No description available.

Bakgrund: Hjärtinfarkt påverkar patienten och dess partner emotionellt under lång tid vilket gör det betydelsefullt med god information till båda parter. Syfte: Syftet var att belysa partnerns erfarenhet av information när deras make/maka har drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Studien var systematisk litteraturstudie där artikelsökningar gjordes i databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO. Av de tolv artiklar som har använts var fem kvantitativa och sju kvalitativa vilka analyserades med hjälp av Lundman och Hällgren Graneheims (2012) innehållsanalys. Resultat: Resultatet presenteras under rubrikerna: Informationskällor, informativt stöd, informativa brister och informationsbehov.  Slutsatser: Rutiner vid informationsprocessen kunde hjälpa sjuksköterskan att ge adekvat information. Partnern upplevde det positivt att tala med andra som varit i liknande situationer vilket var något som sjuksköterskan kunde utnyttja i sitt arbete.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den vanligaste dödsorsaken för både män och kvinnor världen över. Symtomen kan skilja sig mellan könen och kvinnor får senare vård och behandling än män. Hälsan förändras efter en hjärtinfarkt och tiden efter är turbulent både fysiskt och känslomässigt för den drabbade kvinnan. Rehabiliteringsprogrammen som finns visar sig inte vara anpassade för kvinnors behov. Det behövs ett helhetsperspektiv i vården, då det finns brister i bemötandet mot kvinnliga patienter och informationsöverföringen till patienterna är otillräcklig. Syfte: Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med följderna av hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie har genomförts med hjälp av sökord i databaserna CINAHL,  Academic Search Premier och Medline. Åtta artiklar valdes till resultatet och analyserades med hjälp av Fribergs analysmetod. Resultat: Tiden efter hjärtinfarkten är turbulent och kvinnorna upplevde känslor av bland annat ilska, skuld, rädsla och trötthet. Hjärtinfarkten skapade ett behov av hjälp från familj och sjukvårdspersonal. Kvinnorna kom till insikt och gjorde omprioriteringar i livet. De uttryckte ett behov av mer information och kunskap om sin sjukdom. Resultatet visar att kvinnorna gjorde livsstilsförändringar och de upplevde att det fanns hopp om framtiden. Diskussion: Det är viktig att sjuksköterskan blir delaktig och har en närvaro i kvinnans vardag. Eftersom det finns en brist på information och kunskap är det viktigt att sjuksköterskan tar tag i detta problem och ser till att informationen överförs, förstås och upprepas. Sjuksköterskan måste ha en inställning om att alla människor är unika och vården ska enligt oss vara flexibel för olika behov. Nyckelord: Hjärtinfarkt, kvinnor, upplevelser, omprioritering och hälsa. Keywords: Myocardial Infarction, women, experience, reprioritisation and health.

Sammanfattning: Att drabbas av hjärtinfarkt innebär både en fysisk och psykisk påfrestning för patienten. Flera riskfaktorer påverkar insjuknandet, där fysisk inaktivitet är en av dem. Kranskärlssjukdom är en ledande dödsorsak hos både män och kvinnor. Syftet var tt få en ökad förståelse för patienters upplevelser av och föreställningar om fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Metoden som användes i denna litteraturstudie följde en modell av Polit och Beck (2008) i nio steg. Artiklar söktes fram i databaserna CINAHL och PubMed. De 13 artiklar som framkom i urvalet analyserades och bearbetades med hjälp av en granskningsmall. Informationen från artiklarnas resultat integrerades, analyserades och teman utarbetades. Litteraturstudien resulterade i fyra teman som hade betydelse för hur patienterna upplevde samt föreställde sig den fysiska aktiviteten efter en hjärtinfarkt: Upplevelser av ett förändrat hälsotillstånd, Resurser och begränsningar, Betydelsen av information och stöd från personalen och Inverkan på synen på livet och framtiden. Studien visade på att patienterna upplevde ett förändrat hälsotillstånd i samband med fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt och att motivationen var stark till att fortsätta med vardagliga aktiviteter. Det framkom även att utövandet av fysisk aktivitet delvis berodde på hur välinformerad patienten var om sitt hälsotillstånd. Patienternas berättelser visar att deras viktigaste mål var att komma tillbaka till det normala igen.

ABSTRACTBackground: To be stricken with a cardiac infarction is among other things linked to different risk factors.  Many studies show that the participants in cardiac rehabilitation programs learn to deal with the risk factors, increase their quality of life and lessen the risk for re-infarction.Objective: To describe the lifestyle and perceived quality of life of the individuals after having participated in cardiac rehabilitation program and to see if they had maintained their results up to a year after having a cardiac infarction.Method: The 19 individuals who had participated in cardiac rehabilitation in 2010 after having had a cardiac infarction were asked to participate in the study. Everyone agreed to participate. The study was made analyzing the surveys, one a locally made, that the individuals had filled out four and eight months after cardiac infarction, and the other the generic Quality of life questionnaire EQ-5D, that the individuals had filled out two and twelve months after cardiac infarction. Result: The individuals have not changed their lifestyle after having participated in cardiac rehabilitation which can be interpreted that they have followed existing recommendations. The mean weight increased with one kilogram, no depression is shown and they stress less. Only two comparisons over time showed any statistic significance: gain of weight and increase in intake of vegetables.  The individuals’ qualities of life changed marginally between baselines and follow up and correspond to results made on healthy individuals measured with EQ-5D. The results show no significant change over time in quality of life. Conclusions: The individuals have more or less maintained their lifestyle between four and eight months and quality of life between two and twelve months after infarction.Key wordslifestyle changes, myocardial infarction, quality of life, rehabilitation, risk factors

