Studiens syfte var att belysa några professionellas inom skola, socialtjänst och sjukvård erfarenheter i möte med personer med självskadebeteende. Metoden var kvalitativ med hermeneutisk inriktning och vi använde oss av semistrukturerade intervjuer. Våra frågeställningar var, hur beskriver de professionella självskadebeteende, vilka erfarenheter har de professionella av möte med personer med självskadebeteende, vilka tankar och känslor väcker självskadebeteende och hur hanteras det. De professionella vi mött har erfarenheter av personer i alla åldrar med självskadebeteende, både tjejer och killar. Resultatet visade att det vanligaste formen av självskadebeteende är cutting och att personer med självskadebeteende ofta har upplevt något traumatiskt i sin barndom, ofta har de även dålig självbild och låg självkänsla.  Slutsatserna är att det behövs mer forsking kring ämnet och att det är viktigt att upptäcka ett självskadebeteende i tid

Bakgrund: Aspergers syndrom är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning inom autismspektrat där typiska drag är svårigheter att kommunicera och interagera socialt, en fallenhet för specialintressen och en tendens att skapa enformiga beteendemönster och ritualer. Det finns ingen bot mot Aspergers syndrom, men det går att göra tillvaron mer hanterbar med adekvata åtgärder. Som teoretisk referensram användes Dahlbergs m.fl. teori om livsvärlden. Syfte: Att beskriva upplevelser och erfarenheter i tillvaron hos vuxna som lever med Aspergers syndrom samt deras uttryck för adekvata stödåtgärder. Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån 12 vetenskapliga artiklar. Artiklarna kvalitetsgranskades efter ett protokoll för bedömning av kvalitativa artiklar. Analysen inspirerades av en kvalitativ innehållsanalys där upplevelser och erfarenheter samt uttryck för adekvata stödåtgärder identifierades. Resultat: Upplevelser utav sociala misslyckanden och isolering till följd av begränsande och utmärkande udda drag, en begränsande omgivning samt en oförmåga att förstå social kontext präglar tillvaron för många med Aspergers syndrom. Stöd kan utgöras av korrekt diagnosticering, individuell anpassning i många av livets kontexter och gruppdeltagande. Det kan leda till möjligheter att få en större självkännedom, att kunna ta del av mänsklig samvaro och ta del av samhället i stort. Slutsats:  Människor med Aspergers syndrom lever i en tillvaro som präglas utav oförmåga att förstå sig själv, andra och sociala sammanhang men med egna starka resurser. Det är inte självklart att adekvat stöd erhålls ens från psykiatrin. Viktigt är dock, såväl för dessa människor som för alla andra, att få känna samhörighet och vara en del i ett socialt sammanhang vilket stärker känslan av hälsa och välbefinnande. För att uppnå detta krävs att stödpersoner möter den unika människan där hon är.

Stroke är en av våra vanligaste folksjukdomar. Många strokedrabbade med fysiska och/eller psykiska funktionsnedsättningar vårdas i hemmet av anhörigvårdare. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa anhörigas erfarenheter av att vårda strokedrabbade med fysiska och psykiska funktionsnedsättningar i hemmet. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Studien grundades på 16 artiklar som hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och ELIN. Resultatet visade att många anhörigvårdare kände sig oförberedda på rollen som vårdare på grund av att insjuknandet i stroke ofta sker akut. Livssituationen förändrades drastiskt och detta innebär en stor påfrestning på det dagliga livet. Förändringarna i livssituationen medförde ett stort behov av olika former av stöd. Socialt/emotionellt och informativt stöd var avgörande för den fortsatta vården i hemmet, och var viktigt för att förebygga ohälsa hos anhörigvårdare. Bristande stöd kunde påverka livssituationen och därmed hälsan på ett negativt sätt. Anhörigvårdare var trots upplevda svårigheter tacksamma för att den strokedrabbade levde och kunde bo hemma. Slutsats: forskning om anhörigas erfarenheter av att vårda är viktiga för sjuksköterskors samarbete med anhörigvårdare till strokedrabbade.

