Bakgrund: Mixen av kapitalstruktur är väsentlig för att bolag ska kunnabedriva sin verksamhet samt skapa lönsamhet. Där prioriteringsordning vidfinansiering av kapital påverkas av ägartyp. Familjeägda bolag är vanligtförekommande i Sverige och är intressanta att studera, eftersom de särskiljersig ifrån andra ägartyper gällande kapitalstruktur och lönsamhet sompåverkas av deras vilja att bibehålla kontrollen samt ett starkt individuelltöverlevnadssyfte. Familjeägda bolag har även möjlighet att startafamiljestiftelser och därmed studeras även stiftelseägandets påverkan påkapitalstrukturen. Syfte: Uppsatsens syfte är att testa om det finns någon skillnad mellanfamiljeägda bolag och icke-familjeägda bolag avseende deras val avkapitalstruktur och dess påverkan på bolagets lönsamhet. Vidare att beläggaom det finns skillnader mellan familjeägda bolag med respektive utanstiftelseägande. Metod: Uppsatsen följer en kvantitativ forskningsstrategi i kombination meden deduktiv ansats. Urvalet består av 123 bolag på Small-, Mid- och LargeCap som studeras med ett femårsintervall mellan 2000–2018 i form avtvärsnittsdata och paneldata. Slutsats: Slutsatserna som dras i uppsatsen är att det föreligger ett positivticke-signifikant samband mellan familjeägda bolag och skuldsättningsgrad.Vidare finns det ett negativt samband mellan skuldsättningsgrad ochlönsamhet. Slutligen är familjeägda bolag mer lönsamma än icke-familjeägdabolag samt att det föreligger ett negativt icke-signifikant samband mellanstiftelseägande och skuldsättningsgrad.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att identifiera vad som påverkar privatpersoners risktolerans och vilka informationskällor som används i samband med aktieinvesteringar. Studien ska även undersöka vilken syn privatpersoner har på ägarstruktur i börsnoterade bolag och huruvida ägarstrukturen påverkar investeringsbeslutet. Utifrån detta vill författarna skapa teoretisk och empirisk kunskap. Metod: Studien genomfördes med hjälp av flermetodsforskning. Detta skedde genom att både kvalitativ och kvantitativ metod användes för att samla in empiri. Den kvalitativa metoden användes för att samla in empiri genom semistrukturerade intervjuer med analytiker, privatrådgivare och aktiemäklare. Den kvantitativa metoden användes för att samla in empiri, detta gjordes med hjälp av en enkätstudie med slutna frågor som besvarades av privatpersoner som har intresse för aktiehandel. Författarna valde att göra en flermetodsforskning då en kombination ibland föreslås med anledning av att metoderna kan fungera som stöd eller komplement till varandra. Även slutsatserna kan få stöd genom att metodernas svagheter och styrkor kan komplettera varandra (Jacobsen, 2002). Uppsatsens undersökningsdesign var fallstudie och författarnas valda fall var privatpersoners aktieinvesteringar. Slutsats: Författarna av denna studie har kommit fram till att ålder och kön är två variabler som påverkar privatpersoners risktolerans. Resultatet visar att män tar mer risker än kvinnor i samband med aktiehandel och med åldern ökar riskbenägenheten. Detta överensstämmer med tidigare forskares resultat. Resultatet tyder på att aktieforum är den informationskälla som används i högst grad bland privatpersoner medan privatrådgivare var det alternativ som fick lägst antal svar. Resultaten tyder även på att de flesta personer som deltagit i denna studie beaktar ägarstrukturen när de står inför ett investeringsbeslut. Författarna kan dra slutsatsen att ägarstrukturen till viss del påverkar hur privatpersoner tar sina beslut. Liknande resultat framkom gällande om ett företag är familjeägt. Resultaten visar också att en stor del privatpersoner ser positivt på koncentrerat ägande. De tre ord som flest privatpersoner kännetecknar med familjeföretag är engagerade, hårt arbetande och ansvarfulla. Resultatet av studien visade även att majoriteten av respondenterna ansåg att familjeföretag varken är bättre eller sämre än icke familjeägda bolag. / Purpose: The purpose of this thesis is to identify factors influencing individual risk attitude as well as evaluating data collection methods utilized by individuals in connection with stock investments. Additionally, this study examines individual perception of differences in ownership structure in Swedish listed companies and its impact on the investment decision. Method: In this study both qualitative and quantitative methods are utilized. The qualitative data was collected by performing semi-structured interviews with analysts, advisors and stock brokers. Quantitative data was collected using a closed question survey answered by individual investors. The reason for the use of a multi-method experimental design is based on the fact that the two different methods can serve as support separately, as well as complementation to each other. Although the findings can be supported by the methods' weaknesses and strengths and complement each other (Jacobsen, 2002). The study is based on a case study with focus on individuals sharing investments. Conclusion: This study concludes age and gender to be two variables affecting how likely individuals are to take risks in relation to investment decisions. Empirical result implies that men takes more risks than women when trading stocks. Additionally, the inclination for risk increases with age. These findings are also supported by previous studies. The results indicate that financial internet forums are the most frequently used method among individuals to collect financial information. Financial advisors were on the other hand the least used source of information. The majority of participants in this study takes the ownership structure of a company into account when facing an investment decision. The authors concluded that ownership partially influences how individuals make their decisions. The results also shown that a large portion of individuals welcomes a concentrated ownership structure, i.e. family business. Three words that most individuals characterizes the family business with are dedicated, hardworking and responsible. The results of the study also revealed that the majority of respondents felt that the family business is neither better nor worse than non-family businesses.