Arbetslöshet och/eller långtidssjukskrivning hos föräldrar är en vanlig situation för många tonåringar. Påverkar det deras framtidstro? En deskriptiv studie av ca 6 500 tonåringar i Uppsala Län genomfördes i syfte att se huruvida deras framtidstro samvarierade med föräldrarnas arbetssituation. Kontrollfrågor gällande depression, dialog med föräldrar, välmående samt nöjdhet med livet analyserades likaså. Sambandet mellan föräldrars arbetssituation och tonåringens framtidssyn var inte signifikant. Resultatet för föräldrars arbetssituation i förhållande till depression var dock signifikant. Sambanden mellan framtidstro och dialog med föräldrar, välmående respektive nöjdhet med livet var starkt signifikanta. Resultaten är i linje med tidigare forskning. Det betonas att ytterligare forskning behövs gällande tonåringars uppväxt i familjer där arbetslöshet och långtidssjukrivning finns.

I vårt samhälle finns det många sätt att förnöja sig på till exempel, film, dataspel med mera, men trots detta stora nöjesutbud finns det fortfarande många böcker. Ratar dagens ungdomar skönlitterära böcker, framför annan underhållning? Är skönlitteratur främst en del av skolans värld där vissa saker måste göras? Denna undran har resulterat i denna uppsats där jag gör en mikroundersökning av dagens ungdomars intresse för skönlitteratur. Mina informanter blev två årskurser på en 6-9 skola, valet föll på en åttonde och en nionde klass. Ett frågeformulär och fyra samtalsgrupper senare fanns det underlag för att se om eleverna var positivt inställda till skönlitteratur. Utifrån detta underlag har nu denna undersökning av tonåringars läsintresse och läsvanor resulterat i att en majoritet av dessa ungdomar var positivt inställda till skönlitteratur. Även tidigare forskning runt detta ämne tas upp. Förutom intresse för skönlitterär läsning, behandlas även vad som kan vara orsaker till att det finns ett intresse eller varför det är svagt.

No description available.

Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur tonåringar med depressioner tidigt kan upptäckas och få hjälp och vilken roll sjuksköterskan har i detta samt vad tonåringar själva tycker är viktigt i mötet med vården. Till resultatdelen har 17 vetenskapliga artiklar valts ut efter litteratursökning ifrån databaserna Cinahl, Elin och Pubmed. Depressioner hos tonåringar är ett allvarligt problem som innebär ett stort lidande och som i värsta fall kan leda till självmord. Förekomsten av depressioner hos tonåringar ökar och detta ställer allt högre krav på både skolhälsovård och primärvård. Resultatet visade att tonåringar i allmänhet hellre söker sig till skolhälsovården och ungdomsmottagningar än till primärvården och specialister. Genom att finnas nära tonåringarna har skolsköterskan och ungdomsmottagningar unika möjligheter att kunna upptäcka och hjälpa tonåringar som har depressioner eller nedstämdhet. För att öka möjligheterna till tidig upptäckt och behandling av tonåringar med depressioner är det viktigt att satsa resurser på skolhälsovård och ungdomsmottagningar. Det bör också spridas mer kunskap om systematisk screening som har visat sig vara ett värdefullt verktyg för att upptäcka depressioner.