Ambulanssjuksköterskan utsätts i sitt yrkesutövande för en rad olika påfrestningar som kan påverka den psykiska hälsan. Genom avlastande samtal kan dessa påfrestningar bearbetas dock är nyttan med denna form av stöd omdiskuterad. Syftet med studien var därför att undersöka om ambulanspersonal upplever att de har behov av avlastande samtal samt vilka erfarenheter ambulanspersonal har av avlastande samtal. Studien genomfördes som en enkätundersökning som skickades via ett internt datanätverk till nio ambulansstationer i Stockholms län. De 102 besvarade enkäterna delades in i en kvantitativ del som bestod av de bundna svarsalternativen i enkäten. De kvantitativa svaren analyserades av systemet Ping Pong och sammanställdes till deskriptiv statistik. Den kvalitativa delen bestod av de obundna svarsalternativen och de analyserades med en metod för textanalys som var influerad av Giorgi. Resultatet visade att av de 102 svarande så ansåg 50 % att det i mycket hög grad fanns ett behov av avlastande samtal. Även erfarenheter från avlastande samtal fanns, 66 personer hade under det senaste året deltagit i någon form av avlastande samtal. Det framfördes både negativa och positiva erfarenheter, de negativa erfarenheterna handlade mest om samtalens upplägg medan de positiva erfarenheterna belyste det positiva med att samtal erbjuds och genomförs. Mer forskning efterlyses i ämnet då ambulanspersonalens psykiska välbefinnande kan påverka omvårdnaden av patienten negativt.

Bakgrund: Tobaksrökning är idag ett utbrett folkhälsoproblem och den främsta orsaken till sjukdom och död inom den Europeiska Unionen. I Sverige börjar 15 000 ungdomar röka varje år och flickor är rökare i större utsträckning än pojkar. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning ur ett psykosocialt perspektiv. Metod: För att besvara syftet gjordes en litteraturstudie som baserades på systematisk, metodisk och kritisk granskning av tidigare publicerat material inom området. Artikelsökning gjordes i databaserna PubMed, SciVerse, Psycinfo och Cinahl och begränsades till publikationsår 1995-2011. Arton stycken artiklar användes och målgruppen var ungdomar mellan 11 och 18 år.            Resultat: Ungdomars orsaker till och erfarenheter av tobaksrökning presenterades i fyra temaområden: Ungdomars attityd och självförtroende, Tobaksrökning vid stress och problem, Den sociala omgivningens betydelse och Tillgång till cigaretter. Ungdomars relation till rökning påverkades av den sociala omgivningen och tillgången till cigaretter. Ungdomar rökte för att hantera olika situationer i livet, framförallt för att öka sin sociala status men också för att uppnå psykiskt välbefinnande. Föräldrar, syskon och kamrater hade starka samband med att ungdomar rökte och införskaffandet av cigaretter innebar inga svårigheter för de minderåriga ungdomarna. Implikation: Det är viktigt att ha kunskap om varför ungdomar börjar röka och fortsätter. Denna studie ger en översikt över problemet och kan därmed vara användbar vid framtida folkhälsoarbeten för att öka de positiva effekterna av insatserna samt vid vidare forskning kring relationen mellan stress och rökning.

Background: The prevalence of sphincter rupture during childbirth has increased in Sweden from half percent to three percent from 1973 to 1993. Women who undergo planned home birth have sphincter injuries to a smaller extent than women who undergo planned hospital births. Objective: The purpose of this study was to describe women’s experience of the last stages of delivery during planned home birth. Design: Inductive content analysis of 150 randomly selected delivery reports. The delivery reports were gathered as a reply to an open question in a previously conducted survey.Findings: The woman´s confidence in the natural birthing process emerged as the overall theme of the delivery reports. Fourteen subcategories and five categories emerged during the analysis process: experience of support, physical experience, psychological experience, experience of birthplace and birth position and the woman’s awareness during birth. Conclusion: The support from the surrounding people was very important for the women and they felt calm and secure in the home environment. The women often gave birth in a birthing position that led to a reduced risk of perineal tears. Many risk factors for sphincter injuries were eliminated for the women who went thru planned home birth. For example the women often had experiences of prior deliveries and further no medical instruments were used during late stages of delivery in planned home births.

