Syftet med studien var att undersöka om det förekommer skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.Studien genomfördes under åren 2001-2002 och alla personer som sökte vård vid ett mellanstort sjukhus i södra Sverige med diagnosen akut hjärtinfarkt och som överlevt infarkten inkluderades i studien. Kontrollgruppen bestod av vänner (n=69) till personerna som hade överlevt akut hjärtinfarkt samt personer (n=90) från en tidigare undersökning från samma sjukhus och som överensstämde i kön, ålder, socioekonomisk bakgrund och rökstatus. Totalt deltog 154 personer som överlevt akut hjärtinfarkt och 159 personer i kontrollgruppen.Mätinstrumentet som användes i studien var Oral Health Impact Profile (OHIP), vilket är ett frågeformulär för att mäta självupplevd munhälsorelaterad livskvalitet. Formuläret ger mått på dysfunktion, obehag och funktionshinder relaterade till munhålan. OHIP består av 49 frågor, fördelade över sju dimensioner: funktionsbegränsningar, fysisk smärta, psykiska problem, fysisk oförmåga, psykisk oförmåga, social oförmåga och handikapp.Resultatet visar att inga statistiskt säkerställda skillnader fanns mellan de personer som överlevt akut hjärtinfarkt och kontrollgruppen i de sju dimensionerna i OHIP. Det var få personer som upplevde besvär från munhålan som påverkade deras livskvalitet i båda grupperna. I denna studie framkom endast en statistisk säkerställd skillnad mellan de undersökta grupperna i påståendet att de upplevde att mat fastnat mellan tänderna (p-värde 0.024), vilket kan tyda på att användbarheten för OHIP är litet på denna patientgruppen. Fler studier krävs för att undersöka skillnader i upplevelsen av oral hälsorelaterad livskvalitet hos personer som överlevt akut hjärtinfarkt jämfört med personer som inte har haft hjärtinfarkt.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct. Det gjordes även en manuell sökning och det slutliga resultatet baserades på en sammanställning av tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att ett flertal studier har funnit ett samband av ökad förekomst av parodontit hos personer som tidigare drabbats av stroke. Det visades även att det inte fanns något statistiskt signifikant samband av ökad kariesförekomst i några studier. Svårigheter med att tugga, äta, svälja, tala tydligt och upprätthålla god munhygien var problem som var relaterade till oral hälsa och som ofta förekom. De flesta personerna var missnöjda med utseendet av tänderna och de ansåg sig ha sämre oral hälsorelaterad livskvalitet jämfört med kontrollgrupp. Slutsatsen med denna studie visar att problem med den orala hälsan är vanligt hos personer som drabbats av stroke. / Stroke is the third most common cause of death, and in Sweden approximately 30 000 people are affected every year. Worldwide, about 6.2 million people die each year by the cause of stroke. The purpose of this literature study was to investigate the occurrence of problems related to oral health in individuals with a history of stroke. The study was carried out as a literature review. The data was collected through searches in the databases “PubMed” and “Science Direct”. There has also been a manual search and the final result was based on a statement made from ten scientific articles. The result showed that many studies have found an association between increased occurrences of periodontitis in individuals with a history of stroke. There is no statistically significant association of increased caries reported. Difficulties in chewing, eating, swallowing, speaking clearly and maintaining good oral hygiene was a problem related to oral health which often occurred. Individuals with stroke were unhappy with the appearance of their teeth and considered themselves to have poorer oral health-related quality of life compared to the control group. The conclusion of this study is that problems with oral health are common in individuals who suffered a stroke. More research is needed to determine if there is a relationship between individuals who suffered a stroke and dental caries and periodontal disease.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka sambandet mellan socioekonomiska faktorer, oral hälsa och oral hälsorelaterad livskvalitet. Material och metod: Det gjordes en systematisk litteratursökning som gav totalt 454 träffar varav 24 artiklar var relevanta. Artiklarna granskades efter relevans och kvalitet och inkluderades därefter i studien. Resultat: Socioekonomiska faktorerna inkomst, utbildning, yrke, social status, kön och etnicitet var associerade med oral hälsa, dock var inkomst och utbildning det som var mest korrelerat med oral hälsa. Sämre oral status kunde verifieras med klinisk undersökning som oftast undersökte antal tänder, karies och parodontit, vilket antogs kunna påverka oral hälsorelaterad livskvalitet. Detta tillsammans med patientens självskattade orala hälsa formar patientens egentliga orala hälsa ur ett biomedicinskt och biopsykosocialt perspektiv. Slutsats: Denna studie har beskrivit sambanden mellan oral hälsorelaterad livskvalitet, socioekonomiska faktorer och oralt hälsostatus. De socioekonomiska faktorer som har mest påverkan på oral hälsa är inkomst och utbildning för alla ålderskategorier. / Purpose: The purpose of this study is to examine the relationship between socio-economic factors, oral health and oral health-related quality of life. Material and methods: A systematic literature search yielded a total of 454 hits of which 24 articles were relevant. The articles were reviewed for relevance and quality before inclusion in the study. Results: Socio-economic factors such as income, education, occupation, social status, gender and ethnicity were associated with oral health status. However, income and education were strongly correlated with oral health status. Poorer oral health status such as fewer number of teeth, dental caries and periodontal disease could affect the oral health-related quality of life. This, together with the patient's self-rated oral health mold the patient's actual oral health from both a biomedical and biopsychosocial perspective. Conclusions: This study described links between oral health-related quality of life, socioeconomic factors and oral health status. The socio-economic factors that have the most impact on oral health in all age categories are income and education.