Background: Urinary incontinence occurs in 30-40% of the Swedish population over 65 years. Urinary incontinence has a major impact on people's quality of life and many older people find it difficult to talk about it. Urinary incontinence can be alleviated and cured, but there is a perception among both patients and healthcare professionals that urinary incontinence is part of normal aging. Severe urinary incontinence is one reason why the elderly are in need for special nursing accommodation. The district nurse is responsible for prescribing incontinence aids after the investigation, nursing measures and other treatments have been tried and evaluated. Aim: Describe district nurses' and nurses' experiences of nursing for urinary incontinence in people over 65 years of age in municipal health care Method: Systematic literature review of qualitative articles that were analyzed with conventional content analysis with an inductive approach. Results: The analysis is presented with three main categories; Investigation with two subcategories, Identify and assessment. Plan and implement with three subcategories, dignified person-centered care, individual testing, and education and support. Prerequisites with two subcategories, the team's competence and collaboration and financial resources. Conclusion: The literature review showed that in nursing care for urinary incontinence, the goal should always be to work person-centered and preserve integrity and dignity. The district nurse and the nurse's competence regarding urinary incontinence is of value to be able to provide a person-centered care. / Bakgrund: Urininkontinens förekommer hos 30–40% av den svenska befolkningen över 65 år. Urininkontinens har stor påverkan på personers livskvalitet och många äldre personer har svårt att prata om det. Urininkontinens kan lindras och botas men det finns en uppfattning hos både patient och vårdpersonal att urininkontinens tillhör det normala åldrandet. Svår urininkontinens är en orsak till att äldre personer blir i behov av särskilt boende. Distriktssköterskan ansvarar för att förskriva inkontinenshjälpmedel efter att utredning, omvårdnadsåtgärder och annan behandling provats och är utvärderade. Syfte: Beskriva distriktssköterskors och sjuksköterskor erfarenheter av omvårdnad vid urininkontinens hos personer över 65 år inom kommunal hälso- och sjukvård Metod: Systematisk litteraturöversikt av kvalitativa artiklar som analyserades med konventionell innehållsanalys med induktiv ansats Resultat: Analysen presenteras med tre Huvudkategorier; Utredning med två underkategorier, Identifiera samt bedömning. Planera och genomföra med tre underkategorier, värdig personcentrerad omvårdnad, individuell utprovning samt utbildning och stöd. Förutsättningar med två underkategorier, teamets kompetens och samverkan samt ekonomiska resurser. Slutsats: I litteraturöversikten framkom att i omvårdnadsarbetet vid urininkontinens bör målet alltid vara att arbeta personcentretat och bevara integritet och värdighet. Distriktssköterskan och sjuksköterskans kompetens rörande urininkontinens är av värde för att kunna ge en personcentrerad omvårdnad.

Bakgrund: Urininkontinens (UI) är ett hälsoproblem som påverkar ca 5% av jordens befolkning och upplevs ofta som ett tabubelagt och skamfullt problem. UI påverkar hälsa och livskvalitet hos personer som drabbas. Många lider i det tysta och väntar länge innan de söker vård. En av distriktsköterskans arbetsuppgifter är att behandla personer med UI och arbeta med ett hälsofrämjande arbetssätt. Behandlingen av UI riktar sig främst mot livsstilsförändringar och egenvård, den personcentrerade vården spelar en viktig roll i mötet med personen.   Motiv: Det finns forskning som beskriver patientens upplevelse av UI men det saknas uppdaterad forskning som beskriver distriktsköterskans upplevelse att behandla personer som har UI och därför är studien betydelsefull.  Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av att behandla personer med urininkontinens.  Metod: Data inhämtades genom semistrukturerade individuella intervjuer (N=10) med sjuksköterskor/distriktsköterskor som arbetade med UI inom primärvård i norra Sverige. Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats användes som analysmetod.  Resultat: Analysen resulterade i tre följande kategorier: ”förutsättningar och utmaningar”, ”att se personens lidande” och ”inkontinenssköterskans arbetssätt”.  Konklusion: Ny kunskap som studien har tillfört är inkontinenssköterskans personcentrerade förhållningssätt och upplevelsen av att behandla personer med UI. Inkontinenssköterskorna sympatiserade med de yngre kvinnorna och upplevde att det var svårt att prata om vissa känsliga ämnen, som till exempel sexuell hälsa och könsstympning. Vidare är studien viktig för att uppmärksamma för verksamheten inkontinenssköterskans upplevelse av brist på tid och kunskap.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 4 uppsatser.