I tonåren, en tid av identitets- och autonomiutveckling, är förekomsten av problembeteenden normalt och normativt men varierar i grad. Föräldrarelationen utgör största risk- och skyddsfaktorn. Tidigare forskning har haft mindre fokus på föräldraskapets strategier – nyare betonar behovet av inkludering av kommunikationsklimatet i relationen. Föräldraskapsmönster undersöks i relation till ungdomars problembeteenden för att synliggöra kommunikationens effekter över tid. 1 049 ungdomars enkätsvar, följda från årskurs sju till nio, från utvärderingen av projektet Skolors preventiva arbete mot alkohol och narkotika, gällande frågor om problembeteenden och riskfaktorer användes. Faktor- och klusteranalyser, korstabuleringar, ANOVA och t-test genomfördes. Tre föräldraskapsfaktorer; värme, kontroll och hämning (av kommunikation) återfanns. Olika nivåer av faktorerna skapade nio (årskurs sju) respektive tio (årskurs nio) föräldraskapsmönster. Femtiofem individer gick från låg till hög nivå av hämning mellan mättillfällena; flera anpassningsaspekter påverkades negativt hos dessa. Det indikerade på kommunikationens vikt för anpassning, det diskuteras kring behovet av bredare perspektiv på föräldraskapet.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som främst drabbar barn och ungdomar. Sjukdomen innebär total insulinbrist och behandling sker främst genom egenvård i form av blodsockerkontroller och administrering av insulin. Sjuksköterskan spelar en stor roll i diabetesvården och genom motivation, kost- och motionsrådgivning samt undervisning ges bättre förutsättningar för egenvården.  Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva tonåringars upplevelser av att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva hur vald litteratur presenterar undersökningsgrupperna i studierna. Metod:En deskriptiv litteraturstudie. Tolv artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats har analyserats och delats upp i teman och subteman.   Huvudresultat: Många tonåringar beskrev en svårighet i att acceptera sin diabetes. De upplevde en känsla av att vara annorlunda som innebar att de undvek att sköta sin diabetes offentligt. Känslan att vara annorlunda försvann när tonåringarna umgicks med personer som också hade diabetes. Många tonåringar upplevde även en känsla av oro, främst för hypoglykemi. Gällande egenvården upplevde många tonåringar en önskan om självständighet som togs över av osäkerhet och okunskap i egenvård. Tonåringarna hade också en önskan om en personlig kontakt med sitt diabetesteam inom vuxenvården.  Slutsats: Tonåringar uttrycker ett behov av en personlig relation i vården samt en förståelse för sjukdomen i vardagen. Genom en ökad förståelse kan sjuksköterskan möta tonåringarnas behov och genom detta få en bättre vårdrelation. En god vårdrelation kan innebära att tonåringar med trygghet kan uttrycka sina behov på ett bättre sätt. Tryggheten kan också innebära att tonåringen har en större acceptans för sjukdomen samt vågar vara mer öppen med sin sjukdom.

Sammanfattning Bakgrund: Förekomsten av födoämnesallergi ökar och det finns ännu ingen medicinsk behandling som botar födoämnesallergi och en allergisk reaktion kan handla om liv eller död. Födoämnesallergi finns över hela världen och de vanligaste allergierna är mot mjölk, ägg och jordnötter. Bristen på utbildad personal inom födoämnesallergi medför att primärvårdens ansvar ökar. Syfte: Syftet är att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi. Metod: Litteraturstudien har en beskrivande design. Från databasen Pubmed Medline inkluderades nio kvalitativa, en kvantitativ artikel och en mixad design. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades, kunskap och resurser, socialt, känslomässig påverkan samt kontroll och säkerhet. Individerna upplevde att samhället hade en brist på kunskap och förståelse för deras allvarliga tillstånd och speciella behov. Regelbunden kontakt med specialistvård tycktes leda till bättre hanteringen av sjukdomen. Endast ett fåtal hade goda erfarenheter av primärvården. Födoämnesallergi innebar emellertid en psykologisk påverkan och det var inte ovanligt att tonåringarna blev mobbad eller trakasserad i samband med allergin. Slutsats: Tonåringar och unga vuxnas upplevelser av att leva med födoämnesallergi har visat sig ha en negativ inverkan på individens psykiska mående och sociala liv. Sjuksköterskan har därför en betydande roll i omvårdnaden av tonåringar och unga vuxna med födoämnesallergi.

