Syfte: att beskriva distriktsköterskans/sjuksköterskans (DSK/SSK) uppfattning om den information som ges till kvinnor med urininkontinens (UI), vid första kontakten med vårdcentral. Metod: Semistrukturerade enskilda intervjuer med fem distriktssköterskor och en sjuksköterska, gjordes med hjälp av en intervjuguide. En fenomenografisk kvalitativ ansats valdes till studien där materialet har analyserats utifrån från fem steg enligt Larsson & Knutsson-Holmström (2014). Resultat: Kvinnan med UI hamnar oftast hos en telefonrådgivningssköterska vid första kontakten med vårdcentral. Deltagare i studien upplever osäkerhet från telefonsköterskan. Mycket information ges både vid telefonkontakt och vid mottagningsbesök. Deltagarna i studien har olika rutiner men lämnar ut samma information. Informationen anpassas beroende på ålder, förkunskaper, språkhinder eller svårigheter att ta emot informationen. Deltagare i studien upplever att det är tidskrävande att ge information. Samarbete med annan vårdpersonal saknas och förståelse av UI eller vikten av information angående UI saknas bland annan vårdpersonal. Samtliga deltagare upplever att ett bra stöd finns för att ge information. Tidsbrist uppgavs som ett hinder när det gäller att förtydliga informationen till kvinnan eller fördjupa sin egen kunskap och reflektera över informationen som ges. Konklusion: Viktigt är att tid finns för att kunna ge information och för att DSK/SSK ska kunna förtydliga informationen för kvinnor med UI, utveckla informationen som ges och fördjupa sin egen kunskap i UI. Flera yrkesgrupper på vårdcentral behöver bli insatt i UI. Behov finns att öka medvetenheten, erkännandet och förståelse av arbetet med UI. UI behövs lyftas fram i ljuset hos politiker, vårdpersonal och samhälle för att nå ut till fler kvinnor med UI. / Aim: to describe the district nurse/nurse perception of the information given to women with urinary incontinence at first contact with health center. Methodology: Semistructured individual interviews with five district nurses and one nurse were carried out with an interview guide. A phenomenographic qualitative approach was chosen for the study and the material was analysed by five steps developed by Larsson & Knutsson-Holmström, (2014). Result: Woman with UI usually end up with a nurse counseling by phone at the first contact of the health center. Participants in the study feel uncertain from the telephonecounseling nurse. Much information is given both in telephone contact and at clinic visits. Participants have different routines but leave out the same information. The information is customized depending on age, knowledge, language barriers or difficulties to receive information. Participants in the study feel that it often can be time consuming to give information. Collaboration with other health professionals are missing and lack of understanding of the UI or the importance of information about the UI is missing among other health professionals. All participants feel that there is good support when they provide information to the women. Lack of time is to clarify the information to the woman, deepen their own knowledge or reflect on the information given. Conclusion: Importantly is that time is available for district nurse /nurse to clarify information for women with UI, developing the information provided and deepen their own knowledge of UI. Several professionals in health care centers need to become familiar with UI. There is a need to increase awareness, recognition and understanding of the work on UI. UI needs to be brought to light by politicians, health professionals and the community to reach out to more women with UI.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt folkhälsoproblem och mest förekommande hos kvinnor. Ur ett samhällsperspektiv ses urininkontinens som ett dolt problem då många kvinnor avstår från att söka vård, vilket kan orsaka ett lidande som i sin tur kan påverka livskvaliteten. Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva hur urininkontinens påverkar kvinnors livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 stycken vetenskapliga artiklar, varav 13 stycken kvantitativa och två stycken kvalitativa vetenskapliga studier.  Resultat: Urininkontinens påverkade kvinnors livskvalitet negativt. Fem tydliga kategorier som påverkade kvinnors livskvalitet framkom:  Begränsningar i dagliga aktiviteter, Påverkan på det sociala livet, Påfrestning på samlivet, Känslor av rädsla och oro samt Känslor av skam och skuld. Slutsats: Många kvinnor med urininkontinens känner skam, skuld och oro och på grund av detta är det få som söker vård för sina besvär. Sjuksköterskan har en viktig roll att skapa en positiv vårderfarenhet för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Att öka kunskapen om urininkontinens i samhället kan göra att det känns tryggare att prata om detta ämne. / Background: Urinary incontinence is a global public health problem and most common among women. From a societal perspective, urinary incontinence is seen as a hidden problem as many women refrain from seeking care, which can cause a suffering which in turn can affect the quality of life Aim: The purpose of this literature review was to describe how urinary incontinence affected women's quality of life. Method: A literature review based on 15 scientific articles, of which 13 qualitative and two quantitative scientific studies. Result: Urinary incontinence adversely affected women's quality of life. Five clear categories that affected women's quality of life emerged: Restrictions on daily activities, Impact on social life, Stress on cohabitation, Feelings of fear and anxiety and Feelings of shame and guilt. Conclusion: Many women with urinary incontinence feel shame, guilt and anxiety because of this, few are seeking care for their discomfort. The nurse has an important role in creating a positive nursing experience in order to get the women to feel confident in the healthcare and dare to seek help. Increasing knowledge about urinary incontinence in society can make it feel safer to talk about this subject.

