Bakgrund: Varje år dör miljoner människor i världen av hjärtinfarkt, men i Sverige har överlevnaden ökat. För de som överlever följer en fysisk och psykisk anpassning i vardagen.Vårdtiderna på sjukhus har kortats. Sjuksköterskans möjlighet att förbereda personen på livet efter hemgången är därmed tidsmässigt begränsad och sker när personen är starkt känslomässigt påverkad. Symtom som följer med sjukdomen riskerar att sänka livskvaliteten och stödet är avgörande för återhämtningen. Syfte: Syftet med studien var att belysa individers upplevelser av det dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ litteraturstudie och baserades på tio vetenskapliga artiklar. Analysen av artiklarna genomfördes med en analysmetod inspirerad av Elo och Kyngäs. Resultat: I resultatet framkom huvudkategorierna hjärtinfarkten en omvälvande insikt, förändrad syn på sin existens, begränsningar i vardagen, sårbar utan stöd samt fysisk hälsa och intimitet påverkade livskvaliteten. Hjärtinfarkten innebar att attityden till livet förändrades, existentiella frågor väcktes och tankar på framtiden kunde vara svåra. Rädsla och extrem trötthet skapade oöverkomliga hinder i vardagen. Livsstilsförändringar som var nödvändiga kunde väcka negativa känslor och vara svåra att genomföra. Utan stöd, privat och professionellt, blev individerna sårbara och en del vände sig till högre makter för hjälp. För en del förbättrades den fysiska hälsan. Med överlevnaden blev samlivet förändrat, intimiteten ökade och tillfredsställelsen blev högre. Slutsats: Livet efter hjärtinfarkten präglades för många av en vardag fylld av existentiella tankar, rädsla och trötthet som skapade svåröverkomliga hinder. För att inte tappa fotfästet, isolera sig socialt och aldrig komma tillbaka i arbetslivet, och för att klara nödvändiga livsstilsförändringar, krävs ett omfattande stöd från sjuksköterskan och närstående.En del överlevande kände en stark livslust och upplevde att de fått en andra chans, som gav dem möjlighet att omprioritera i livet.

<p>Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. <em>Problem</em>: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. <em>Syfte:</em> Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. <em>Metod</em>: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. <em>Resultat:</em> Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. <em>Slutsatser</em>: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.</p>

<p><p>Bakgrund:</p><p>dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade</p><p>från person till person.</p><p>upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.</p><p>som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas</p><p>vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av</p><p>innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.</p>I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklar<p>Resultat:</p><p>hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens</p><p>relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor</p><p>betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det</p><p>var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt</p><p>sätt.</p><p>anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som</p><p>drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns</p><p>faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling</p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p>Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De </p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p><p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Hjärtinfarkt utgör den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Att drabbas av en hjärtinfarkt innebär för människan ett lidande där det är viktigt att denne blir sedd som en enskild individ med sina egna speciella behov. Denna litteraturstudies syfte var att belysa patienters upplevelse och behov av stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatdelen baserades på 17 vetenskapliga artiklar som klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades. Resultatet visade<strong> </strong>att oro och rädsla var vanliga förekommande känslor efter en hjärtinfarkt. De deltagande uttryckte att familj och vänner var ett stort stöd. Det framkom även att den information som de deltagande efterfrågade skulle vara individuellt anpassad. I diskussionen<strong> </strong>framkom det<strong> </strong>att man som sjuksköterska bör se människan som en enskild individ med en förståelse för patientens unika upplevelse av sin sjukdom. Slutsatsen visar att det fortfarande kvarstår en brist på hur information ska ges till patienter som drabbats av en hjärtinfarkt.</p>

<p>Sexuality contains more than just reproduction and is an important part of quality of life. Chronic disease can lead to sexual dysfunction for both males and females. The nurse plays an important role in informing and teaching. Throughout dialogue and observations the nurse can detect possible problems, document and then take measures. The study was performed as information retrieval of literature where the cause was to highlight sexuality for patients that have experienced a myocardial infarction. Their needs of information and what measures that exists to improve the information. The study consists of thirteen articles which were analyzed and the result was divided in different categories; males and females sexuality after a myocardial infarction, needs of information about sexuality connected to a myocardial infarction and what various measures to take. The result showed that females and males sexuality was affected both physically and mentally after a myocardial infarction. There were effects through reduced- frequency, satisfaction, lust, interest and sexual activity. Both sex showed concerns and/or fear. One of the reasons was that either themselves, or their partner, were afraid that intercourse would cause another myocardial infarction. The need of information was great, there were requests for adequate advice and of attuned information. It was obvious that when and how much of the information to receive was individual, and it became clear that existing means to disposal that could make nursing easier when it comes to inform and teach patients. An informative video and a heart rehabilitation program showed good results in the returning to sexual activity.</p>

