Vid akut respiratorisk svikt är vård av patient i bukläge en potentiellt kostnadseffektiv åtgärd för att öka syresättning och lungcompliance. Det är dock en riskfylld åtgärd som kräver multipla omvårdnadsåtgärder. Syftet med den här uppsatsen var att beskriva specialistsjuksköterskan inom intensivvårds erfarenheter av att vårda patient som ventilatorbehandlas i bukläge. Uppsatsen genomfördes med en kvalitativ design. Intervjun genomfördes i fokusgrupp med fyra deltagare. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys och två kategorier utkristalliserades, strategier för kontroll och etisk reflektion. Under kategorin strategier för kontroll fann studenterna tre underkategorier, förberedelser, teamarbete, och omvårdnadsåtgärder. Dessa tre underkategorier använde specialistsjuksköterskan som strategier för att uppleva kontroll över situationen. Under kategorin etisk reflektion fann studenterna två underkategorier, vårdnivå och resultat av behandling. Dessa underkategorier beskriver erfarenheter av diskussioner kring beslut om att vårda patient i bukläge. Denna uppsats belyser vikten av evidensbaserade riktlinjer, välfungerande teamarbete och delaktighet i etiska diskussioner och kan ha betydelse i utvecklingsarbete på intensivvårdsavdelningar.

Sjuksköterskan som arbetar på en akutmottagning har ett varierande och ibland mycket krävande arbete. Studier har visat att patienttrycket på akutmottagningarna är stort vilket medför en stor arbetsbörda för sjuksköterskan. Syftet med studien var att belysa sjuksköterskans erfarenheter av sin yrkesroll på akutmottagningen. Metoden som användes var en litteraturstudie med en deduktiv ansats där resultatet baserades på nio vetenskapliga artiklar. Innehållet av dessa analyserades med sjuksköterskans sex kärnkompetenser som grund. Resultatet visade att sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning hade en viss koppling till fem av de sex kärnkompetenserna. Sjuksköterskans erfarenheter av att jobba på en akutmottagning visade att hen bör sträva efter att arbeta med personcentrerad vård. Hen bör kunna visa god förståelse, sympati och empati gentemot patienterna samt kunna kommunicera med både kollegor och patienter i syfte att utföra ett säkert och effektivt arbete. Ytterligare utbildning i grundutbildningen angående klinisk bedömning och prioritering av patienter samt ytterligare forskning om sätt att försöka minska patienttrycket på akutmottagningarna är önskvärt för att kunna utveckla akutsjukvården. / The work a nurse does at an emergency department varies a lot and can sometimes be very demanding. Studies have shown that the amount of patients turning to the emergency department for help has increased which in turn gives a major increase in the nurses’ workload. The purpose of this study was to examine nurses' experiences of their professional role in the emergency department. The method used for this study was a literature study and the results were based on nine research articles. The content of these articles were examined using the six nursing core competencies as foundation. The results showed that the experiences of the nurse working in the emergency department had some ties to five of the six core competencies. The nurse’s experience pointed at the fact the he or she always should emphasize the patient-centered care. The nurse should also show understanding, empathy and sympathy towards the patient and also be able to communicate with both colleagues and patients in order distribute care in a safe and effective manner. A broader education in nursing school regarding clinical assessment and the prioritizing of the patients and also further research regarding ways to reduce the pressure at the emergency department is desirable in order to develop the emergency healthcare.

Bakgrund: På grund av bristen på organdonatorer globalt idag tvingas flera patienter i behov av transplantation vänta länge på en operation. Väntan på livsavgörande besked av detta slag har visat sig innebära fysiskt och emotionellt lidande för patienterna och deras anhöriga.  Syfte: Att beskriva patienters erfarenheter av att vänta på transplantation av vitala organ. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes utifrån 12 vetenskapliga originalartiklar, som analyserades med en induktiv kvalitativ ansats. Resultat: Patienternas erfarenheter sammanfattades och beskrevs i fem kategorier: Förändrad självbild, Att leva i väntan, Strategier för att uthärda, Källor till styrka samt Ljuset i slutet av tunneln. Resultatets huvudfynd ansågs vara att ovissheten utgjorde kärnan i väntan på organtransplantation, att anhöriga spelade en avgörande roll för patientens erfarenheter och att en känsla av mening och sammanhang krävdes för att patienterna skulle uthärda och känna hopp under väntan. Slutsats: Patienternas erfarenheter av väntan på organtransplantation visade sig innebära lidande i olika former. Genom att undersöka patienternas känsla av sammanhang, om de uthärdar eller lider emotionellt samt vilka strategier de använder för att underlätta väntan kan sjuksköterskan få tillgång till de redskap som krävs för att lindra detta lidande. Om sjuksköterskan antar ett familjefokuserat omvårdnadsperspektiv kan väntan underlättas för patienterna och deras anhöriga.