Syfte: Urininkontinens är ett folkhälsoproblem som berör åtminstone 500 000 svenskar.  Studiens syfte var att kartlägga sjukgymnastisk behandling med bäckenbottenträning, vid urininkontinens hos kvinnor, på primärvårdsnivå i Uppsala län. Metod: Studien hade en kvantitativ och deskriptiv design. Data samlades in via en webbenkät som skickades till alla sjukgymnaster på primärvårdsnivå i Uppsala, både offentligt anställda och privata sjukgymnaster med landstingsavtal. Resultat: 96 sjukgymnaster tillfrågades om deltagande i studien varav 65 besvarade enkäten (68 %). Drygt hälften av respondenterna behandlade med bäckenbottenträning. Antalet patienter som behandlades var lågt. Det var få patienter som remitterades från andra vårdgivare. Den vanligaste kontaktvägen var att patienten besökte sjukgymnast av andra orsaker och själv påtalade eller tillfrågades om urininkontinens. Det sjukgymnastiska omhändertagandet omfattade anamnes, information om bäckenbotten och knipteknik, praktisk träning samt muntlig utvärdering. Nära hälften av respondenterna önskade mer utbildning inom området.   Konklusion: Resultatet från studien visade att sjukgymnaster på primärvårdsnivå var en underutnyttjad resurs i behandlingen av urininkontinens hos kvinnor. I framtiden skulle ett utökat samarbete mellan sjukgymnaster och andra vårdgivare på primärvårdsnivå kunna ge effektivare patientflöden, så att fler kvinnor kan erbjudas behandling. För att möjliggöra detta behöver sjukgymnasterna själva informera lokalt om sin kompetens till berörda vårdgivare. Det behövs också utbildningsinsatser för att fler ska känna sig säkra i att behandla med BBT. / Objectives:  Urinary incontinence is a public health problem affecting at least 500 000 Swedes. The aim of this study was to conduct a survey examining physiotherapy treatment of pelvic floor muscle training, for urinary incontinence in women, at the primary care level in the county of Uppsala. Method:  The study had a quantitative and descriptive design. Data were collected with an online questionnaire that was sent to all physiotherapists with public contracts working at the primary care level in the county of Uppsala. Results:  96 physiotherapists were asked to participate in the study and 65 of them answered the questionnaire (68 %). More than half of the respondents gave treatment consisting of pelvic floor muscle training. The number of patients who received treatment was low. Few patients were referred by other health-care workers. The most common way for the patients to receive treatment was that they visited the physiotherapist because of other health problems and the subject of urinary incontinence came up. The treatment usually included medical history, information about the pelvic floor muscles, instructions on appropriate muscle contraction, practical training and verbal evaluation. Almost half of the respondents requested more education within the field. Conclusion:  The results from this study showed that physiotherapists at the primary care level were an underutilized resource in the treatment of women with urinary incontinence. In the future, improved cooperation between physiotherapists and other health-care workers at the primary care level would increase the number of women receiving treatment. To facilitate this outcome, physiotherapists need to engage in outreach activities to inform other health-care workers regarding their competence in this field. In addition, further education is required in order to help physiotherapists feel more confident in providing pelvic floor muscle training.

