Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vanligt det är med stress och depression efter genomgången hjärtinfarkt. Vidare planeras att undersöka samband mellan stress och depression samt också eventuella skillnader mellan könen för hur stress och depression upplevs efter genomgången hjärtinfarkt. Metod: Patienter som varit inlagda för hjärtinfarkt vid Akademiska sjukhuset i Uppsala inkluderas i studien. Patienterna skall ha genomgått hjärtinfarkt och/eller PCI och/eller CABG. De tre enkäterna Vardagslivets stress, Känsloläge samt MADRS användes. Frekvenser och korrelationer beräknades med IBM SPSS Statistics version 19. Tillstånd för studien söktes hos klinikchef. Resultat: Antalet patienter i studien är 18. Förekomsten av självskattad depression efter hjärtinfarkt uppmättes till 6%. Självskattad stress varierade mellan patienterna, dock skattade 33%, höga nivåer av stress. Skillnader i hur kvinnor och män upplever stress och depression efter genomgången hjärtinfarkt kunde inte bestämmas i denna studie. Ett signifikant svagt samband mellan stress och depression visades dock (r = 0,52, p= 0,029). Slutsats: Patienter med nyligen genomgången hjärtinfarkt kan uppleva depression i efterförloppet. Att behandla depressionen kan ge ökad livskvalitet. / Objective: The aim of this study was to investigate the frequency of depression and stress after a myocardial infarction. Other aims were to study the relationship between stress and depression and also differences between the sexes in their experience of stress and depression after a myocardial infarction. Method: Patients being hospitalized at Akademiska sjukhuset in Uppsala, Sweden were included in the study. Patients with a myocardial infarction and/or coronary angioplasty and/or coronary bypass surgery were included. Three questionnaires The Everyday Life Stress Scale, The Depressive Mood Scale and MADRS where used. Frequencies and correlations were calculated using IBM SPSS Statistics version 19. Permission for the study was sought from the clinic manager. Result: 18 participants were included in the study. The frequency of self estimated depression after a myocardial infarction was 6%. The frequency of self estimated stress varied throughout the population but 33% estimated their stress as high. Differences in stress and depression between women and men could not be determined in this study. A weak significant correlation between stress and depression was however shown (r = 0,52, p= 0,029). Conclusion: Patients who have gone through a myocardial infarction can experience depression afterwards. Treating depression can improve quality of life.

Vid akut hjärtinfarkt är symptomen oftast kraftfulla och smärtsamma. Patienterna är allmänpåverkade och upplever lidande i samband med insjuknandet. Upplevelsen kan vara traumatisk och få negativa följder, men skadan kan begränsas och lidande lindras i det prehospitala vårdmötet. Ambulanssjuksköterskan kan vara den första vårdaren som möter patienter med hjärtinfarkt och det är sjuksköterskans ansvar att möta patienten i hans/hennes lidande. Tidigare forskning påtalar svårigheter då det gäller att kommunicera med patienter som genomgår en livskris och att genomföra ett samtal som genererar oro och ångest hos patienter med symptom på hjärtinfarkt. Studiens syfte är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelser av vårdande som möjliggör lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt. En kvalitativ intervjustudie med sex informanter genomfördes vid två ambulansverksamheter i västra Sverige. Induktiv design valdes enligt Elo och Kyngäs (2007). Resultatet presenterar ett vårdande förhållningsätt utifrån underkategorier, kategorier och en huvudkategori. Kategorierna är: Ambulanssjuksköterskans lugna förhållningssätt, Ambulanssjuksköterskans engagemang och följsamhet, Patientens delaktighet, Patientens insikt och kunskap samt Anhörigas delaktighet. Slutligen redovisas huvudkategorin: Förmedla kontroll i en kaotisk livssituation. Resultatet kan förstås som att ett lindrat lidande hos patienter med misstänkt hjärtinfarkt kan uppnås genom att ambulanssjuksköterskan förmedlar kontroll i en kaotisk livssituation. Kännetecknande för ett sådant vårdande är ett lugnt förhållningssätt samt engagemang och följsamhet till den individuella patienten. Patientens delaktighet samt patientens insikt och kunskap i sin livssituation beaktas likväl som de anhörigas delaktighet. Slutsatsen är att ett vårdande förhållningssätt som förmedlar kontroll i en kaotisk situation upplevs kunna ha en lindrande effekt på stress, oro, smärta och rädsla. Samtidigt framkommer det att ambulanssjuksköterskorna upplever att det finns situationer där patienten upplevs vara oemottaglig för information likväl som att fysisk beröring inte har någon lindrande effekt.

No description available.

Att drabbas av en hjärtinfarkt är en livsomvälvande händelse som kan ge kroniska men och inverka på hela livssituationen. Sjukdomen kan även ha betydelse för hur de drabbade väljer att leva sitt dagliga liv. Syftet var att beskriva personers upplevelser av dagliga livet efter en hjärtinfarkt. Metoden bestod av en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats enligt Bengtsson (2016). Tolv vetenskapliga artiklar analyserades och resulterade i sju kategorier; att leva med förändrad kropp och sinne, att leva med begränsningar i dagliga aktiviteter, att roller och relationer förändras, att sakna tillräcklig information och kunskap, att behöva andra människor som stöd, att behöva ta ställning till livsstilsförändringar, att tvingas omvärdera livet efter en livshotande händelse. Sjuksköterskan har en viktig roll genom att finnas som stöd och resurs i dagliga livet efter en hjärtinfarkt, för att ge de drabbade de bästa förutsättningarna för att kunna anpassa sig till sin nya livssituation. Denna studie kan ge en djupare förståelse för hur personer upplever att det dagliga livet påverkas efter en hjärtinfarkt.