Bakgrund: Urininkontinens är ett globalt hälsoproblem bland kvinnor. Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och söker inte vård på grund av okunskap och skam. Om kvinnor och sjuksköterskor fick mer kunskap om urininkontinens skulle problematiken för kvinnor med oro och skam inte vara lika utbredd. Trots att mödravård informerar kvinnor så lever många i hemlighet med sin urininkontinens. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa kunskap om kvinnors erfarenheter av urininkontinens och dess inverkan på dagligt liv. Metod: En litteraturöversikt bestående av 14 st vetenskapliga studier av både kvalitativ och kvantitativ karaktär. Dessa studier söktes på Cinahl och PubMed. Resultat: Många kvinnor påverkades av sin urininkontinens i det dagliga livet på ett negativt sätt. Fem tydliga kategorier visade sig som påverkade dem mest. Dessa var: Känslor av skam och oro, Hanteringsstrategier, Påfrestning på samlivet, Förlika sig med det oundvikliga och Begränsningar i dagliga aktiviteter. Slutsats: Många kvinnor lever i tystnad med sin urininkontinens och förlikar sig med den. De har brist på kunskap, känner skam och uppfinner egna strategier för att hantera sin urininkontinens. Dessa kvinnor skulle behöva mer kunskap och information från sjukvården. Denna litteraturöversikt kan bidra med en ökad kunskap kring påverkan på dagligt liv hos kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence is a global health problem among women. Many women live in silence with their urinary incontinence and do not seek care due to ignorance and shame. If women and nurses got more knowledge about urinary incontinence, the problem with anxiety and shame would not be as widespread. Although maternity care informs women, many are secretly living with their urinary incontinence. Aim: The purpose of the literature review was to compile knowledge about women’s experiences of living with urinary incontinence and its impact on daily life. Method: A literature review consisting of 14 scientific studies of both qualitative and quantitative approach. These studies were sought at Cinahl and PubMed. Results: Many women were affected by their urinary incontinence in their daily lives in a negative way. Five clear categories appeared that affected them the most. These were: Feelings of shame and anxiety, Management strategies, Stress on cohabitation, Resign oneself to the inevitable and Limitations in daily activities. Conclusion: Many women live in silence with their urinary incontinence and resign themselves to it. They have lack of knowledge, feel shame and invent their own strategies to manage their urinary incontinence. These women would need more knowledge and information from health care. This literature review can contribute to increased knowledge about the impact on daily life among women with urinary incontinence.