Syftet med studien var att kartlägga urininkontinensarbetet med kvalitetsregistret Senior Alerts urininkontinensmodul i två kommuner över en bestämd tid januari till juni 2014 samt januari till juni 2015. Metoden bestod i att använda sig av registerdata som tillhandahölls av registerhållaren för Senior Alert. Resultatet visade att mer än hälften av de personer som riskbedömts i kommun G hade någon form av urininkontinens under båda tidsperioderna. I kommun M var andelen ännu högre cirka 80 %. Bakomliggande orsaker till urininkontinens visade sig vara de aspekter som nämns i Senior Alerts modul förutom förstoppningsproblematik samt nedsatt känsel i underlivet som inte framkom lika tydligt som övriga aspekter. Genom att använda Senior Alert kan ett mönster utkristalliserats och det går att erbjuda individuellt anpassade åtgärder för personer med inkontinensproblematik. Med enkla åtgärder kan personer få hjälp med avföringsregim, toalettassistans, utprovning av inkontinenshjälpmedel hjälpas enligt skalan i Senior Alert. Det vill säga skalan påvisar vilken hjälp som kan behövas för patienten, samt för vårdpersonal som sedan utför avsedda åtgärder. / The purpose of the study is to identify urinary incontinence work with quality registry Senior Alerts urinary incontinence module in two municipalities over a fixed period January to June 2014 and from January to June 2015. The method was to use the registry data that is later held by the Depositary of the Senior Alert. The result showed that more than half of the individuals in risk assessments were conducted on municipal G had any form of urinary incontinence in both periods. The municipality M proportion was even higher, about 80%. Underlying causes of urinary incontinence was found to be the aspects mentioned in the Senior Alerts module except constipation problems and loss of sensation in the genital area that is not revealed as clearly as the other aspects. Using Senior Alert, a pattern emerged, and it is possible to provide individually tailored measures for people with incontinence problems. With simple measures, can patients with feces regime, toilet assistance, testing of incontinence aids can the scale of Senior Alert be helpful. The scale demonstrates what assistance may be needed for patients, health professionals then perform the action.

Bakgrund: I Sverige drabbas cirka 10 000 män per år av prostatacancer och av dessa är det cirka 3000 som genomgår en radikal prostatektomi. Vanliga komplikationer som uppstår efter operationen är erektil dysfunktion och urininkontinens. Detta kan medföra att livskvalitet påverkas och ett lidande kan uppstå. Sjuksköterskan har en betydande roll för att främja livskvaliteten och lindra lidande. Syfte: Syftet var att belysa mäns upplevelser av sexuell hälsa och urininkontinens efter en radikal prostatektomi. Metod: En analys av narrativer med kvalitativ ansats av fyra självbiografier. Resultat: Resultatet består av fem teman: Känsla av att mista kontroll, känsla av sexuell uppgivenhet, att våga vara öppen om sina känslor, när lusten äventyras och att känna hoppfullhet. Det är tydligt att den sexuella hälsan och urininkontinens är det som påverkar männens livskvalitet mest efter operationen. De känner en rädsla för att förbli impotenta och inkontinenta. Slutsats: Det framkommer att män inte pratar om den sexuella hälsan och urininkontinens vilket leder till att de kan känna sig ensamma med sina problem. Genom att öka medvetenheten kring området kan det främja männens livskvalitet och lindra lidande. Via denna studie har författarna förhoppningen om att hälso- och vårdpersonal ska få en djupare förståelse för hur det är att leva med dessa komplikationer och hur de på bästa sätt ska bli bemötta vid kontakt med vården. Samt att information är en viktig aspekt att beakta. / Background: In Sweden, there are about 10 000 men per year who suffer from prostate cancer and of these, about 3000 of them undergo radical prostatectomy. Common complications that occur after surgery are erectile dysfunction and urinary incontinence, affecting the quality of life and suffering can occur. The nurse has a significant role to play in promoting quality of life and relieving suffering. Purpose: This study aimed to describe how men experience their sexual health and urinary incontinence after radical prostatectomy. Method: An analysis of narratives with a qualitative approach of four autobiographies. Results: The results consist of five themes: Feelings of losing control, feeling of sexual resignation, to dare to be open about feelings, when lust and erection fail and feeling hopefulness. Sexual health and urinary incontinence affects men’s quality of life after the surgery. They have a feeling of fear that they will remain impotent and incontinent for therest of their lives. Conclusion: It turns out that men do not talk about sexual health and urinary incontinence, leading to feelings of lonliness with their problems. By raising awareness around the area, it can promote men’s quality of life and alleviate suffering. Through this study, the authors hope that health care professionals will gain a deeper understanding of what it is like to live with these complications and how they will best be dealt with in contact with healthcare. Furthermore, that information is an important aspect to consider.