No description available.

Bakgrund: Att vara på sjukhus innebär för de flesta föräldrar och barn att vistas i en ny och okänd miljö. Det är viktigt att vårdpersonalen kan stödja föräldrar och barn på ett bra sätt. Idag organiseras sjukvården så att familjemedlemmar inte separeras mer än nödvändigt. Flertalet av de ingrepp som görs på barn är av mindre omfattning och görs därför inom dagkirurgisk verksamhet. Barn sövs ibland även för diagnostiska undersökningar. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att få sitt barn sövt i samband med undersökning eller dagkirurgiskt ingrepp. Metod: För att besvara syftet genomfördes en systematisk litteraturstudie. med sökning databaserna CINAHL, Pub Med och Psyc INFO.  Resultat: Det framkommer att föräldrars oro i samband med barnets operation är generellt hög. Föräldrarna upplever det som betryggande att det finns möjligheten att ge sitt barn stöd fysiskt och känslomässigt och de flesta föräldrarna vill vara delaktiga i sitt barns vård. Dock upplever många föräldrar att de fått bristfällig preoperativ information och är rädda att göra misstag på grund av bristande kunskap. Slutsats:Genom att föräldrarna ses som jämnbördiga partners i vården kan allas kompetens tas tillvara. Det är i mötet och dialogen med familjen som sjuksköterskan kan identifiera familjens behov och själv inhämta viktig information. När föräldrarnas informationsbehov tillgodoses skapas förutsättningar för delaktighet i barnets vård vilket leder till minskad oro och ökad trygghet.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vårdpersonalens erfarenheter av hot och våld inom demensvård och somatisk vård på särskilt boende. Ett annat syfte var att undersöka vilka förebyggande åtgärder vårdpersonal kan använda sig av vid dessa situationer. Föreliggande studie är en litteraturstudie med deskriptiv design.  Artiklar söktes i databasen Cinahl vilket resulterade i tolv inkluderande artiklar av kvalitativ och kvantitativ ansats. Författarna har valt att granska artiklarnas undersökningsgrupp och bortfall. Resultatet visade att hot- och våldsituationer är vanligt på särskilt boende och ofta uppkommer i samband med hjälp vid personlig hygien, påklädning och toalettbesök. Vårdpersonalens upplevelse av våld beror på deras tidigare erfarenheter och attityder. Varje vårdpersonal har en egen tolkning av vad våld innebär samt att graden av tolerans skiljer sig mellan olika individer. Genom att ha ökad kunskap, förmåga att kommunicera samt en professionell attityd och viljan att konsultera med andra i vårdteamet kan personalen förebygga ett aggressivt beteende på sin arbetsplats. Vårdpersonalen antog flera olika strategier för att hantera hot- och våldsituationer hos personer med aggressivt och utåtagerande beteende, t.ex. distraktion, personcentrerat förhållningssätt och kommunikation. Läkemedelsbehandling ansågs inte vara en förstahandsåtgärd. Inom det kliniska arbetet kommer vårdpersonalen på särskilt boende att stöta på svåra situationer och utåtagerande beteenden hos äldre och äldre med demenssjukdomar. Därför är det viktigt att som vårdpersonal ha kunskap om bemötande samt kommunikation för att kunna hantera dessa situationer.

Uppsatsen handlar om hur förskollärare resonerar kring barns erfarenheter och förkunskaper som underlag för barns lärande i förskollan. Fem förskollärare blev intervjuade till studien. Denna studie är genomförd med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer. Resultatet visade att förskollärarna anser att det är viktigt att ta tillvara till barns förkunskaper ,erfarenheter  och intresser innam ett tema introduceras för barnsgrupp i förskolan.

