Sveriges största banker erbjuder både förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning till sina kunder. Förmögenhetsrådgivare ger råd till bankkunder som innehar ett stort kapital, där storleken varierar från bank till bank, medan privatrådgivare ger råd till kunder som inte kvalificeras som förmögenhetskunder. Det som både förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare har gemensamt är skapandet av kundernas riskprofiler som görs innan finansiella råd ges. De väsentliga påverkansfaktorerna i denna uppsats är reglering, styrsystem, kundens demografiska attribut, professionalism samt rådgivaren som individ. Det har tidigare studerats hur olika faktorer kan tänkas påverka generell risksättning men då har jämförelsen mellan förmögenhetsrådgivning och privatrådgivning inte tagits i bejakande. Syftet med denna uppsats är hur de olika faktorerna kan tänkas påverka den riskprofil som fastställs inom förmögenhetsrådgivning i jämförelse med privatrådgivning. Två hypoteser har konstruerats utifrån uppsatsens syfte och de teorier som är inkluderade. I denna uppsats används ett positivistiskt synsätt och en deduktiv ansats, där data har samlats in med hjälp av en enkätundersökning för att undersöka studiens syfte. Resultatet kan inte påvisa att faktorerna påverkar den riskprofilering som de finansiella rådgivarna fastställer och därför gick inte hypoteserna att acceptera. En antydan finns dock i att förmögenhetsrådgivare har högre precision i att fastställa kundens risktolerans. En annan antydan är att förmögenhetsrådgivare överskattar kundens risktolerans. Slutsatsen visar att forskningen ger en antydan till att rådgivarens professionalitet samt rådgivaren som individ påverkar den riskprofilering som förmögenhetsrådgivarna och privatrådgivarna sätter på kunden. Slutligen bidrar studien till en diskussion om skillnader mellan förmögenhetsrådgivare och privatrådgivare när de fastställer kundens risktolerans. Idén i denna studie har därmed bidragit till nya tankar gällande uppsatsens koncept. / Sweden's largest banks offer financial advice regarding the customer’s wealth. Wealth management advises bank customers who hold large capital where the size varies between the banks. Private advisers provide consulting to bank customers who do not qualify for wealth management. What both wealth managers and private advisors have in common is the creation of customer risk profiles that are made before any financial advice is given. The key impact factors in this paper are regulation, control systems, customer demographic attributes, professionalism and the advisor as an individual. It has previously been studied how different factors may affect general risk setting but not focusing on the professions of wealth managers and private advisors and the comparison between them. The purpose of this paper is how the various factors may affect the risk profile from wealth management in comparison to private advising. Two hypotheses have been constructed from the purpose of this paper and the theory’s that are included. This essay uses a positivistic approach and a deductive approach, in which data has been gathered through a questionnaire survey for studying the purpose of this paper. The result cannot show that the factors affect the risk profile set by the financial advisors and the hypotheses where therefore rejected. However, there is an indication that wealth managers have higher precision in determining the client's risk tolerance. Another indication is also that wealth managers overestimate the client's risk tolerance compared to private advisors. The research conclusions indicate that the advisor's professionalism and the adviser as an individual influence the risk profile that wealth managers and private advisor’s determents for the customers. Finally, the study contributes to a discussion of differences between wealth managers and private advisors when they determent the customers risk profile. The idea of this study has contributed to new thoughts about the essay concepts.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som påverkar privatpersoners risktolerans och vilka informationskällor som används i samband med aktieinvesteringar. Studien ska även undersöka vilken syn privatpersoner har på ägarstruktur i börsnoterade bolag och huruvida ägarstrukturen påverkar investeringsbeslutet. Utifrån detta vill författarna skapa teoretisk och empirisk kunskap. Metod: Studien genomfördes med hjälp av flermetodsforskning. Detta skedde genom att både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att samla in empiri. Den kvalitativa metoden användes för att samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer med analytiker, privatrådgivare och aktiemäklare. Den kvantitativa metoden användes för att samla in empiri, detta gjordes med hjälp av en enkätstudie med slutna frågor som besvarades av privatpersoner som har intresse för aktiehandel. Författarna valde att göra en flermetodsforskning då en kombination ibland föreslås med anledning av att metoderna kan fungera som stöd eller komplement till varandra. Även slutsatserna kan få stöd genom att metodernas svagheter och styrkor kan komplettera varandra (Jacobsen, 2002). Uppsatsens undersökningsdesign var fallstudie och författarnas valda fall var privatpersoners aktieinvesteringar. Slutsats: Författarna av denna studie har kommit fram till att ålder och kön är två variabler som påverkar privatpersoners risktolerans. Resultatet visar att män tar mer risker än kvinnor i samband med aktiehandel och med åldern ökar riskbenägenheten. Detta överensstämmer med tidigare forskares resultat. Resultatet tyder på att aktieforum är den informationskälla som används i högst grad bland privatpersoner medan privatrådgivare var det alternativ som fick lägst antal svar. Resultaten tyder