Hjärt-kärlsjukdomar är den vanligaste dödorsaken bland kvinnor i Sverige och årligen drabbas cirka 15 000 kvinnor av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt är fysisk aktivitet en del av hjärtrehabiliteringen. Fysisk aktivitet har en positiv effekt på hälsan och minskar risken för återinsjuknande. Syftet med studien var därför att belysa faktorer som hade betydelse för kvinnors fysiska aktivitet efter en hjärtinfarkt. Litteraturstudien bestod utav 17 vetenskapliga artiklar där resultatet visade tre betydande faktorer. Ålderns betydelse, det sociala stödets betydelse samt hjärtrehabiliteringens betydelse. Det framkom att det var svårt att komma igång med fysisk aktivitet och att det saknades information från sjukvårdspersonalen om hur de praktiskt skulle gå tillväga. Äldre kvinnor upplevde att hushållsarbete och trädgårdsarbete var deras fysiska aktivitet och därför ansågs ytterligare fysisk aktivitet onödigt. Att känna stöd från närstående var av betydelse. Många kvinnor menade att det var lättare att komma igång med fysisk aktivitet om de genomförde den tillsammans med närstående. Den fysiska aktiviteten i ett hjärtrehabiliteringsprogram bör individanpassas till den enskilda kvinnan. Fysisk aktivitet på recept (FaR) kan utnyttjas i större utsträckning då detta kan öka antalet kvinnor som börjar utöva fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. / Cardiovascular disease is the most common cause of death among women in Sweden and annually 15 000 women have a myocardial infarction. After a myocardial infarction physical activity is a part of cardiac rehabilitation (CR). Physical activity has a positive effect on health and reduces the risk of relapse. The purpose of this study was therefore to focus on factors having a significant importance on women's physical activity after a myocardial infarction. The results consisted of 17 scientific papers, where three significant factors emerged; age, social support and the importance of CR. The study revealed that it was difficult to get started with physical activity and the lack of information from health professionals about how they would practically begin. Older women felt that housework and gardening was their physical activity therefore they felt that more physical activity was unnecessary. Feeling support from relatives was important. Many women felt that it was easier to get started with physical activity if they did it together with relatives. The physical activity in a CR program should be individualized. Physical activity on prescription can be used increasingly as this can increase the number of women who begin physical activity after a myocardial infarction.

Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige och det råder en ökning av hjärt- och kärlsjukdomar som har samband med vår vällevnad. Den medicinska och kirurgiska behandlingen, samt det akuta omhändertagandet är väl utvecklade, vilket gör att allt fler människor överlever en hjärtinfarkt. Frågan är dock hur personer som upplevt en hjärtinfarkt hanterar sin livssituation efteråt. Syftet var att belysa människors upplevelse av den levda kroppen efter en hjärtinfarkt. Studien har en kvalitativ ansats och data har samlats in genom sju semistrukturerade intervjuer med fyra kvinnor och tre män i åldrarna 52 till 84 år. Resultatet visar att informanterna upplevde rädsla och oro för att drabbas av en ny hjärtinfarkt. De upplevde även en besvikelse över att kroppen inte orkade lika mycket som tidigare. Detta bidrog till en rastlöshet och en begränsad tillgång till livet. Vidare framkom det att informanterna försökte planera och prioritera sin tillvaro till att bli mindre stressfull. Gemensamt för alla informanter var att de upplevde ett lidande efter en hjärtinfarkt genom ovisheten om hur sjuka de egentligen var. Denna studie kan ge en ökad förståelse för hur dessa patienter bör bemötas av hälso- och sjukvården, för att kunna minska lidandet. Genom att lyssna på och prata om patientens upplevelse kan deras lidande lindras.

SAMMANFATTNING Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet. Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att identifiera och förbereda sina egna känslor.