Background: Urinary incontinence (UI) is a public health issue from which many women suffer. There are different forms of UI and various causes of why the problem occurs, but the common factor is that UI contributes to shame and has a negative impact on women's quality of life (QoL). Aim: To find out if women find pelvic floor muscle training (PFMT) effective on UI-symptoms, and whether the effect differs depending on whether it is performed with or without aids: or as group versus individual training. The aim was also to illustrate the impact of PFMT on women's quality of life. Method: A literature review based on 15 scientific original articles with quantitative studies. The search was conducted in the databases PubMed and Cochrane Library. Results: The studies show that PFMT is an effective method to reduce symptoms of UI, both in combination with aids and without. Individual training proved more effective in strengthening the pelvic floor muscles (PFM) and in reducing urinary leakage, compared with group training. All articles that studied the relationship between PFMT and QoL showed that women's QoL increased when the symptoms of UI decreased. Four themes were identified regarding PFMT and UI in the study. Themes consisted of; effect, aid, training arrangements and QoL. Conclusion: All forms of PFMT showed positive results on symptoms of UI in women. PFMT reduced leakage, increased PFM strength and improved QoL. Intravaginal aids combined to PFMT proved to be the most effective method in reducing symptoms of UI. Keywords: Urinary incontinence, Pelvic floor muscle training, Women / Bakgrund: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som många kvinnor lider av. Det finns olika former av urininkontinens och olika orsaker till varför problemet uppstår. Den gemensamma faktorn är att urininkontinens bidrar till skam och har en negativ inverkan på kvinnors livskvalitet. Syfte: Att ta reda på om kvinnor finner bäckenbottenträning verksamt avseende urininkontinenssymtom, samt om verkan av bäckenbottenträning skiljer sig beroende på om den utförs med eller utan hjälpmedel, eller som grupp- kontra individuell träning. Syftet var även att belysa vilken inverkan bäckenbottenträningen har på kvinnors livskvalitet. Metod: En litteraturöversikt baserad på 15 vetenskapliga originalartiklar med kvantitativa studier. Sökningen genomfördes i databaserna PubMed och Cochrane Library. Resultat: Studierna visar att bäckenbottenträning är en verksam metod för att minska urininkontinenssymtom, både i kombination med hjälpmedel och utan. Individuell träning visade sig vara effektivare i att stärka bäckenbottenmusklerna och minska urinläckage, i jämförelse med gruppträning. Alla artiklar som studerade sambandet mellan bäckenbottenträning och livskvalitet visade att kvinnors livskvalitet ökade när symtomen av urininkontinens minskade. Fyra teman identifierades avseende bäckenbottenträning och urininkontinens i studien; verkan, hjälpmedel, träningsupplägg och livskvalitet. Slutsats: Samtliga former av bäckenbottenträning visade positiva resultat på symtom av urininkontinens hos kvinnor. Bäckenbottenträning minskade läckage, ökade bäckenbottenmuskelstyrka och förbättrade livskvalitén. Intravaginala hjälpmedel kombinerat med bäckenbottenträning visade sig vara den mest effektiva metoden för att minska symtom av urininkontinens. Nyckelord: Urininkontinens, Bäckenbottenträning, Kvinnor

Bakgrund: Urininkontinens är ett stort folkhälsoproblem bland äldre och upplevs som genant. Då många äldre har hemsjukvård är detta ett vanligt problem som distriktssköterskan kommer i kontakt med. Distriktssköterskorna upplever att tyngdpunkten i hemsjukvården ligger på att skriva ut inkontinensskydd och inte på att göra grundliga utredningar. Syfte: Var att belysa distriktssköterskors erfarenheter av att arbeta med urininkontinens bland äldre i hemsjukvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor genomfördes. Via ett bekvämlighetsurval valdes åtta distriktsköterskor ut att delta. Analysen genomfördes enligt Graneheim's och Lundman's manifesta innehållsanalys. Resultat: Fyra kategorier framkom; att hitta och förstå problemet, att ge rätt inkontinenshjälpmedel, ekonomi och förbrukning samt samarbetet med hemtjänsten. Distriktssköterskorna berörde urininkontinens med ödmjukhet och uttryckte att ämnet inte var svårt då de oftast hade en långvarig kontakt med patienten. Ingen grundlig utredning gjordes gällande orsaken till inkontinensen. Oftast anpassades hjälpmedlen genom att patienten fick prova olika storlekar och sedan berätta vilket som passade bäst. Tidbristen gjorde att de som stod patienten närmast, vanligtvis hemtjänsten, fick bistå med hjälp att bedöma behovet av inkontinenshjälpmedel. Detta kunde resultera i problem då distriktsköterskan upplevde att hemtjänsten ibland använde hjälpmedlen felaktigt. Slutsats: Inkontinensvården bredrivs inte alltid enligt de riktlinjer som finns, vilket kan medföra att den inte alltid är evidensbaserad. Det finns ett behov av bättre utbildning inom inkontinensvård samt en inkontinensansvarig inom varje hemsjukvårdsgrupp. / Background: Urinary incontinence is a major public health problem and cause of embarrassment among the elderly. Since a great many elderly have home health care this is a common problem for the district nurses to encounter. The district nurse experience that the focus within the home health care is on prescribing incontinence aids and not on performing thorough investigations. Aim: Was to illuminating the district nurses’ experiences of working with urinary incontinence among the elderly within home health care. Method: A qualitative interview study was performed using semi-structured questions. Eight district nurses were chosen to participate through a convenience sampling. The analysis was carried out in accordance with the manifest content analysis by Graneheim and Lundman. Results: Four categories emerged; to find and understand the problem, to give the right incontinence aids, economy and consumption, and the collaboration with home care services. The district nurses approached urinary incontinence with humility and claimed that it was not a difficult topic since they usually had a prolonged contact with the patient. No thorough investigation of the reason behind the incontinence was performed. The suitable incontinence aid were determined by letting the patient try out different sizes and give feedback on which aid the patient preferred. Due to lack of time people closest to the patient, usually the home care services, had to provide help with assessing the need for incontinence aids. This could lead to problems since the district nurse felt that the home care services sometimes used the aids erroneously. Conclusion: The incontinence care is not always carried out in accordance with the defined guidelines, which can result in the care not always being evidence-based. There exists a need for better education in incontinence care as well as a person with special competence in this area within each home health care unit.