även på att de flesta personer som deltagit i denna studie beaktar ägarstrukturen när de står inför ett investeringsbeslut. Författarna kan dra slutsatsen att ägarstrukturen till viss del påverkar hur privatpersoner tar sina beslut. Liknande resultat framkom gällande om ett företag är familjeägt. Resultaten visar också att en stor del privatpersoner ser positivt på koncentrerat ägande. De tre ord som flest privatpersoner kännetecknar med familjeföretag är engagerade, hårt arbetande och ansvarfulla. Resultatet av studien visade även att majoriteten av respondenterna ansåg att familjeföretag varken är bättre eller sämre än icke familjeägda bolag. / Purpose: The purpose of this thesis is to identify factors influencing individual risk attitude as well as evaluating data collection methods utilized by individuals in connection with stock investments. Additionally, this study examines individual perception of differences in ownership structure in Swedish listed companies and its impact on the investment decision. Method: In this study both qualitative and quantitative methods are utilized. The qualitative data was collected by performing semi-structured interviews with analysts, advisors and stock brokers. Quantitative data was collected using a closed question survey answered by individual investors. The reason for the use of a multi-method experimental design is based on the fact that the two different methods can serve as support separately, as well as complementation to each other. Although the findings can be supported by the methods' weaknesses and strengths and complement each other (Jacobsen, 2002). The study is based on a case study with focus on individuals sharing investments. Conclusion: This study concludes age and gender to be two variables affecting how likely individuals are to take risks in relation to investment decisions. Empirical result implies that men takes more risks than women when trading stocks. Additionally, the inclination for risk increases with age. These findings are also supported by previous studies. The results indicate that financial internet forums are the most frequently used method among individuals to collect financial information. Financial advisors were on the other hand the least used source of information. The majority of participants in this study takes the ownership structure of a company into account when facing an investment decision. The authors concluded that ownership partially influences how individuals make their decisions. The results also shown that a large portion of individuals welcomes a concentrated ownership structure, i.e. family business. Three words that most individuals characterizes the family business with are dedicated, hardworking and responsible. The results of the study also revealed that the majority of respondents felt that the family business is neither better nor worse than non-family businesses.

Börsåret 2020 har varit ett unikt år som präglats av ett kraftigt börsras, men även en historiskt snabb återhämtning. Det unika händelseförloppet härrör ur en pandemi orsakad av ett coronavirus, vilket skapat nya underlag för studier av investerares beslutsfattande ur ett börspsykologiskt perspektiv. Syftet med studien var att kartlägga vilka börspsykologiska faktorer som indikerats hos investerare under pandemin. Intentionen var att undersöka huruvida det förelåg samband mellan börspsykologiska faktorer och investerares beslutsfattande. Studien har främst tillämpat en kvantitativ metod i form av en tvärsnittsdesign för att uppnå generaliserbarhet, men har även inslag av kvalitativ forskningsdesign för att erhålla en djupare förståelse. I syfte att besvara studiens forskningsfrågor har en statistisk analys i form av bivariata och multivariata linjära regressionsanalyser genomförts. Resultatet visar att samtliga undersökta börspsykologiska faktorer indikeras hos investerare och att det existerar ett flertal signifikanta samband mellan faktorerna och investerares beslutsfattande. Vidare har studien uppmärksammat en problematik i investerares självuppfattning och brister i de tillämpade testerna för börspsykologiska faktorer. Slutligen har en modell framtagits i syfte att bistå med underlag som kan öka förståelsen och medvetenheten inom ämnesområdet och således skapa bättre förutsättningar för rationella investeringsbeslut. / The stock market during 2020 has been a remarkable year that has experienced a major marketcrash, but also a historical recovery. The unique course of events derives from a pandemic causedby a coronavirus, which has generated new data for research of investors’ decision making from abehavioral finance perspective. The purpose with the research was to map biases which havebeen indicated by investors during the pandemic. The intention was also to investigate whetherthere were relationships between biases and the decision making of investors. This thesis hasmainly applied a quantitative method in the form of a cross-sectional study to achievegeneralizability, but it also has elements of qualitative research to obtain a deeper understanding.In order to answer the research questions, a statistical analysis in the form of bivariate andmultivariate linear regression models has been applied. The result concludes that all theinvestigated biases were indicated, and several significant relationships between the biases andthe decision making of the investors. Furthermore, the research has shown two problematicaspects. The first is the self-perception of investors and the second is the weaknesses of theapplied tests for biases. Finally, a model has been developed with the aim to contribute withuseful research that can create better conditions for rational investment decisions through anincreased understanding and awareness in the area of behavioral finance.