Romantisk kärlek och kärleksrelationer är centralt i människans existens. Tonåren är en tid i livet där många kommer i kontakt med dessa företeelser för första gången, och det tidigare outforskade området får mening genom nya erfarenheter och intryck. Innebörden av kärlek och kärleksrelationer formas också genom interaktion med andra människor, och i tonårstiden är jämnåriga en betydelsefull referenspunkt när man skapar sig en uppfattning om världen. Forskning om hur tonåringar i interaktion med varandra pratar om kärlek och kärleksrelationer är dock begränsad. Med anledningen av detta syftar följande studie till att undersöka hur interaktionen ser ut när tonåringar pratar om kärlek och kärleksrelationer med jämnåriga. Studien undersöker även upplevda könsskillnader, det vill säga hur tonåringar pratar om tjejer respektive killar i samtal om kärlek och kärleksrelationer. De teoretiska verktyg som används i analysen är samhandling, som härstammar från Blumers symboliska interaktionismperspektiv, samt deskriptiva och preskriptiva normer. Studien antar fenomenologi som metodologisk ansats och metoden som används är fokusgruppsintervjuer med två grupper av tonåringar 16–18 år. Resultatet visar att samhandlingen som tonåringarna formar i interaktion med varandra har en plastisk karaktär som snabbt kan byta riktning när nya tankar presenteras. Detta beror på att tonåringarna i hög grad är bekräftande och accepterande mot varandras uttalanden, samt anpassar sina egna svar utifrån det som redan sagts. Även tonåringarnas diskussioner om upplevda förväntningar på killar och tjejer i kärleksrelationer, kännetecknas av denna plasticitet. Tonåringarna uppvisar en medvetenhet kring könsskillnader i kärleksrelationer, i form av deskriptiva och preskriptiva normer, som de både ifrågasätter och bekräftar.

I processen att bli vuxen genomgår varje individ den ofta stormiga tonårstiden. Denna komplexa period medför att tonåringen successivt frigör sig från såväl barndom som vuxenliv. Genom att granska hur en sådan frigörelse skildras kan vi lära oss mer om hur tonåringen och dess frigörelse fungerar. Syftet med undersökningen har därför varit att undersöka de tonåriga huvudkaraktärernas frigörelse i ungdomsromanerna Räddaren i nöden av J.D. Salinger, En tid för allting av Tamara Bach, och Punkindustriell hårdrockare med attityd av Louise Halvardsson.   Undersökningens forskningsbakgrund berör framför allt teorier inom utvecklings- och ungdomspsykologin, samt belyser tonårstiden utifrån några kulturella aspekter. Jag har använt närläsning som metod, och analyserat citat och refererat textavsnitt som legat nära undersökningens fokus.   Min undersökning visar att huvudkaraktärerna frigör sig genom att reagera mot det som tillhör vuxenlivet i samhället. Samtidigt önskar de ha tillträde till vissa vuxna världar. Tonåringarnas frigörelse från föräldrar och andra vuxna grundar sig på en allmän kritisk hållning och på synliggörandet av brister hos de vuxna. Undersökningen åskådliggör även att karaktärernas frigörelse fördröjs på grund av olika omständigheter och levnadsvillkor.

Background: The pandemic due to the coronavirus have had impact on our lives. Former studies shows that COVID-19 and the restriction related have come to worsened the mental health experiences. Problem: Children and adolescents voice is missing in research about mental health experiences due to the coronavirus pandemic. Thus they are affected by the restrictions. Aim: To seek an understanding of the importance that children and young people's experiences during the corona pandemic can have for their mental health. Method: A meta-synthesis with hermeneutic approach. Result: Findings were categorized in five themes: ”Changes in daily life”, ”Changed relationships”, ”A changed future”, ”Worries about one self, family and others”, and ”Feeling unable”. This are explained thru a key theme ”How to make balance in a changed world”. Conclusion: The coronavirus pandemic have had great impact on how children and young people experience their mental health. Psychiatric nurses play important roles helping children and adolescents to find balance in their changed lifes.  Keywords: Adolescent, children, coronavirus, experiences, mental health, nursing care.