BAKGRUND:   En   av   de   vanligaste   orsakerna   till   akut   sjukhusvård   i   Sverige   är kranskärlssjukdomar.  Cirka  90%  av  denna  patientgrupp  behandlas  med  en  PCI  (Percutan Coronar  Intervention).  Mycket  få  studier  visar  patienternas  upplevelser  av  denna  sjukdom. SYFTE: Syftet med denna litteraturbaserade studie är att beskriva patienters upplevelser av hjärtinfarkt behandlad med PCI. METOD: En litteraturbaserad studie enligt Fribergs (2006) modell  med  11  stycken  kvalitativa  artiklar.  RESULTAT:  I  studien  framkom  tre  olika huvudkategorier:  Kommunikationsbehovet,  Lidande  och  Hälsokonsekvenser.  Resultatet  i denna  studie  visar  att  i  samband  med  en  hjärtinfarkt  upplever  patienterna  mycket  oro  och ångest. De upplever att en god kommunikation före, under och efter sjukdomsförloppet med vårdpersonalen som viktig för en ökad förståelse och en fortsatt lyckad rehabilitering.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den sjukdom med högst dödlighet i Sverige bland både män och kvinnor, trots det har den mesta forskningen gjorts på män. Tidigare studier visar att kvinnor återhämtade sig sämre än män efter hjärtinfarkt både fysiskt och psykiskt. Det framkom även att kvinnor löper högre risk att drabbas av depression. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelser av hur livet förändras efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: Studien utfördes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultatet baserades på elva vetenskapliga artiklar som analyserades med ett manifest perspektiv utifrån Graneheim och Lundmans (2004) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Litteraturstudien visade att kvinnor upplevde många förändringar i livet efter en hjärtinfarkt. Det framkom även brist på stöd och information från sjukvården. Resultatet presenterades genom fem huvudkategorier: att leva med en förändrad kropp, känslomässiga reaktioner, en förändrad livssituation, upplevelse av stöd och information samt en förändrad syn på livet och framtiden. Slutsatser: Brist på information och stöd från sjukvården skapade ett lidande för många kvinnor. Genom att sjukvårdspersonal blir medveten om vilka känslor som finns hos denna patientgrupp kan stödet förbättras och därmed öka välbefinnandet. Därför är det viktigt att sjukvården uppmärksammar kvinnornas lidande för att kunna identifiera och stödja dem efter hjärtinfarkten.

Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors upplevelser, samt stödet från sjukvården, tiden efter en hjärtinfarkt. Metoden var en systematisk litteraturstudie med granskning av kvalitativa vetenskapliga artiklar. All artikelsökning gjordes via sökmotorn ELIN@dalarna. Artiklarna var etiskt godkända samt publicerade mellan åren 2000-2009 samt skrivna på engelska. De granskades därefter med hjälp av en granskningsmall för kvalitativa artiklar. Resultatet visade i flertalet av studierna att kvinnorna upplevde rädsla, ångest samt stor trötthet efter sin hjärtinfarkt. Andra faktorer som framkom var kvinnornas behov av ändrad livsstil samt mer kvalitetstid med nära och kära. Det framkom även i flera av studierna att kvinnorna som gick till stödgrupper, med andra personer som genomgått en hjärtinfarkt, tyckte att detta var ett stort stöd i deras väg tillbaka efter sjukdomen. Stödet från anhöriga med både praktisk hjälp och psykosocialt stöd var även det en viktig faktor i kvinnornas liv tiden efter hjärtinfarkten.

Syftet med denna litteraturstudie var dels att belysa vilka upplevelser kvinnor hade av sin hjärtinfarkt och dels belysa kvinnors behov av stöd från sjukvården och närstående. Metoden innebar att vetenskapliga artiklar kritiskt granskades enligt en modifierad modell av Willman, Stoltz & Bahtsevani och Forsberg & Wengström. De artiklar som granskades hade kvalitativ (n=17) och kvantitativ (n=1) ansats. Resultatet visade att många kvinnor upplevde atypiska symtom så som trötthet, illamående och svettning i kombination med bröstsmärta. Kvinnorna förnekade ofta sina symtom vilket gjorde att de sökte vård i ett senare skede. Många svårhanterliga känslor uppstod vid en hjärtinfarkt. Dessa kunde vara rädsla för döden, maktlöshet på grund av att de blev beroende av andra och osäkerhet inför framtiden. För att bemästra dessa känslor behövde kvinnorna stöd från både närstående och sjukvården. Stödet från sjukvården bestod av samtal och information både individuellt och i grupp. Emotionellt stöd och uppskattning var de former av stöd kvinnorna behövde mest från närstående.