pandemic had an impact on consumers behaviour and that both hedonic and utilitarian motivations affect consumer intentions to shop in PRS. The findings also showed that consumers frequently justified their action by referring to the fact that the restrictions and recommendations were followed. We also found a pattern on how different motivations are justified similarly.

The entrepreneurial journey can be filled with challenges. Having a successful mentorship forsupport and guidance can be crucial for the development of a startup and for learningentrepreneurial skills. For many young entrepreneurs, mentorship is an available alternative.At the same time, there are other options that could present a more tempting course of action.This study has investigated what value young entrepreneurs put into traditional mentorshipand what other alternatives are utilized. Through a study on members from student firmsunder the Swedish organization Ung Företagsamhet, this investigation is pursuing to find outthe value of mentorship. Semi-structured interviews have been constructed with 42 studentsfrom 12 different firms to get a deeper understanding for how these young entrepreneurs thinkwhen they integrate with a mentor, how they act and why, and what kind of methods theyprefer to use.Prior studies are telling us that mentorship is a delicate matter, and even under the rightconditions, mentorship is not always successful. The respondents of this investigation belongto a group of people who spend more time on the internet and on social media than anygeneration before them. The result of this research is indicating that traditional mentorship isstill considered to be a very valuable tool, despite many available options.

Problemformulering: Vilken betydelse har situationsanpassat ledarskap för Generation Zs motivation och för deras benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen? Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse och förklara vilken betydelse situationsanpassat ledarskap har för Generations Zs motivation och för deras benägenhet att stanna i revisionsbranschen. Genom ökad förståelse för betydelsen av situationsanpassat ledarskap för Generation Z ämnar studien till att utveckla ett teoretiskt ramverk för företag med medarbetare från Generation Z. Teori: I den teoretiska referensramen behandlas situationsanpassat ledarskap, generationsskillnader, motivation och personalomsättning. Slutligen presenteras studiens egen analysmodell som innefattar nämnda komponenter. Metod: Studien har varit en kvalitativ undersökning med en abduktiv forskningsansats. En flerfallstudie har genomförts där åtta respondenter från tre olika företag inom revisionsbranschen har medverkat. Där fyra respondenter är medarbetare från Generation Z och fyra respondenter är individer med ledarroller. En litteraturstudie genomfördes genom att samla in teorier från tidigare forskningsstudier som sedan låg till grund för denna studie. Slutsats: Resultatet av studien visar att situationsanpassat ledarskap har betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen. Studien visar att en stödjande ledarstil som innebär ett relationsorienterat beteende har störst betydelse för Generation Zs motivation och benägenhet att stanna kvar på arbetsplatsen.

This degree project is examined through an analysis and a research overview of how internal motivation and transformational leadership can affect generation Z on the labor market. Different backgrounds and theories are also analyzed. In addition, through qualitative interviews, how the interviewers experience the feeling of competence, autonomy and relatedness. The theories used are about self-determination theory and the four “i´s” linked to intern motivation among generation Z. The purpose of this study is to investigate the role of transformative leadership for the internal motivation of generation Z by interviewing and illustrating how the interviews experience the feeling of competence, autonomy and relatedness. The answer of the respondent is varied because the work role and retail companies are different and everyone has different views on the questions, all see the questions from different perspectives. Discourse that seems interesting here is about how competence, autonomy and relatedness interact and affect each other, and then linked it to internal motivation. The result shows that competence is the most important need to promote Generation z´s internal motivation. In addition, the results show that intellectual stimulation increases the feeling of autonomy which has a big impact on inspirational motivation in the retail industry. / Titel: Generation Z – En unik generation:  En studie om vad som stimulerar generationens interna motivation och hur transformativt ledarskap kan främja det? Ämne: Kandidatuppsats i företagsekonomi inriktning ledarskap, 15 hp Författare: Andreja Tomic och Nazih Hazime Nyckelord: Generation Z, intern motivation, transformativt ledarskap Problemformulering: Hur stimuleras generation Z:s interna motivation av transformativt ledarskap? Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva det transformativa ledarskapets roll för den interna motivationen hos generation Z. Till följd av detta ska studien bidra till forskningen beträffande generation Z, motivation och ledarskap. Detta genom att förklara rollen de tre behoven autonomi, kompetens och samhörighet har för att främja den intern motivationen genom transformativt ledarskap. Därmed ska studien skapa förståelse för detta och utveckla begrepp för organisationer kring hur generation Z anställda motiveras effektivt. Metod: Forskningsansatsen i denna studie är abduktiv. Studien genomfördes som en kvalitativ studie där 8 intervjupersoner tillhörande generation Z från 8 olika företag intervjuades. Alla företag var butiker som tillhörde handelsbranschen. Utöver den empiriska datainsamlingen utfördes en litteraturstudie genom insamling av teorier från befintliga forskningsstudier och böcker.  Slutsats: Resultatet av studien visar att behovet kompetens är det som har störst betydelse. Behoven autonomi och samhörighet uppfyller en funktion i att stimulera den interna motivationen genom att de ökar känslan av kompetens hos generation Z medarbetare. Studien visar att de de fyra dimensionerna i transformativt ledarskap spelar en viktig roll i främjandet av de tre behoven och därmed att stimulera den interna motivationen hos generation Z medarbetare inom handeln.

