Bakgrund: Hjärtinfarkt är en stor folksjukdom och många dör av det varje år. Att drabbas innebär oftast en stor förändring av livet. Syfte: Litteraturstudiens syfte är därför att beskriva kvinnor och mäns upplevelser hur livet förändras efter att ha drabbats av en första hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts där resultatet har sammanställts av 8 vetenskapliga kvalitativa artiklar som har granskats och analyserats. Resultat: Resultatet visade att de flesta beskriverkänslor av ilska, frustration samt tankarom varför just de drabbats och enrädsla och osäkerhet inför framtiden. De drabbade har olika nivåer av motivation till att förändra sin livsstil samt att det kan vara svårt att behålla förändringarna. Vårdens och de drabbades stöd har visats betydelsefullt men det är inte alla som får de stöd de behöver. Konklusion: För att kunna hantera känslorna som uppkommer efter hjärtinfarktenborde vårdpersonalen berätta att detär normalt att få känslor som ilska, ångest och en rädsla för döden. De som drabbats behöver mer stöd för att kunna göra livsstilsförändringarna som behövs samt att sjuksköterskan ger information till den som drabbats och dess anhöriga för att öka tryggheten.

Syfte: Syftet med studien var att undersöka tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus hos patienter med akut hjärtinfarkt som fick en akut reperfusionsbehandling och om skillnad fanns i transporttid mellan ambulanstransport eller inte ambulanstransport samt undersöka skillnad mellan män och kvinnor. Syftet var också att undersöka hur stor del av populationen som ankom till sjukhus inom referensramen 90 minuter från symtomdebut.   Metod: Totalt 160 patienter inkluderades i studien och data insamlades från registret Swedeheart. Statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) har använts vid analyserna av chi2-test och oberoende T-test. Medianvärde och medelvärde har använts som mått för att jämföra tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus mellan de olika grupperna.   Resultat: Av de inkluderade patienterna tog 57 % (91) av männen ambulans och 29 % (46) av kvinnorna. Mediantiden för patienter som tagit ambulans från symtomdebut till ankomst till sjukhuset var 133 minuter och medelvärdet var 408,7 minuter. Mediantiden för patienter som inte tagit ambulans från symtomdebut till sjukhuset var 150 minuter och medelvärdet var 562,2 minuter. Av de 160 patienter som inkluderats var 34 % inom referensramen 90 minuter från symtomdebut till reperfusionsbehandling.   Slutsats: Fördröjningstiderna för patienter med akut hjärtinfarkt som reperfusionsbehandlats är idag för långa. Hälso- och sjukvården behöver nå ut till allmänheten med information om vikten att söka tidigt vid symtom på eventuell hjärtinfarkt då det är viktigt att primär PCI ska ske inom 90 minuter efter diagnos för att minska skadan på hjärtmuskeln.

<p>Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgått en hjärtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter är rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Resultatet bygger på vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrån databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den här studien visar på att trots att patienterna har drabbats av en hjärtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsätter att vara avhållsamma om de slutar. Ungefär hälften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjärtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraårs period. Uppföljningen ifrån sjukvårdens sida kan vara bristfällig och patienterna får kanske inte heller det stöd de behöver, eftersom man inte vet hur deras tobakskonsumtion ser ut eller hur det går med deras avvänjning. Sjuksköterskan har dock goda möjligheter att hjälpa patienter med att sluta röka, men det är viktigt att ha i åtanke att många återfaller. Ett fungerande system för dokumentation och uppföljning är en bra hjälp vid arbetet.</p>

<p>Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt. Metod: Vetenskapliga artiklar har sökts i olika databaser och granskats och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Tre huvudrubriker framkom av studien: symtom, smärta och kunskapsbrist. Studien visade att många kvinnor missförstod sina symtom och relaterade inte symtomen till hjärtat. Diskussion: Kunskapsbrist kan ha en stor betydelse till varför kvinnor väntar med att söka vård. Bristen på kunskap resulterar i att kvinnorna både misstolkar sin smärta och övriga symtom.</p>

No description available.

<p>Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt. Datainsamling skedde med hjälp av fokusgrupper. Resultatet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där fyra kategorier utmärkte sig; bekräftelse, delaktighet, vårdarens kompetens och vårdens struktur. Studien visade att patienterna ser sin vårdtid som en helhet. De behöver känna tillit och få ett respektfullt bemötande i lugn miljö med personal som trivs på sin arbetsplats. Patient och anhörig vill vara delaktiga i planeringen av vården och behandlingen. Patienterna önskar en längre uppföljningstid för att de och deras anhöriga skall känna trygghet. Förslag till fortsatt forskning är att titta på könsskillnader i behov av trygghet vid hjärtinfarkt.</p>

Hjärtinfarkt är en allvarlig sjukdom, ofta förknippad med oro och ångest. Patienten hamnar i en situation de ej kan kontrollera. Det blir en förlust av trygghet där de måste förlita sig på sjukvården. Trygghet är en känsla som bygger på en inre och en yttre trygghet. Syftet med studien var att undersöka vad patienterna tycker är viktigt för att känna trygghet vid hjärtinfarkt. Datainsamling skedde med hjälp av fokusgrupper. Resultatet bearbetades genom kvalitativ innehållsanalys där fyra kategorier utmärkte sig; bekräftelse, delaktighet, vårdarens kompetens och vårdens struktur. Studien visade att patienterna ser sin vårdtid som en helhet. De behöver känna tillit och få ett respektfullt bemötande i lugn miljö med personal som trivs på sin arbetsplats. Patient och anhörig vill vara delaktiga i planeringen av vården och behandlingen. Patienterna önskar en längre uppföljningstid för att de och deras anhöriga skall känna trygghet. Förslag till fortsatt forskning är att titta på könsskillnader i behov av trygghet vid hjärtinfarkt.

Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgått en hjärtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter är rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Resultatet bygger på vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrån databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den här studien visar på att trots att patienterna har drabbats av en hjärtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsätter att vara avhållsamma om de slutar. Ungefär hälften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjärtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraårs period. Uppföljningen ifrån sjukvårdens sida kan vara bristfällig och patienterna får kanske inte heller det stöd de behöver, eftersom man inte vet hur deras tobakskonsumtion ser ut eller hur det går med deras avvänjning. Sjuksköterskan har dock goda möjligheter att hjälpa patienter med att sluta röka, men det är viktigt att ha i åtanke att många återfaller. Ett fungerande system för dokumentation och uppföljning är en bra hjälp vid arbetet.

Bakgrund: Kvinnors hjärt- och kärlfysiologi är annorlunda än männens. Tillexempel är hjärta och muskelmassa mindre. Hjärt- och kärlsjukdomar är en livsstilssjukdom. Det är ett globalt problem och är idag den vanligaste dödsorsaken för kvinnor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors upplevelser i samband med en pågående hjärtinfarkt. Metod: Vetenskapliga artiklar har sökts i olika databaser och granskats och analysen resulterade i tre huvudkategorier. Resultat: Tre huvudrubriker framkom av studien: symtom, smärta och kunskapsbrist. Studien visade att många kvinnor missförstod sina symtom och relaterade inte symtomen till hjärtat. Diskussion: Kunskapsbrist kan ha en stor betydelse till varför kvinnor väntar med att söka vård. Bristen på kunskap resulterar i att kvinnorna både misstolkar sin smärta och övriga symtom.

No description available.