Bakgrund: I Sverige dog ca 5800 personer år 2018 till följd av en hjärtinfarkt. Det krävs ofta att patienten gör livsstilsförändringar och är följsam till den rekommenderade behandlingen för att minska risken för recidiv. Det sker en ökning av ohälsosamma levnadsvanor i samhället, detta indikerar på en okunskap kring vad hälsosamma livsstil innebär. Sjuksköterskans roll innebär att förebygga ohälsa genom att identifiera hälsorisker och informera om dessa.  Syfte: Syftet var att undersöka patienters följsamhet till livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod: En litteraturöversikt baserad på elva vetenskapliga artiklar som hämtades från databaserna Cinahl Complete och Google Scholar. Artiklarna var av både kvalitativ och kvantitativ metod. Samtliga artiklar analyserades och kategoriseras till gemensamma teman utifrån Fribergs trestegsmodell. Resultat: Resultatet presenterades i tre huvudteman samt fem subteman. Första huvudtemat är Individuella aspekter, andra är Sociala aspekter och det sista och tredje huvudtemat är Brister vid patientutbildning och information. Resultatet visade på en låg följsamhet när det kom till fysisk aktivitet, kost och medicinsk behandling på grund av olika faktorer som relaterades till sociala aspekter och bristande information. Diskussion: I litteraturöversikten diskuteras huvudfynden från resultatet i förhållande till bakgrunden, Dorothea Orems omvårdnadsteori, ny forskning samt författarnas egna reflektioner. / Background: In Sweden, approximately 5800 people died in 2018 as a result of a heart attack. The patient is often required to make lifestyle changes and adheres to the recommended treatment to reduce the risk of recurrence. There is an increase in unhealthy living habits in society, this indicates an ignorance of what a healthy lifestyle means. The nurse's role is to prevent ill-health by identifying health risks and informing them. Aim: The aim was to investigate patient compliance to lifestyle changes after a heart attack. Method: A literature review based on eleven scientific articles retrieved from the Cinahl Complete and Google Scholar databases. The articles were of both qualitative and quantitative method. All articles were analyzed and categorized into common themes based on Friberg's three-step model. Results: The result was presented in three main themes and five sub-themes. The first main theme is Individual aspects, the second is Social aspects and the last and third main theme is Lack of patient education and information. The results showed low compliance when it came to physical activity, diet and medical treatment due to various factors related to social aspects and lack of information. Discussion: The literature review discusses the main findings from the results in relation to the background, Dorothea Orems nursing theory, new research and the authors' own reflections.

Bröstsmärta är en av de vanligaste orsakerna till varför patienter kontaktar ambulans och orsakerna kan vara många. I Sverige används vanligen trigaeringsverktyget Rapid Emergency Triage and Treatment System (RETTS) där Emergency Signs and Symptoms (ESS)-kod 5 står för bröstsmärta. För att underlätta för ambulanssjuksköterskan att ta korrekt beslut, gällande undersökning och behandling i stressade situationer, finns behandlingsriktlinjer framtagna som specificerar hur patienter skall omhändertas. Följsamhet till behandlingsriktlinjer har tidigare observerats vara bristfälliga och denna studie ämnar granska följsamheten till behandlingsriktlinjer vid bröstsmärta. Studien är en kvantitativ retrospektiv kohortstudie med konsekutivt urval som använt sig av data från BRIAN-studien. Ambulansuppdrag från år 2018 med bröstsmärta som sökorsak har granskats. Inklusionskriterierna var patienter som triagerats enligt ESS 5, var 18 år och äldre samt uppgivet kön. Resultatet visade sig med en varierande följsamhet till behandlingsriktlinjerna för bröstsmärta. Följsamhet till insamlandet av vitalparametrar var hög medan följsamheten till farmakologisk behandling enligt behandlingsriktlinjerna var låg. En viss skillnad kunde observeras där följsamhet till farmakologiska behandlingsriktlinjer var högre hos de som fick en slutgiltig diagnos hjärtinfarkt och om patienterna var män. Även om följsamheten till behandlingsriktlinjerna variera för olika undersökningar och behandlingar så är orsaken till denna variation ej helt klarlagd. En viktig faktor skulle kunna vara att ambulanspersonalen var medveten om att det pågick en studie, vilket kan ha höjt följsamheten till uppmätta vitalparametrar och EKG tagning. Personliga tolkningar kan också ha påverkat vilka läkemedel som administrerats under olika tillfällen.