Urininkontinens är ett folkhälsoproblem och förekomsten ökar med stigande ålder. Tidigare forskning visar att äldre kvinnor upplever urininkontinens som skamligt samt ser tillståndet som en oundviklig del av naturligt åldrande. Urininkontinens upplevs besvärande att prata om vilket medför att få äldre kvinnor söker vård. Distriktssköterskan har med sin kompetens om urininkontinens samt vårdande samtal möjlighet att möta den äldre kvinnans livsvärld. Syftet var att belysa äldre kvinnors erfarenheter av att leva med urininkontinens. En systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats genomfördes och tio kvalitativa artiklar analyserades enligt Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall och Jervaeus (2021) analysmetod. Analysen resulterade i en huvudkategori och fyra kategorier med två till tre underkategorier. Huvudkategorin var stigmatiseringen kring urininkontinens tycks påverka äldre kvinnors livsvärld och kategorierna följande: samspel av känslor kring urininkontinens, betydelsen av påverkan på det dagliga livet, betydelsen av hälso- och sjukvårdens agerande samt strategier för att hantera urininkontinens. Ur resultatet framkom det att urininkontinens är stigmatiserat och påverkar den äldre kvinnans livsvärld, främst genom en förändrad självbild och isolering. Resultatet visar vidare att vården både kan ge stöd och orsaka lidande beroende på bemötande. Sammanfattningsvis kan det konstateras att genom ett vårdande samtal med livsvärlden i fokus kan distriktssköterskan möta den äldre kvinnan ur ett holistiskt perspektiv, vilket kan leda till att värdighet och autonomi bevaras samtidigt som stöd erbjuds. Översikten kan vara av värde för fortsatt reflektion hos distriktssköterskor som möter äldre kvinnor med urininkontinens. / : Urinary incontinence is a public health problem, and the incidence increases with age. Previous research shows that older women experience urinary incontinence as shameful and see the condition as an inevitable part of natural aging. The condition is therefore perceived as troublesome to talk about, which means that few older women seek care. With the expertise in urinary incontinence and caring communication, the district nurse can meet the older women’s lifeworld. The aim was to shed light on older women's experiences of living with urinary incontinence. A systematic literature review with an inductive approach was carried out and ten qualitative articles were analyzed according to Popeone, Langius-Eklöf, Stenwall and Jervaeus (2021) analysis method. The analysis resulted in one main category and four categories with two to three subcategories. The main category was the stigma surrounding urinary incontinence seems to affect the life world of older women and the categories were as follows: interplay of feelings around urinary incontinence, the importance of the impact on daily life, the importance of the healthcare system's actions and strategies for managing urinary incontinence. The results showed that urinary incontinence is stigmatized and affects the older woman's lifeworld, mainly through a changed self-image and isolation. Healthcare can both provide support and cause suffering depending on the treatment. In summary, it can be stated that through a caring conversation with the life world in focus, the district nurse can meet the older woman from a holistic perspective, which can lead to dignity and autonomy being preserved while offering support. The results may be of value for continued reflection by district nurses who meet older women with urinary incontinence.

Förekomsten av urininkontinens ökar med åldern. Fler blir idag äldre än förut vilket tyder på att urininkontinens är ett växande problem. Inkontinensskydd är oftast den mest prioriterade åtgärder vilket medför ökade samhällskostnader och ökad klimatpåverkan. Distriktssköterskor inom hemsjukvård bör vid utredning, åtgärd och behandling av urininkontinens sträva efter ett hållbart och hälsofrämjande arbetssätt.   Syftet var att undersöka distriktssköterskors upplevelser gällande utredningar, behandlingar och åtgärder av äldre personers urininkontinens i hemsjukvård. Kvalitativ metod och innehållsanalys med induktiv ansats användes. Semi-strukturerade enskilda och fokusgruppsintervju utfördes. 16 kvinnliga distriktssköterskor (eller sjuksköterskor med förskrivningsrätt) från 11 kommuner inom södra Sverige deltog.   Resultatet visade att utredning av urininkontinens inte upplevdes tillhöra hemsjukvårdens uppdrag.  Ålder samt tids- och personalbrist beskrevs utgöra ett hinder för erbjudande om andra åtgärder och behandlingar än förskrivning av inkontinensskydd. Utprovning av inkontinensskydd skedde utifrån andrahandsinformation vilket gav distriktssköterskor en känsla av att gissa vid ordination av inkontinensskydd.   