Bakgrund: I västvärlden är hjärt- och kärlsjukdomar en av de vanligaste dödsorsakerna. I Sverige drabbas ungefär 37 000 människor årligen av hjärtinfarkt. Det föreligger skillnaderkring symtom och behandling för män och kvinnor. Tidigare forskning visar att livsvärldenpåverkas för både män och kvinnor efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Syfte: Syftet var att jämföra livsvärldsupplevelsen hos kvinnor respektive män i västvärldensom drabbats utav en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturstudie med ett kvalitativt tillvägagångssätt där tio vetenskapliga artiklarutgör resultatet till studien. Artiklarna granskades med hjälp av Graneheim och Lundmans(2004) innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att det föreligger brister kring hantering av informationen till bådemännen och kvinnorna. Både män och kvinnor upplevde fysiska besvär efter infarkten ochtankar kring döden var vanligt. Det fanns en ovilja att behöva ta läkemedel bland kvinnorna.Stöd var en viktig del i återhämtningsprocessen. Begränsningar i vardagen var vanligtförekommande. Slutsats: Sjukvården bör lägga fokus på att förbättra hur information ska ges till patientersom drabbats av en hjärtinfarkt. Viktigt att som sjuksköterska finnas till hands för kvinnornaoch männen och stötta dem, för att kunna lindra deras lidande och främja välbefinnandet.Samtal och uppmuntran är en väsentlig del i att främja välbefinnandet.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftade till att samla information, som kan hjälpa sjuksköterskan att få insyn i patientens omvårdnadsbehov under rehabiliteringen efter en hjärtinfarkt. Sexton vetenskapliga artiklar valdes ut via fulltextdatabasen ELIN (Electronic Library Information Navigator) för vidare granskning. Sökorden cardiac*, rehab* AND nurs* användes. Litteratururvalet till resultatet utfördes genom att läsa titlar, abstrakt och sedan utfördes en kvalitetsgranskning av artiklarna efter granskningsmallar med 28 bedömningskriterier. Omvårdnadsbehoven som framkom vid artikelgranskningen evidensgraderades med hjälp av en graderingsskala modifierad efter Bahtsevani. Resultatet visade att omvårdnadsbehoven psykiskt stöd vid oro och depression, kontinuerlig kontakt med vården, individanpassad rehabilitering, information om riskreducerande åtgärder, stöd i allmänhet samt motivation för rehabilitering var de omsorgsanspråk, som studien fann evidens för. Av dessa omvårdnadsbehov hade kontinuerlig kontakt med vården och individanpassad rehabilitering ej uppmärksammats i större grad i tidigare forskning. Resultatet diskuterades utifrån Dorothea Orems humanistiska behovsteori där omvårdnadsbehoven ställdes i relation till patientens faktiska egenvårdsförmåga. Med hjälp av föreliggande studies resultat i kombination med Dorothea Orems omvårdnadsteori så kan sjuksköterskan skapa en förbättrad rehabiliteringsplan.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information når fram till patienter med hjärt-kärlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som använts är från 2002 och framåt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjälp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att få information om patientens tillstånd och kommande besvär. Riskuppfattning, riskbearbetning, känslor, personliga värderingar, social press, miljö och ekonomiska förutsättningar bidrog som barriärer för att få informationen att nå fram till patienterna. Patienterna uppgav att det behövdes förbättringar angående information och undervisning. Det fanns många områden där förbättringar kunde göras angående information och undervisning vid hjärt- och kärlsjukdomar. Ibland ges inte den informationen som patienterna tycker att de behöver.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva hur patienter som drabbats av hjärtinfarkt upplever mötet med sjukvårdspersonal i samband med insjuknandet samt hur sjuksköterskan genom sitt bemötande och sina omvårdnadsåtgärder kan stödja och hjälpa patienten.Metod: Litteraturöversiktens resultat baserades på 18 vetenskapliga artiklar. Dessa granskades, analyserades och sammanställdes av båda författarna. Resultat: Resultatet i studien visar på att sjuksköterskans bemötande gentemot patienten har en stor betydelse för hur patienten upplever vården. Ett bra bemötande är en förutsättning för att det skall bli en god relation för en bra vård. Patienter som har fått ett bra bemötande, information och är involverad i behandlingen är mer till freds och detta har stor betydelse för patientens tillfrisknande. Slutsats: Studien visar att hur patienter upplever bemötandet i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt kan ha en stor inverkan på patientens hälsotillstånd och därmed också framtida livsstilsförändringar. Sjuksköterskan har en stor och viktig roll när det gäller att informera de som drabbats av hjärtinfarkt. Genom att se till att patienten är välinformerad har det visat sig att de känner sig tryggare i den situation som de befinner sig i. I situationer när patienten själv inte kan ta till sig de grundläggande behoven har sjuksköterskan en viktig uppgift att stötta och ersätta dessa behov.