<p>Fibromyalgi medför långvarig smärta och trötthet och innebär en stor påfrestning i livet vilket kan betraktas som ett lidande. Förmågan att klara av dagliga aktiviteter och social samvaro i samma utsträckning som förut kan vara besvärligt då symtomen varierar dag till dag. Människor med fibromyalgi riskerar dessutom att bli misstrodda av sjukvårdspersonal vilket medför en ökad risk för lidande. Syftet med studien var att belysa vilket sorts lidande som människor med fibromyalgi riskerar att utsättas för. Som metod användes en systematisk litteraturstudie där sökningen av artiklar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Totalt framkom elva artiklar som analyserades utifrån tre analysfrågor med utgångspunkt från lidande vilket resulterade i ett antal kategorier. Det framkomna i resultat visade på att sjukdomslidande, livslidande och vårdlidande var samtliga mer eller mindre oundvikbara för människor med fibromyalgi. Vårdlidande, som var mest framträdande i arbetet, visade på att känslor av misstro från sjukvårdspersonal var ytterst påtagligt vilket innebar att man som patient inte kände sig sedd och förstådd. I och med detta upplevde man sig inte få tillräckligt med stöd från sjukvårdspersonalen. Att finna en diagnos resulterade därför ofta i frustration och besvikelse. I resultatet framkom också att ett sjukdomslidande och livslidande var påtagligt då ett liv med fibromyalgi ofta innebar en förändrad livssituation på grund av ständig smärtnärvaro. Livet beskrevs som förändrat men förändringen var osynlig där en känsla av att inte ha kontroll över sin kropp och sitt liv var tydligt. Sjuksköterskans ansvar gentemot patienter med fibromyalgi är att uppmärksamma och möta deras sjukdomsupplevelse och lidande och försöka lindra detta lidande. Att skapa en miljö där patienten känner sig välkommen, respekterad och vårdad är därför av största vikt.</p>

Barn får tidigt i livet komma i kontakt med surfplattor och de används numera i de flesta förskolor. Forskning har dock visat att förskollärare har varierande åsikter kring om och hur surfplattor bör användas i förskolans verksamhet. Syftet med detta arbete är därför att undersöka vilka erfarenheter och uppfattningar förskollärare har av att arbeta med surfplattor i förskolan och vad surfplattorna i sådana fall används till. Jag har som metod valt att föra intervjuer. Fyra intervjuer har gjorts med förskollärare som berättar kring sina erfarenheter och uppfattningar om hur det är att arbeta med surfplattor inom deras verksamhet. Resultatet visar att förskollärarna i relativt liten utsträckning använder surfplattor i verksamheten. Vid tillfällen de ändå användes, användes de främst till pedagogisk dokumentation och som ett verktyg för att få ett lugnare klimat i barngruppen. Vad som också framkom i resultatet var att förskollärarna var intresserade av fortbildning i att använda surfplattor, för att på så vis kunna använda surfplattorna mer tillsammans med barnen.

Bakgrund: Även om döden är en del av livet, så är det är svårt för människor att förstå och acceptera döden. De som lämnar livet borde få samma uppmärksamhet och kärleksfulla vård som de som träder in i det. Det är en central uppgift för sjuksköterskor att ta hand om omvårdnaden med ett personcentrerat förhållningssätt medan sjukhusvårdens huvuduppdrag är att behandla. För en god och säker hälso- och sjukvård behöver sjuksköterskan ingå i ett team med olika kompetenser som kompletterar varandra, där sjuksköterskans uppgift är att ansvara för omvårdnadskompetensen och informationsöverföringen. Vid dödsfall ska sjuksköterskan assistera läkaren vid konstaterandet och har ansvaret för att iordningställa patienten efter anhörigas önskemål.   Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter avseende patienter som avlider under sjukhusvård. Metod: Litteraturstudien var baserad på analysen av nio kvalitativa vetenskapliga artiklar, som var hämtade från databaserna CINAHL och PsycInfo. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Malmö Högskolas mall för kvalitetsgranskning av vetenskapliga artiklar. Studierna var publicerade från 2015 och framåt. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor påverkades av dödsfall både personligt och yrkesmässigt. För att hantera känslor efteråt beskrevs även att stöd efter dessa upplevelser var viktigt. Kategorier arbetsplatsens påverkan, känslomässig påverkan, copingstrategier, utbildning och reflektioner om döden skapades för att de beskrev sjuksköterskornas erfarenheter avseende patienter som avlidit. Slutsats: Sjuksköterskor kan bli känslomässigt påverkade av patienter som avlider. I dessa situationer var det viktigt att få stöd från arbetsplatsen.