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de största dödsorsakerna i världen och uppstår vid långvarig syrebrist i blodkärlen som uppkommer vid förträngningar i hjärtats kranskärl. Riskfaktorer för att drabbas av en hjärtinfarkt är: tobaksrökning, diabetes, fetma, fysisk inaktivitet, alkoholanvändning, högt kolesterol och hypertoni. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt kan personer uppleva rädsla för att återinsjukna och behöva genomgå stora livsstilsförändringar som kan påverka livskvaliteten negativt. Syftet: Syftet med den här studien var att beskriva personers upplevelser av att ha drabbats av en hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultatet baserades på 11 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design som hämtades från databaserna PubMed och Cinahl. Resultat: I dataanalysen framkom sex kategorier ”Att leva med oro, rädsla och sorg”, Att uppleva ett förändrat sexliv”, ”Att drabbas av trötthet med påverkan på det dagliga och sociala livet”, ”Att vara i behov av stöd och information”, ”Att återta kontrollen över sitt liv och sin kropp” och ”Att få en andra chans med nya värderingar”. Slutsats: Att drabbas av hjärtinfarkt kan leda till ett lidande då hjärtinfarkten påverkade personer som drabbats både mentalt och fysiskt. Personer upplevde oro och rädsla över att återinsjukna och en trötthet som inverkade negativt på det dagliga och sociala livet. Som sjuksköterska är det viktigt att använda sig av personcentrerad vård för att kunna ge det stöd och den behandling som personen behöver efter en hjärtinfarkt. Detta för att minska risken för lidande, främja en god återhämtning och öka välbefinnandet.

När kvinnor drabbas av en hjärtinfarkt har de ofta diffusa symtom som kan vara svåra att förstå då deras symtom inte passar in i den typiska hjärtinfarkts-bilden. Kvinnor får heller inte likvärdig behandling som männen vid en hjärtinfarkt. Syftet med studien var att undersöka kvinnors upplevelser och erfarenheter i samband med insjuknandet i hjärtinfarkt. Studiens Metod var en litteraturöversikt, denna metod lyfter vad tidigare forskning kunnat visa om kvinnors upplevelser och erfarenheter av insjuknandet vid en hjärtinfarkt. I resultatet framkom två teman och sju subteman. Tema ett: Otydliga och svårtolkade tecken, där tre subteman kunde urskiljas, dessa var Fatigue som dominerande debutsymtom, Olika symtom och Behov av hjälp och stöd för att söka vård. Tema två: Kvinnors förväntningar av en hjärtinfarkt och där kunde fyra subteman urskiljas: Förutfattade meningar om hjärtinfarkt, Andra ofarliga förklaringar, Oro över att inte bli tagen på allvar och Kvinnans känsla av ansvar. Huvudfynden visade att kvinnor, när de drabbas av hjärtinfarkt, inte alla gånger förstår allvaret i situationen då de symtom de får är så pass diffusa att det inte alltid går att relatera dem till något allvarligt. Detta resulterar i att vård inte söks i tid, vilket fördröjer tid till behandling. Författarna anser att fynden är viktiga för sjukvårdspersonal att uppmärksamma, för att ett onödigt vårdlidande skall kunna undvikas. Det finns okunskap hos kvinnor och sjukvården kring kvinnors insjuknande i hjärtinfarkt. Detta kan orsaka problem då kvinnorna inte söker vård i tid samt att sjukvården riskerar att missbedöma dem och vård kan utebli.

Kranskärlssjukdom är en av vår tids största folksjukdomar där hjärtinfarkt står för 30% av dödsfallen och utgör således den enskilt vanligaste dödsorsaken i Sverige. De som överlever kan minska risken att återinsjukna genom att ändra sina levnadsvanor till en mer hälsosam livsstil, till exempel sluta röka, lägga om kosten och öka den fysiska aktiviteten. Men att genomföra en livsstilsförändring kan upplevas som både fysiskt och psykiskt påfrestande då hälsan blivit förändrad. Syftet med  denna litteraturstudie var att belysa patienters upplevelse av att genomföra en livsstilsförändring efter hjärtinfarkt. En ökad förståelse för patienternas situation kan förhoppningsvis hjälpa sjuksköterskan i omvårdnaden så att fler patienter med hjärtinfarkt genomför livsstilsförändringar. Litteraturöversikt användes som metod där tio kvalitativa artiklar inkluderades.  Dataanalysen resulterade i tre teman: En känsla av att kroppen sviker, Betydelsen av autonomi och delaktighet och En väg mot hälsa. Med hjälp av totalt sex subteman har struktur skapats. Ur resultatet framkom det att flera patienter upplevde rädsla, oro och brist på energi efter hjärtinfarkten. Det gjorde att genomförandet av livsstilsförändring  kunde erfaras som svårt. Patienterna kände vidare ett behov av att vara delaktiga samt bli bekräftade för att livsstilsförändringen skulle bli betydelsefull och bestående. Stöd och en känsla av gemenskap utgjorde positiva faktorer och bidrog således till en förbättrad hälsa och ett ökat välbefinnande. I slutet av uppsatsen diskuteras de svårigheter patienten upplever vid genomförande av livsstilsförändring, samt hur stöd från sjuksköterskan kan fungera som hjälp och gynna den hållbara utvecklingen.