Syftet med studien var att beskriva det dagliga livet för yngre kvinnor med urininkontinens. Sju stycken kvinnor intervjuades och en öppen fråga ställdes för att få fram studiens syfte. Kvalitativ innehållsanalys genom Lundman & Hällgren Graneheim(2012) användes som analysmetod. Studiens resultat visade att urininkontinens förde med sig en rad konsekvenser för den unga kvinnan. I det dagliga livet innebar det att livet blev mindre aktivt och då var det främst påverkan på den fysiska aktiviteten kvinnorna tog upp och upplevde som ett problem. Upplevelsen att känna sig ensam, okvinnlig och mindre sexuellt attraktiv förekom och rädslan fanns ständigt där att läckaget skulle upptäckas. Kvinnan låg steget före och tänkte förebyggande genom att planlägga vart toaletter fanns, dricka minimalt och anpassa sin klädsel. Urininkontinens upplevdes svårt att prata om och var inget självklart som delades med sin närmaste familj eller vänner. Sammanfattningsvis blev konsekvenserna och anpassningarna att den unga kvinnan med urininkontinens levde i ständig beredskap i vardagen. / The aim of the study was to describe the daily lives of younger women with urinary incontinence. Seven women were interviewed and one open question was asked to produce the study's purpose. Qualitative content analysis by Hällgren Graneheim & Lundman (2012) was used as the analysis method. The study results showed that urinary incontinence entailed a number of consequences for the young woman. In daily life it meant that life became less active and then it was mainly the effect on the physical activity women took up and experienced as a problem. Experience to feel alone, unfeminine and less sexually attractive occurred and the fear was constantly there that the leakage could be detected. The woman thought prevention by designing their everyday lives. Urinary incontinence was experienced hard to talk about and were no obvious shared with their immediate family or friends. In summary, the consequences and the adjustments to the young woman with urinary incontinence lived in constant readiness in everyday life.

Bakgrund: Urininkontinens är ett hälsoproblem som har stor påverkan på det känslomässiga välbefinnandet. Risken att drabbas av problem med urininkontinens ökar med stigande ålder. Urininkontinens innebär ofta ytterligare betydande grad av vårdtyngd för de personalgrupper som vårdar dessa patienter. Det är sjuksköterskans ansvar att utreda och förskriva inkontinenshjälpmedel, därför behöver hon ha kunskaper om olika utrednings-, omvårdnads- och behandlingsalternativ som finns. Syftet var att belysa vilka åtgärder som kan användas för att hantera omvårdnaden av kvinnor över 65 år med urininkontinens, samt resultatet av åtgärderna. Metod: En litteraturstudie gjordes där totalt 16 vetenskapliga artiklar inkluderades. Resultatet visade åtgärder som delades in i sex kategorier; "personalutbildning", "patientinformation", "utredning och bedömning", "fysisk träning", "beteendeträning" och "inkontinenshjälpmedel". Diskussion: Största hindret för att minska urinläckaget är brist på kunskap och engagemang hos patienter och personal. Med små, enkla medel som motion, fasta toalettider och minskat vätskeintag kan urinläckaget och även användandet av blöjor minska, i både antal och storlek. Slutsats: Det finns åtgärder att göra innan blöjor förskrivs. Samtliga åtgärder gjorde att urinläckaget minskade. / Background: Urinary incontinence is a health problem that has great impact on the emotional well-being and increases with age. Urinary incontinence requires higher degree of care givers time. It is the nurse‟s responsibilities to investigate and prescribe incontinence aids. Nurses have to have knowledge in diagnostics, nursing and treatment methods that is used on patients with urinary incontinence. The aim was to illuminate nursing measures that can be used in the care of women over 65 years with urinary incontinence and outcomes of care measures. Method: A literature review was made and 16 scientific articles