Hjärt-kärlsjukdomar är ett av det vanligaste folkhälsoproblemet i Sverige. Årligen drabbas cirka 40 000 människor av hjärtinfarkter i Sverige, av dessa är andelen kvinnor 42 procent. Problem: Det har visat sig att kvinnor löper en större risk av att drabbas av depression och ångest, upplever en sämre livskvalitet samt inte genomför livsstilsförändringar i samma utsträckning som män efter en hjärtinfarkt. Syfte: Att belysa kvinnors upplevelse av livet efter en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med elva vetenskapliga artiklar utförd efter Evans analysmetod. Resultat: Det åskådliggjordes att kvinnorna efter hjärtinfarkten inte längre vågade lita på sina kroppar. Detta gav känslor av oro och rädsla och ledde till en ovisshet inför framtiden. Vården sågs i många fall som bristfällig. Kvinnorna uttryckte att deras roll och förhållande inom familjen förändrades. Nya tankar infann sig efter hand och positiva utkomster av hjärtinfarkten kunde ses. Slutsatser: Sjuksköterskan måste beakta många aspekter i mötet med kvinnor som drabbats av hjärtinfarkt och en helhetssyn är viktig. Familjen behöver involveras i vården. Hänsyn måste tagas till vilken information som ges och om tidpunkten är lämplig. Kvinnorna behöver hjälp av sjuksköterskan att på bästa sätt tillvarata det friska och resurser hos sig själva.

Bakgrund: dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade från person till person. upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt. som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat: hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt sätt. anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande. Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De  faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.

Bakgrund: Människor som avlider i hjärt- och kärlsjukdomar gör det i de flesta fall på grund av hjärtinfarkt. Från 1987 till 2010 inträffade ca 110 hjärtinfarkter/dag i Sverige och av dem drabbade sex av tio hjärtinfarkter män. Dödsfallen i hjärtinfarkt har minskat genom åren p.g.a bättre behandlingsmetoder men fler överlevare innebär också att fler upplever tiden efter en hjärtinfarkt. Att drabbas av en hjärtinfarkt är ofta skrämmande och leder till existentiella tankar. Forskning om upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt visar att det kan förekomma skillnader i mäns och kvinnors upplevelser. Syfte: Att beskriva mäns upplevelser tiden efter en hjärtinfarkt. Metod: Litteraturstudie med beskrivande design och kvalitativ ansats. Resultat: Upplevelser hittades kopplade till följande kategorier: Längtan till det ’normala’, upplevelser kring en ny livssituation och upplevelser kring bemötande i sjukvården. Det upplevdes viktigt av männen att få återgå till sitt vanliga liv som innan hjärtinfarkten. Det blandat med en oro över hur framtiden skulle bli. Känslor som rädsla, att ha blivit sviken av sin kropp och depression var några emotionella upplevelser som framkom. Stödet från andra ansågs som viktigt men ibland ansågs anhöriga som enormt påfrestande. Sjukvården hade en stor del av männens beskrivna upplevelser. Ofta handlade det om brister som enligt dem skulle kunna bli bättre. Slutsats: Mäns upplevelser gällande information från sjukvården visade på brister. Deras upplevelser kring stöd från anhöriga visade på att förbättrat familjärt stöd kan ges från hälso- och sjukvården. Det är viktigt att vårdpersonal har kunskap om krisreaktioner då det är ett troligt resultat av hjärtinfarkten.

No description available.

Bakgrund: I Sverige lider hundratusentals kvinnor av hjärt- kärlsjukdom och varje år dör drygt 20 000 kvinnor. Kvinnors symtom vid hjärtinfarkt skiljer sig många gånger ifrån de klassiska symtomen med bröstsmärta och andningssvårigheter. På grund av detta sätts symtomen inte alltid i samband med hjärtat, något som kan få livshotande konsekvenser eftersom de oklara symtomen gör att kvinnorna väntar med att söka vård. Syfte: Syfte var att belysa kvinnors upplevelse av att ha drabbats av hjärtinfarkt. Metod: Intervjustudie med kvalitativ ansats med information som samlats in från fem informanter som haft en hjärtinfarkt. Kvalitativ innehållsanalys användes vid analysarbetet av intervjuerna. Resultat: Kvinnorna upplevde olika symtom vid insjuknandet och ingen av dem satte dessa i samband med en hjärtinfarkt och avvaktade därför med att söka sjukvård. Livsvärlden förändrades i både positiv och negativ mening efter hjärtinfarkten. Kvinnorna upplevde vården samt bemötandet ifrån personalen som mestadels positivt. Slutsats: Att drabbas av en hjärtinfarkt var en livsomvälvande händelse för kvinnorna. Det är viktigt att det fortsätter att uppmärksammas och medvetandegörs att kvinnors symtom på hjärtinfarkt ofta är atypiska för att de som drabbas snabbt ska komma under vård och behandling.