Hjärtinfarkt är den vanligaste dödsorsaken i Sverige för både män och kvinnor. Forskning visar att kvinnor söker vård senare och får sämre vård än männen. Syftet är att beskriva kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Uppsatsen är en litteraturöversikt av 10 kvalitativa artiklar som belyser kvinnors upplevelser av hjärtinfarkt. Artiklarna analyseras enligt Granheim och Lundmans metod. Resultatet presenteras i fem subteman, att behöva och få stöd, att vilja bli sedd som människa, att förstå det overkliga, att uppleva framtiden som förändrad samt att uppleva kroppen som förändrad. Innehållet i subteman resulterar i två huvudteman, livet i kaos och förändrad identitet. Kvinnorna upplever det svårt att veta vad de känner och kan inte koppla sina symtom till hjärtinfarkt. Efter hjärtinfarkten är behovet av stöd stort från både närstående och sjukvården. Kvinnorna tycker att stödet från närstående lätt övergår i ett överbeskydd som påverkar dem negativt. Från sjukvården saknar kvinnorna stöd och tycker informationen de får är för allmän. Kvinnorna upplever att de förlorar sin roll i familjen. I diskussionen relateras kvinnornas upplevelser av hjärtinfarkt till ett genusperspektiv. Som praktiska implikationer föreslås en ändring i sjuksköterskeutbildning. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Hjärtinfarkt är den huvudsakliga dödsorsaken världen över. Forskning visar att kvinnor får en sämre vård och behandling än män och att kvinnor söker vård i ett senare skede än vad män gör. Syftet med denna uppsats är att beskriva kvinnors upplevelser av symtom och hur de förhåller sig till symtomen då de drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys enligt en modell av Lundman och Hällgren Granheim (2008, s. 159). Resultatet redovisas i två huvudkategorier med respektive underkategorier. Huvudkategorierna är: kvinnornas beskrivningar av symtom vid hjärtinfarkt och kvinnornas upplevelser av och förhållningssätt till symtomen. Underkategorierna till kvinnornas beskrivningar av sina symtom visade att kvinnorna upplevde symtom som smärta, dyspné, trötthet och förändrad kroppstemperatur. Smärtan tog sig i uttryck på många olika vis, den kunde för kvinnorna upplevas som svårdefinierad och beskrevs exempelvis av vissa kvinnor som en kramp. Underkategorier till kategorin kvinnornas upplevelser av och förhållningssätt till symtomen var: förknippar ej med hjärtinfarkt, förnekelse och prioriterar inte sig själv i första hand. Avslutningsvis i uppsatsen diskuteras det faktum att om inte vårdpersonalen har kunskap om kvinnors symtom vid hjärtinfarkt kan det ej heller förväntas att kvinnan själv ska känna igen sina varningssymtom och söka professionell hjälp. Tre centrala anledningar till varför kvinnor inte söker vård är okunskap, förnekelse och att de på grund av kulturella sammanhang ej prioriterar sig själva i första hand. Det finns ett behov av kunskap och ökad förståelse från vårdpersonal vid bemötandet av kvinnor som påvisar symtom relaterade till akut hjärtinfarkt. / Program: Sjuksköterskeutbildning

På några sekunder förändras livet när någon i ens närhet drabbas av hjärtinfarkt. Sjuksköterskor möter i sitt arbete närstående till drabbade. Studier visar att sjuksköterskor upplever svårigheter att möta närstående och det saknas kunskap om deras upplevelser, vilka behov de har och vilket bemötande de önskar få. Syftet är att beskriva närståendes upplevelser av att leva med en person som drabbats av hjärtinfarkt. Metoden är en litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sju vårdvetenskapliga artiklar analyserades efter Evans analysmodell (2003). Resultatet presenteras i fem teman Kroppslig och emotionell påverkan, Att ha behov av stöd och information, Förändrad parrelation, Förändrad vardag och Framtidssyn. Två av temana presenteras även utifrån totalt fem subteman. Emotionell storm handlar om olika känslor som närstående upplever efter att ens partner drabbats av hjärtinfarkt. I temat Behov av stöd och information beskrivs hur närstående upplevde att de fick för lite information på sjukhuset, och saknade vidare stöd efteråt. Förändrad parrelation handlar om att komma varandra närmare, att distansera sig och att ständigt kontrollera sin partner. Temat Förändrad vardag beskriver att vara begränsad och att ändra livsstil. Det femte temat benämns Framtidssyn och beskriver närståendes tankar och förhoppningar om framtiden. Diskussionen tar upp att närstående kan känna ilska över att behöva anpassa sig och ge upp sitt liv för en annans skull. För att hjälpa patienten och dennes närstående att återgå till livet efter en hjärtinfarkt är det viktigt att undervisningen och informationen individanpassas. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste diagnoserna och varje år insjuknar cirka 40000 personer i Sverige. En hjärtinfarkt innebär en stor förändring i livet och patienten måste ibland lära sig att leva ”ett nytt liv”. Det är sjuksköterskan som har till uppgift att ge dessa patienter den information de behöver för att känna sig någorlunda trygga och ge dem en chans att bemöta de förändringar som uppstått. Forskning visar att det finns brister vid informationsgivning. Denna, enligt Forsberg och Wengström (2008), systematiska litteraturstudie syftar till att beskriva patienters, med diagnostiserad hjärtinfarkt, upplevelser av information given av sjuksköterskan relaterad till sin sjukdom. Artiklar söktes i databaserna Cinahl, Medline, PubMed och Scopus. Artiklarna är analyserade enligt Evans (2003) modell. Resultatet består av två huvudteman och fem subteman. Det första huvudtemat är ”Upplevelser av informationens hur och när” som innehåller subteman ”Informationens baksida”, ”Ej individanpassad information” samt ”Tillfällets betydelse”. Det andra huvudtemat är ”Att uppleva framtidstro” med subteman ”Information inger hopp” och ”Information inger trygghet”. I diskussionen diskuteras båda huvudtemana med hjälp av bakgrunden i studien samt ny forskning, dock läggs mest vikt vid huvudtemat: ”Upplevelser av informationens hur och när”. / Program: Sjuksköterskeutbildning