were included. The results showed measures that was grouped into six categories; "nursing staff education", "patient information", "investigation and assessment", "physical training", "behaviour training" and "incontinence aids". Discussion: The highest obstacle to decrease the urine leakage is lack of knowledge and commitment from patients and care givers. With small, simple measures such as exercise, regular toileting and reduced fluid intake can the urine leakage and pad use decrease in both numbers and size. Conclusion: There are measures that can be used before pads are prescribed and all measures resulted in decreased urine leakage.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande tillstånd hos kvinnor som påverkar den psykiska hälsan negativt. Tillståndet påverkar det vardagliga livet och framkallar känslor som nedstämdhet och ångest hos kvinnor. De vanligaste riskfaktorerna för att drabbas är hög ålder och genomgången vaginal förlossning. Trots goda behandlingsmöjligheter söker kvinnor inte vård. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. Metod: Allmän litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Resultat: Kvinnorna planerade sina vardagliga aktiviter för att kontrollera de oförutsägbara urinläckagen. Läckagen hämmade sexuallivet samt gav upphov till skam- och skuldkänslor. Urininkontinensen begränsade även kvinnornas förmåga att utöva sin religiösa tro. Trots de hinder som urininkontinensen medförde sökte kvinnorna inte vård då tillståndet inte ansågs vara ett legitimt problem. De kvinnorna som sökt vård hade erfarenheter av att inte bli tagna på allvar. Slutsats: Att skapa en positiv vårderfarenhet var av stor vikt för att få kvinnor att känna förtroende för sjukvården och våga söka hjälp. Urininkontinens gav upphov till skam- och skuldkänslor vilket vårdare bör beakta vid mötet med dessa kvinnor. För att kunna hjälpa kvinnorna krävs ökad kunskap om erfarenheter av hur det är att leva med urininkontinens. Klinisk betydelse: Förståelse för hur kvinnor upplever livet med urininkontinens kan ge vårdare kunskapen som krävs för att ge patienten en god omvårdnad. Sjuksköterskor bör ställa direkta frågor om urininkontinens för att legitimera problemet och på så sätt få reda på mer om sjukdomens påverkan på livet. / Background: Urinary incontinence is a common illness among women that has a negative effect on the mental health. The illness affects the everyday life and raise emotions such as dejection and anxiety. The most common risk factors for urinary incontinence are advanced age and post-delivery. Despite sufficient treatment options women do not seek help. Aim: To describe women’s experiences of living with urinary incontinence. Method: General literature study based on ten scientific articles with a qualitative approach. Findings: In order to control urinary leakage women planned the daily activities, adjusting to the unforeseeable nature of the disease. Urinary leakage interfered with their sex life and created feelings of shame and guilt. Urinary incontinence also hampered the ability to practice religion. Despite of the problems that urinary incontinence brought women did not see the disease as a legitimate problem and therefore did not seek care. Women who had sought help had experiences of not being taken seriously. Conclusion: Creating a positive experience of health care was of great importance to make women gain trust for the care system and therefore seek help. Urinary incontinence created feelings of shame and guilt which should be considered by caregivers when facing these women. In order to help these women knowledge is required about experiences of living with urinary incontinence. Relevance to clinical practice: Understanding how women experience living with urinary incontinence can bring caregivers required knowledge for nursing these women in the best way possible. Nurses should ask patients direct questions about urinary incontinence in order to legitimize it and gain knowledge about the disease impact on life.