Flertalet studier synliggör specifika skillnader beträffande arbetsmotivationsfaktorer hos skilda generationer. Organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa flergenerationsfrågor anses prestera bättre än de som bortser från dem. Den generation vilken senast trätt och fortsatt träder in på arbetsmarknaden har hitintills tilldelats såväl kritik som beröm. Den introducerade generationen benämns med bokstaven Z, tillhörande denna är individer födda mellan 1995 – 2009. Dessutom äntrar en större del av generationen arbetsmarknaden under en orolig tid, med syftning på Coronapandemi och det pågående kriget mellan Ryssland och Ukraina. Med hänsyn till ovanstående ämnar denna studie till att synliggöra de primära arbetsmotivationsfaktorerna hos dagens unga, fortsatt undersöka om demografiska variabler samt den oroliga nutiden påverkat dess arbetsmotivationsfaktorer. För att synliggöra detta illustrerades en referensram vilken består av tre välkända och etablerade teorier, Herzbergs tvåfaktorteori, Job Characteristics Model samt den Självbestämmande teorin. Fortsatt inkluderas tidigare relevant forskning vilka tillsammans med Herzbergs tvåfaktorteori samt Job Characteristics Model bildar referensramens 16 motivationsfaktorer. Den självbestämmande teorin bidrar med två olika motivationstyper. Slutligen inkluderas även det aktuella dagslägets potentiella påverkan. Referensramen låg även till grund för den kvantitativa enkätundersökning vilken syftade till att besvara studiens forskningsfrågor. Då studiens målpopulation är dagens unga verkade gymnasieelever som respondenter, dessa placerar sig i den senare mittpunkten av generation Z. Resultatet visar att samtliga motivationsfaktorer tillhörande referensramen betraktas som något viktiga för de undersökta, av dessa har de ytterst primära motivationsfaktorerna identifierats. Fortsatt synliggörs resultatet för de demografiska variablerna samt de aktuella världslägets påverkan på ungas arbetsmotivation. Tar dagens och framtidens ledare dessa resultat i beaktning förväntas generationens särskilda kompetenser attraheras samt bevaras inom berörda organisationer. Slutligen förväntas organisationer vilka erkänner och åskådliggör dessa unika generationsegenskaper prestera bättre än de som bortser från dem.

Organizations compete to attract and retain top talent and differentiate themselves from their competitors; they work on employer branding strategies. This study analyzed how organizations should communicate their employer brand in social media to attract Generation Z talent. This is a qualitative research with a phenomenology design. The research technique used was the semi-structured interview. Twenty university students and graduates of business or engineering schools were interviewed; they participated on a voluntary basis. This study reveals that participants apply to an organization for the following reasons: salary, work environment, reputation, benefits, and career path. Regarding social media, the interviewees’ favorites are LinkedIn and Instagram. In relation to social media content, companies should keep in mind that Generation Z not only wants to see job offers but also to learn more about them, specifically their characteristics, as this will increase their desire to become a part of them, and in some cases, may even be decisive in accepting an offer.

Tidigare forskning, både i Sverige och internationellt, har visat på en ökad rörlighet på arbetsmarknaden och att det råder brist på kvalificerade medarbetare, talanger. Denna konkurrenssituation benämns även som War for talent. Många arbetsgivare försöker att bemöta detta genom att stärka sitt arbetsgivarvarumärke, genom att skapa en attraktiv organisation och försöka möta de olika kravställningar som talangerna har på sin nuvarande eller framtida arbetsgivare. Dessa kravställningar kan variera beroende på många faktorer men denna studie vill belysa utifrån generationsskillnader och då fokuserat på Generation Z, som är den senaste generationsgruppering att ta sig in på arbetsmarknaden. / Previous research, both in Sweden and internationally, has shown increased mobility in the labour market and that there is a shortage of qualified employees, talents. This competitive situation is also referred to as War for talent. Many employers try to address this by strengthening their employer brand, by creating an attractive organization and trying to meet the various demands the talents have on their current or future employers. These requirements may vary depending on many factors, but this study aims to shed light on generation differences and then focused on Generation Z, which is the latest generation group to enter the labour market.

No description available.