Bakgrund: Hjärtinfarkt tillhör idag en av Sveriges vanligaste folksjukdomar och räknas till en av de främsta dödsorsakerna världen över. Att överleva en hjärtinfarkt är numera vanligt förekommande och resulterar i att sjuksköterskor kommer möta fler hjärtinfarktpatienter.  Beroende på återhämtningen kan hjärtinfarkten ha inverkan på patientens livskvalité. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att undersöka patientens livskvalité efter en hjärtinfarkt samt vad som skulle underlätta återhämtningen. Metod: En icke-systematisk litteraturöversikt har verkställts av sju kvantitativa artiklar och en kvalitativ artikel. Artiklarna valdes ut från databaserna CINAHL och PsycInfo. Därefter genomfördes en kvalitetsgranskning enligt en integrerad analys. Resultat: I resultatet redovisades tre huvudkategorier: Fysisk och psykisk påverkan som innebär att patienterna inte alltid vågar vara fysiskt aktiva efter en hjärtinfarkt samt att dem ofta mår psykiskt sämre desto närmre infarkten det var. Behov av stöd och kunskap visade på hur viktig både familjen och vården var. Sociala faktorers påverkan efter hjärtinfarkt innebar främst att längre utbildning bland patienterna gav inverkan på livskvalitén. Slutsats: Stöd från anhöriga och vårdpersonal har omfattande betydelse för patientens förutsättningar att återgå till ett vardagligt liv efter en hjärtinfarkt. Patienterna beskrev sig uppleva livskvalité när de kände meningsfullhet.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de stora folksjukdomarna både globalt och i Sverige. Orsakerna bakom en hjärtinfarkt är i många fall livsstilsbetingade - ohälsosam kost, fysisk inaktivitet och tobaksbruk är stora riskfaktorer. Hjärtrehabilitering syftar till att hjälpa personer att hitta tillbaka till vardagen som var innan insjuknandet. Syfte: Syftet var att beskriva personers erfarenheter av stödets betydelse i det nya livet efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Metoden som användes var en kvalitativ litteraturöversikt där 9 originalartiklar mellan 2013-2022 valdes ut samt analyserades. Resultat: Tre teman identifierades och presenterades: Livet efter hjärtinfarkt, Informativt stöd och Emotionellt stöd med tillhörande subteman Att anpassa sig efter kroppsliga förändringar och Att genomföra livsstilsförändringar, Att få emotionellt stöd och Avsaknad av emotionellt stöd, samt Att få informativt stöd och Avsaknad av informativt stöd. Slutsats: Att genomgå en hjärtinfarkt innebär både stora kroppsliga förändringar och förändringar i livsstil som kan vara svåra att hantera och acceptera. Stödet från sjukvården och andra personer i samma situation är väsentligt för att kunna förstå den nya vardagen, och stöd från familjen hjälper personer att ta sig an de utmaningar som uppstår. Framtida forskning om personers erfarenheter av livet efter hjärtinfarkt behövs för att sjuksköterskor bättre ska kunna förstå och lindra det lidande som uppstår.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdom är idag en av de vanligaste folksjukdomarna i Sverige, med 21,765 insjuknande i hjärtinfarkt 2018. Det är vanligare att män drabbas jämfört med kvinnor vilket har lett till att det gjorts färre studier på kvinnor och hjärtinfarkt, framförallt angående kvinnors återhämtning och rehabilitering. Syfte: Att beskriva kvinnors erfarenheter av det dagliga livet efter hjärtinfarkt. Metod: En beskrivande litteraturstudie baserad på 12 vetenskapliga artiklar från databaserna PubMed och Cinahl. Huvudresultat: Resultatet visade att kvinnorna hade erfarenheter av att deras identitet förändrats, både i hemmet, i det sociala och i arbetslivet efter hjärtinfarkten. Kvinnorna kämpade med att hitta tillbaka till sig själv igen efter hjärtinfarkten och att hitta tillbaka till sin roll i familjen som mamma eller partner. I resultatet framkom att kvinnorna var medveten om vikten av livsstilsförändringar och fysisk aktivitet i det dagliga livet efter hjärtinfarkten. Dock framkom att flera av kvinnorna beskrev bristande motivation och trötthet och det kunde därför vara svårt att hitta orken till livsstilsförändringar. Resultatet visade också att kvinnorna kände rädsla över få en till hjärtinfarkt eller drabbas av annan sjukdom. Resultatet visade även att stöd från sjukvården var en viktig aspekt för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Vidare framkom betydelsen av  stödet från familj och vänner  för kvinnorna i deras dagliga liv efter hjärtinfarkten. Slutsats: Kvinnorna behövde stöd från närstående och vården för att klara av att återgå till sitt normala dagliga liv. Sjuksköterskan behöver lyssna på patienten och ge stöd vid livsstilsförändringar samt tillhandahålla den information som patienten efterfrågar.   