No description available.

No description available.

Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 28 000 svenskar i akut hjärtinfarkt som är den vanligaste hjärt- och kärlrelaterade dödsorsaken. Efter hjärtinfarkt behöver individen vara delaktig i sin behandling för högre följsamhet till hjärtrehabilitering enligt hjärtsjukvårdens rekommendationer. Ökad self-efficacy kan leda till positiva hälsobeteenden när det gäller träning och vardagsaktiviteter. Det finns en skattningsskala för hjärtrelaterad tilltro till egen förmåga för att tolka symptom och funktion, validerad på svenska för patienter efter akut koronarsyndrom och hjärtinfarkt. Syfte: Att undersöka hur fysioterapeuter upplever användandet av skattningsskalan för hjärtrelaterad tilltro till egen förmåga att upprätthålla funktion, kontrollera symptom och sjukdom efter hjärtinfarkt hos patienter som deltar i fysioterapeutledd hjärtrehabilitering. Metod: Studien var en kvalitativ intervjustudie med åtta fysioterapeuter inom hjärtrehabilitering i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Enligt informanterna fungerade skattningsskalan som ett diagnosanpassat screeningsinstrument, kliniskt tillämpningsbar genom att skräddarsy hjärtrehabiliteringen för varje patient. Skattningsskalan bidrog till ett multidisciplinärt teamarbete enligt informanterna som upplevde att skattningsskalan fyller en kunskapslucka kring att vara fysiskt-, socialt-, och sexuellt aktiv efter hjärtinfarkt. Slutsatser: Skattningsskalan ansågs implementeringsbar då den grundar sig på self-efficacy som informanterna upplevde som ett relevant och tidsaktuellt begrepp att jobba med inom hjärtrehabilitering.

<p>Hjärtinfarkt är ett sjukdom som påverkar hela familjesituationen. Närstående till personer som insjuknat i hjärtinfarkt kan uppleva högre grad av oro, rädsla och osäkerhet än personen som insjuknat. Syftet var att genom en systematisk litteraturstudie belysa närståendes upplevelser till personer som insjuknat i hjärtinfarkt. Sökningar gjordes i PubMed och Cinahl. Studiernas resultat sammanfördes och analyserades utifrån innehållsanalys vilket resulterade i tre huvudkategorier och fem subkategorier. Resultatet visade att närstående påverkades fysiskt, psykiskt och socialt. Många män till kvinnor med hjärtinfarkt upplevde en känsla av maktlöshet av att inte veta hur hälsan för personen som insjuknat i hjärtinfarkt skulle utvecklas framöver. Känslor som ilska, frustration och ökad osäkerhet var vanligt i det tidiga skedet av rehabiliteringen. Den nya livssituationen för närstående innebar stora förändringar i det dagliga livet. De upplevde det ökade ansvaret som frihetsberövande medan andra kände sig mer tillfredställda att kunna hjälpa till och få en central roll i hemmet. Genom att närståendes situation tas upp i omvårdnaden och får mer stöd av vårdpersonalen kan det leda till att personen som insjuknat i hjärtinfarkt får ett bättre stöd.</p>

No description available.

<p>Bakgrund: Insjuknandet i hjärtinfarkt är oftast akut och kan påverka patienten under en lång tid. Vårdtiden är kort och patienten drabbas ofta av en kris. Förutom adekvat behandling behövs information för att känna trygghet och för att kunna göra livsstilsförändringar som förebygger återinsjuknande. Sjuksköterskan kan vägleda och motivera till ett hälsosammare liv både under och efter sjukhusvistelsen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patientens informationsbehov vid hjärtinfarkt under och efter sjukhusvistelsen. Metod: En litteraturstudie har gjorts där 13 vetenskapliga artiklar har granskats. Resultat: Patienterna önskade information från olika källor. Informationen skulle vara lättförståelig och samstämmig. Individuell information var viktig och skulle vara uppdelad på flera tillfällen. Informationsbehovet såg olika ut beroende på om patienten var inskriven på sjukhus eller hade kommit hem. Slutsats: Patientundervisning under sjukhusvistelsen och efter utskrivningen är nödvändigt för att minska den informationsbrist som många patienter upplever efter hemkomst. Ett samarbete behövs mellan slutenvården och primärvården då all information inte kan ges vid ett tillfälle. Detta skulle kunna vara kostnadseffektivt då risken för återinsjuknande troligtvis minskar för en patient som är välinformerad.</p>