<p>SAMMANFATTNING</p><p>Sjuksköterskor som arbetar på någon enhet på sjukhuset eller i ambulansverksamheten kan</p><p>hamna i en akut ambulanstransport som kan upplevas traumatisk. Studiens syfte var att</p><p>beskriva sjuksköterskans upplevelse av att vårda patient med akut hjärtinfarkt under lång</p><p>ambulanstransport. Metoden är en intervjustudie med kvalitativ ansats och deskriptiv</p><p>karaktär. Fem sjuksköterskor vilka arbetar inom ambulansverksamheten ingick i studien. I</p><p>resultatet framkom att den holistiska människosynen upplevs som en grund i allt vårdande</p><p>samt att kommunikationen mellan vårdare och patient är av betydelse för att bygga upp en</p><p>optimal vårdrelation. Upplevelsen av adrenalinpåslag och stress i en akutsituation är inte alltid</p><p>medveten men finns och ses som bidragande faktor till ökad koncentration på agerandet.</p><p>Känslor av oro, olust och utsatthet är vanligt förekommande och sjuksköterskorna uttryckte</p><p>behov av att få ventilera sig för att orka med vårdarbetet. Särskilda behov upplevdes när</p><p>sjuksköterskorna identifierade sig med patienten och/eller kände patienten sedan tidigare. Det</p><p>framkom även att sjuksköterskorna upplevde stor trygghet i sin roll genom att dels ha</p><p>arbetslivserfarenhet inom andra enheter, dels livserfarenheten att falla tillbaka på. För såväl</p><p>blivande eller redan yrkesarbetande sjuksköterskor kan denna studie ses som en hjälp att</p><p>identifiera och förbereda sina egna känslor.</p>

Bakgrund: Hjärt och kärlsjukdomar orsakar hälften av alla dödsfall i Sverige. Det finns flera riskfaktorer som kan leda till en hjärtinfarkt. Dessa kan till stor del förebyggas genom att få fler att välja en sundare livsstil. Dock är det inte lätt att motivera en individ till detta. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser av rehabiliteringen efter en genomgången hjärtinfarkt. Metod: En systematisk litteraturstudie bestående av 15 vetenskapliga artiklar gjordes. Dessa granskades och analyserades. Resultat: Redovisas under tre kategorier. Upplevelser av att behöva förändra livsstil. Denna kategori fann att hoppet om ett bättre liv motiverade patienterna. Kategorin upplevelser av fysisk aktivitet fann att många av patienterna uppskattade träning i grupp. Kategorin upplevelser av behov och stöd fann att patienterna var i stort behov av stöd och hjälp. Diskussion: Patientens förståelse för sambandet mellan livsstil och hälsa var nödvändigt för att lyckas med livsstilsförändringarna. Kontinuerlig kontakt med vården hade en positiv inverkan på patientens rehabilitering. Slutsats: Sjukvården ska stärka patienternas ställning. Det innebär att vårdpersonalen är skyldiga att ge patienterna individuell anpassad information, möjlighet att välja olika behandlingsalternativ, möjligheten att få en ny medicinsk prövning.

Bakgrund: Cirka 30 000 personer insjuknar i hjärtinfarkt i Sverige årligen och det är den största folksjukdomen. Hjärtinfarkt är inte bara ett akut tillstånd, utan även en kronisk sjukdom. Vid insjuknande är det därför viktigt att personerna får information för att förstå sitt tillstånd. Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av information given av sjukvårdspersonal efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: Studien gjordes som en litteraturstudie med kvalitativ ansats där nio vetenskapliga artiklar ligger till grund för studiens resultat. Analysen utfördes enligt Graneheim och Lundman. Resultat: Analysen resulterade i upplevelserna: personerna fick information på varierande sätt från sjukvårdspersonalen, Informationen gav stöd och trygghet och Saknar tillräcklig information. Slutsats: Personer som insjuknat i hjärtinfarkt upplever att de får bristande information om sitt hälsotillstånd och livet efter. Därför är det viktigt att sjukvårdspersonalen ger information anpassad efter individens förutsättningar. Ett personcentrerat förhållningssätt bör därför tillämpas i det kliniska vårdarbetet.