Individuellt utprovade inkontinensskydd var önskvärt och kunde minska belastningen för miljö och ekonomi. Distriktssköterskorna hanterade äldres urininkontinens genom förskrivning av inkontinensskydd. För att kunna erbjuda utredning samt andra åtgärder och behandlingar än förskrivning behövs resurser i form av mer tid och personal. / The incidence of urinary incontinence increases with age. More people gets older than before, which indicates that urinary incontinence is a growing problem. Incontinence protection is often the most prioritized action, which entails increased societal costs and climate impact.  District nurses within home healthcare should strive for sustainable and health-promoting efforts during management of urinary incontinence.   The purpose was to investigate district nurses' experiences regarding management of older people's urinary incontinence in home healthcare. Qualitative method and content analysis with an inductive approach were used. Semi-structured individual and focus group interview were conducted. 16 female district nurses (or nurses with prescribing rights) from 11 municipalities in southern Sweden participated.   Investigation of urinary incontinence was not felt to be part of the mission of home healthcare. Age and resource shortages were described as an obstacle to offering other management than prescribing incontinence protection. Trial of incontinence protection consisted of secondary information, which gave a sense of guesswork when prescribing incontinence protection.    Individually customized incontinence protection was desirable and could reduce the burden on the environment and economy. The elderly´s incontinence was managed by prescribing incontinence protection. To offer investigation, actions and treatments, other than prescription, more resources are needed.

Bakgrund: Urininkontinens är ett vanligt förekommande besvär hos kvinnor i världen. Äldre kvinnor är den grupp som främst drabbas och orsakerna till detta kan variera. Tidigare forskning visar att leva med urininkontinens påverkar livskvalitén negativt och är förknippat med en känsla av skam. Distriktssköterskor inom primärvården har som uppgift att ge vård till äldre kvinnor med urininkontinens. Syfte: Syftet var att belysa distriktssköterskans upplevelser av att möta äldre kvinnliga patienter med urininkontinens i primärvården. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes och informanterna bestod av åtta distriktssköterskor. Analysen av intervjuerna gjordes utifrån en kvalitativ innehållsanalys enligt Graneheim och Lundman. Resultat: De tre huvudkategorierna som framkom var: I mötet med den äldre kvinnan, distriktssköterskans utmaningar i mötet och organisationens utformning. I mötet med den äldre kvinnan beskrivs subkategorierna att känna sig tillräcklig och att kunna ge stöd. I distriktssköterskans utmaningar i mötet beskrivs synen på urininkontinens, hur svårt det kan vara att prata om ämnet och en känsla av att inte räcka till. Organisationens utformning handlar om bristen av tillgång på distriktssköterska med inkontinensansvar, att urininkontinens inte prioriteras inom primärvården samt önskan om mer kunskap inom området.  Slutsats: Distriktssköterskan upplever att det är viktigt att ge stöd till den äldre kvinnan med urininkontinens. Enligt distriktssköterskorna saknar de kunskap inom ämnet. Att arbeta med urininkontinens kan vara utmanande men det finns också möjligheter att kunna hjälpa kvinnan och ge stöd. / Background: Urinary incontinence is a common issue among women worldwide. Older women are most commonly affected, and the causes are varied. Previous research shows that living with urinary incontinence has a negative impact on quality of life as well as being associated with feelings of shame. District nurses working in primary health care are tasked with providing care to older women with urinary incontinence.  Aim: The aim of the study was to shed light upon the experiences of district nurses when encountering older women with urinary incontinence within primary health care. Method: A qualitative interview study was conducted, with eight district nurses serving as informants. The interviews were analyzed using a qualitative content analysis following the method of Graneheim and Lundman.  Results: Three main themes were identified: The encounter with the older woman, the district nurse's challenges during the encounter and the structure of the organization. In the encounter with the older woman, the subcategories feeling adequate and being able to provide support are described. In the district nurse's challenges during the encounter, the perception of urinary incontinence, the difficulty of approaching the subject as well as a feeling of inadequacy are described. The structure of the organization adress the lack of access to continence nurses, urinary incontinence not being prioritized as an issue within primary health care and a desire to gain more knowledge in the field. Conclusion: District nurses feel that providing support to older women with urinary incontinence is essential. According to the district nurses, they lack knowledge on the subject. Working with urinary incontinence can be challenging, but also provides opportunities to assist and provide support to the women affected by it.