Bakgrund: Urininkontinens är ett tabubelagt ämne som påverkar kvinnor negativt både fysiskt, psykiskt och socialt. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med urininkontinens. Metod: En litteraturöversikt gjordes. Kvalitativa artiklar bearbetades och analyserades med Fribergs femstegsmodell. Cinahl och Medline användes för att få fram artiklarna som svarade på syftet. Resultat: Av de 10 kvalitativa artiklarna som valdes växte två huvudkategorier fram: en känsla av maktlöshet och en del av livet. Den första huvudkategorin utvecklades av två subkategorier: frustration och skam. Den andra huvudkategorin bildades utan subkategorier beroende på att innehållet inte kunde särskiljas. Kvinnor upplevde begräsningar i vardagslivet. Upplevelser som är kopplade till urininkontinens var skam, ångest, rädsla, oro och genants. Många kvinnor accepterade sin urininkontinens och såg det som en del av livet. Slutsats: Kvinnor upplevde att urininkontinens påverkade vardagslivet negativt. Urininkontinens var förenat med skamkänslor och ett lidande i tystnad. För att sjuksköterskan ska kunna bemöta kvinnor med urininkontinens på ett professionellt sätt, bör hen ha omfattande kunskap i ämnet. Ett gott bemötande ledde till att kvinnor upplevde att de kunde hantera och bibehålla egenvårdskapaciteten. / Background: Urinary incontinence is a taboo subject that affect women negatively on physical, psychological and social. The aim: To describe women’s experience of living with urinary incontinence. Methods: A literature review was made. Qualitative articles were processed and analyzed by Fribergs five steps model. Cinahl and Medline was used to get the articles who answered the aim. Result: 10 qualitative articles was chosen to consist of two main categories: feelings of powerlessness and part of life. The first category developed from two subcategories: frustration and shame. The second category emerged without any subcategory since the content can’t be separated.  Women experienced limits in their daily life. Experiences that was connected to urinary incontinence was shame, anxiety, fear, worry and embarrassment. Many women accepted their urinary incontinence and saw it as part of life. Conclusion: Women experience that urinary incontinence affected negatively on their daily life. Women suffered in silent and urinary incontinence is associated with feelings of shame. In order for the nurses to meet women with urinary incontinence in professional way, nurses should have knowledge of the subject. A good meeting can lead to women’s experience of be able to handle the urinary incontinence and preserve self-management.

Bakgrund: Urininkontinens innebär ofrivilligt urinläckage och är ett folkhälsopro- blem i Sverige. Det är ett tillstånd som främst drabbar kvinnor och äldre. Syftet: Att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med urininkontinens. Metod: Litteraturö- versikt, där kvalitativa artiklar analyserades enligt Fribergs femstegsmodell och sammanställdes till ett resultat. Datasökningarna utfördes i Medline och CINAHL, där elva artiklar valdes ut. Resultat: Består av tre huvudteman; maktlöshet, utan- förskap och acceptans som växte fram från följande subteman: förlorad kontroll, ett begränsat liv, en känsla av skam, negativa möten inom vården, anpassning och en del av livet. Kvinnor upplever urininkontinens som en begränsning i vardagen. Kvinnor accepterar sin livssituation och pratar inte öppet om urininkontinens då det upplevs som skamligt och tabubelagt. Kvinnor upplever att det är lättare att prata om sin urininkontinens om sjukvården tar upp och samtalar kring urininkontinens. Slutsats: Det behövs en ökad kunskap och förståelse i samhället och inom vården för kvinnor med urininkontinens. Eftersom kvinnor inte själva talar öppet om sin urininkontinens är det viktigt att bedriva vidare forskning kring samspelet mellan vårdpersonal och kvinnor med urininkontinens. / Background: Urinary incontinence causes involuntary urinary leakage and is a public health problem in Sweden. It is a condition that primarily affects women and the elderly. Aim: To describe women's experience of living with urinary inconti- nence. Method: Literature review, where qualitative articles were analyzed accor- ding to Friberg's five-step model and compiled into a result. Data searches were con- ducted in Medline and CINAHL, where eleven articles were selected. Result: Consi- sts of three main themes; powerlessness, exclusion and acceptance that emerged from the following subthemes: lost control, a limited life, a sense of shame, negative meetings in health care, adaptation and a part of life. Women experience urinary incontinence as a limitation in everyday life. Women accept their life situation and do not talk openly about urinary incontinence because it is felt as shameful and ta- boo-coated. Women also find it easier to talk about their urinary incontinence if the healthcare brings up and talks about urinary incontinence. Conclusion: There is a need for increased knowledge and understanding in society and in the care of women with urinary incontinence. Since women do not speak openly about their urinary in- continence, it is important to conduct further research on the interaction between healthcare and women with urinary incontinence.