Bakgrunden till arbetet bygger på våra tidigare erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen där vi upplever svårigheter med att undervisa elever utifrån deras behov och förutsättningar. Syftet med arbetet är att undersöka vilka erfarenheter lärare har av att undervisa elever med diagnosen AD/HD. Vi har även tagit del av idrottslärares strategier i förhållande till dessa elever. För att uppnå vårt syfte har vi valt att genomföra en kvalitativ undersökning som är baserad på semistrukturerade intervjuer av lärare i ämnet Idrott och hälsa. Resultatet visar att lärarna använder olika strategier för elever med AD/HD. Vidare upplever lärarna att det krävs mer utbildning om diagnosen på universiteten.

Bakgrund: Det är både psykiskt och fysiskt påfrestande när en närstående drabbas av en obotlig sjukdom. Anhöriga får ta allt mer ansvar för omvårdnaden av den sjuke vilket ger vårdpersonalen uppgiften att bekräfta och stötta dem för att klara av den förändrade livssituationen. Syfte: Att belysa anhörigas behov och upplevelser relaterat till dessa behov i palliativ vård. Metod: Systematisk litteraturstudie. Sökningarna utfördes i Cinahl, PubMed och PsycINFO vilket resulterade i elva kvalitetsgranskade artiklar. Resultat: Anhörigas behov samt upplevelser i palliativ vård beskrevs genom tre huvudkategorier vilka var information, stöd och tillgänglighet. Fem underkategorier togs fram, praktisk och medicinsk information, medicinskt och praktiskt stöd samt kommunikation. Resultatet visade att då behoven blev tillgodosedda upplevdes trygghet och delaktighet hos de anhöriga.                                                                                                          Slutsats: Inom palliativ vård är det betydelsefullt att vårdpersonalen ser till helheten kring de anhöriga för att kunna ge dem den information och stöd som de är i behov av samt för att få en hanterbar vardag. Trygghet i att vårdpersonalen fanns tillgänglig var en viktig aspekt i studien, vilket minimerade anhörigas oro.              Nyckelord: Pallativ vård, Anhöriga, Erfarenheter och Behov.

Bröstcancer är den vanligaste formen av cancer som drabbar kvinnor. Att få ett cancerbesked och gå igenom en cancerbehandling är för de flesta kvinnor en traumatisk upplevelse. Kvinnorna behöver under hela sjukdomsprocessen få mentalt stöd från både anhöriga och från vården. För att vårdpersonal på ett bra sätt ska kunna stödja kvinnan och hennes anhöriga behöver de få en inblick i hur kvinnan upplever sjukdomen och sin nya vardag. Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur bröstcancerpatienter upplever det mentala stödet efter avslutad bröstcancerbehandling. Nio kvalitativa artiklar har analyserats enligt Axelssons (2012, ss. 212-214) modell för litteraturstudie. Resultatet presenteras i fyra kategorier: Professionellt stöd från vården, Information som stöd, Mentalt stöd från anhöriga och Vägen tillbaka. I diskussionen förs ett resonemang om kvinnors upplevelse av bristande information från vården, betydelsen av mentalt stöd från anhöriga samt vikten av att få träffa och få stöd av andra kvinnor som befinner sig i samma situation. Kunskap om dessa upplevelser förstärker sjuksköterskans förutsättningar att kunna möta denna patientgrupp och deras anhöriga på ett mer vårdande sätt, vidare kan den utgöra en grund för utveckling av bröstcancervården.

Denna studie undersöker elevers erfarenheter av laborativt material.Syftet med denna studie var därför att utveckla kunskap om eleversperspektiv på arbetet med laborativt material imatematikundervisningen. Studiens två frågeställningar är: ”vilkaerfarenheter har elever av laborativ matematik?” och ”vilkauppfattningar uttrycker elever om laborativ matematik?”. Metodensom valdes för studien var en kvalitativ ansats i form av intervjuer ochkompletterande observationer. Då jag fokuserar på eleverserfarenheter och uppfattningar tar studien avstamp ilivsvärldsfenomenologi. Genom intervjuerna kunde jag som forskareta del av elevers berättelser om deras erfarna livsvärld.Dokumentationen skedde genom videoinspelningar som sedantranskriberades, tolkades och analyserades. Analysen resulterade i fyrateman: rolig och lättare matte, passande svårighetsgrad, rättförutsättningar och abstrakt eller konkret. Studiens slutsats är attelever tycker arbetet med laborativt material är roligt och givande sålänge det görs med rätt förutsättningar i deras ögon.