Nyckelord: Dagligt liv, Erfarenhet, Hjärtinfarkt, Kvinnor         Abstract Background: Cardiovascular disease is today one of the most common public diseases in Sweden, with 21,765 cases of myocardial infarction in 2018. It is more common for men to be affected compared to women, which has led to fewer studies on women and myocardial infarction, especially regarding womens recovey and rehabilitation. Aim: To describe womens experiences of daily life after a myocardial infarktion. Method: A literature review with a descriptive approach based on 12 scientific articles from the databases PudMed and Cinahl. Main results: The results showed that the women had experiences of their identity changing, both at home and in their social and working life, after the myocardial infarction. The women struggled to find their way back to themselfes after the infarction and to find their way back to their role in the family as a mother or as a partner. The results showed that the women were aware of the importance of lifestyle changes and physical activity in the daily life after the infarction. However, it turned out that several of the women describer a lack of motivation and fatique and it could therefore be difficult to find the energy for lifestyle changes. The results also showed that the women felt fear of having another infarction or of having another disease. The results also showed that support from healthcare was an important aspect for the women in their daily life after the infarction. The women also described the importance of the support from family and friends. The women saw the psychological support as important, but just as important was that the women received support in the practical activities in everyday life. Conclusion: The women needed support from family, friends and healthcare  to be able to return to their normal daily lives. The nurse needs to listen to the patient and provide support in the event of lifestyle chanfes and provide the information that the patient requests.   Keywords:  Daily life, Experience, Myocardial infarction, Women

Bakgrund: Hjärtinfarkt är den mest förekommande hjärt- och kärlsjukdomen samt den främsta dödsorsaken i världen, men antalet överlevare har ökat de senaste decennierna. Tidigare studier visar att personer som drabbats av en hjärtinfarkt ofta upplever lidande då de har högre risk till sämre hälsa och de kan uppleva både fysiologiska och psykologiska hälsoproblem till följd av händelsen.  Syfte: Syftet med litteraturstudien var att undersöka patienters erfarenheter av psykisk hälsa efter en hjärtinfarkt.  Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes där fem kvalitativa artiklar och fem kvantitativa artiklar analyserades genom en integrerad analys.  Resultat: Analysen resulterade i följande kategorier: Sjukdomsoro, trötthet, depression, stress, vardagliga begränsningar samt psykiskt välbefinnande och motivation. Resultatet visade att stor andel av deltagare upplevde psykisk ohälsa och lidande efter sin hjärtinfarkt i form av psykiska besvär och psykiatriska diagnoser. Majoriteten av deltagarna upplevde en sjukdomsoro där rädslan och ångesten att drabbas av en ny hjärtinfarkt dominerade.  Slutsats: Psykisk ohälsa var vanligt förekommande efter en hjärtinfarkt. Då antalet överlevare blir allt fler kommer patientgruppen fortsätta växa. Det finns därför ett behov av en ökad förståelse och kunskap inom området för att kunna anpassa vården efter varje individ, detta för att förebygga psykisk ohälsa och på så sätt lindra lidande.

En av de största folksjukdomarna i Sverige är hjärt- kärlsjukdomar. Syftet med hjärtrehabiliteringen är att hjälpa patienten med att hitta tillbaka till en balans i livet och minimera risken för att patienten insjuknar igen.