Bakgrund: I Sverige är hjärt- kärl sjukdomar den vanligaste dödsorsaken, år 2016 drabbades 25 700 individer av en akut hjärtinfarkt. Efter att ha drabbats av en hjärtinfarkt medför detta förändringar i kroppen och återhämtningsprocessen kan ta tid. För att bemöta dessa patienter med en individanpassad vård behöver sjuksköterskan ha kunskap om vad som påverkar dessa patienter under återhämtningsprocessen och på så sätt hjälpa patienten i deras behov. Syfte: Syftet var att belysa patientens upplevelser och erfarenheter av att ha drabbats av hjärtinfarkt upp till ett år efter insjuknandet. Metod: En litteraturöversikt där tio kvalitativa artiklar från PsychINFO, PubMed och Cinahl complete har granskats och analyserats. Resultat: I denna litteraturöversikt framkommer tre teman: patientens upplevelser som helhet, behovet av stöd samt ett förändrad syn på livet. I dessa teman beskrivs patienternas upplevelser och erfarenheter av att ha drabbats av hjärtinfarkt samt vilka utmaningar de möter i vardagliga livet. Diskussion: Patienterna möter olika utmaningar i det vardagliga livet efter att ha drabbats av hjärtinfarkt. Dessa förändringar kan upplevas som utmaningar och medförde frånvaro av välbefinnande och hälsa. Det är inte bara kroppen som påverkas och behöver behandling, patienter som drabbas av hjärtinfarkt påverkas psykiskt och fysiskt. Teoretikern Katie Eriksson menar att människan består av kropp, själ och ande vilket  utgör kärnan för hälsoprocessen. Många patienter upplever oro och rädsla av att återigen drabbas av ny hjärtinfarkt. Resultatet visade på betydelsen av att bli informera av sjuksköterskan om vilka utmaningar som patienten möjligen kan möta, rehabiliteringens betydelse, symtom, samt vilka livsstilsförändringar som kan ha positiv påverkan på hälsan och välbefinnandet.

Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är idag ett av de vanligaste folkhälsoproblemen iSverige. I dagens hjärtsjukvård finns det mest forskning på männen och de får därför oftastmer specialiserade behandlingar och bättre uppföljning efteråt. Kvinnor har mer diffusasymtom än män och upplevelserna av sjukdomen kan därför skilja sig markant. Dåsjukdomen oftast ses som mansdominerad så kommer kvinnan i skymundan. Somsjuksköterska är det därför viktigt att vara införstådd i symtomen hos kvinnor och ta del avderas upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt.Metod: Litteraturstudie med en kvalitativ ansats. Elva artiklar analyserades med Elo &Kygnäs manifesta innehållsanalys med en induktiv ansats.Resultat: I analysen kom det fram två stycken huvudkategorier som var förnekelse avsymtomen och delades in i två subkategorier: förminskning av symtomen och coping för attklara av vardagslivet. Misstanke om symtomens allvarlighet delades in i två subkategorier:Något är fel och förståelse över symtomens allvarlighet. Kvinnor upplever diffusa symtomsom oftast till en början förnekas eller tolkas som något annat. Detta resulterar i enfördröjning i att söka vård.Slutsats: Mer forskning behövs för att få en bättre förståelse och kunskap kring vad justkvinnor har för upplevelser av symtomen vid en hjärtinfarkt. Vidare krävs också forskningsom ger omvårdnadspersonalen bättre förutsättningar att kunna ge en personcentrerad ochjämlik omvårdnad.

Sammanfattning Bakgrund Insjuknande i hjärtinfarkt har minskat kraftigt i Sverige de senaste åren men drabbar fortfarande många. Ateroskleros i hjärtats kranskärl är den viktigaste bakomliggande orsaken. Utvecklingen av ateroskleros sker under lång tid och processen är komplex men kan kopplas till inflammatoriska processer, apoB-innehållande lipoprotein och endoteldysfunktion. LDL bedöms av många forskare vara en kausal faktor vid aterosklersutvecklingen. Denna bedömning grundar sig på djurförsök, observationsstudier, resultat från kliniska prövningar med LDL-sänkande läkemedel samt mendelska randomiseringsstudier. Behandlingsrekommendationerna vid sekundärprevention av hjärtinfarktpatienter innefattar behandling med hög dos statin där vissa av rekommendationerna sätter upp ett mål på en LDL-sänking till nivåer under 1.8 mmol/l. Syfte Syftet med detta arbete var att undersöka vilka behandlingseffekter som finns vid läkemedelsbehandling som sänker LDL till låga nivåer vid sekundärprevention för hjärtinfarktpatienter och om de nuvarande behandlingsriktlinjerna på nivåer under 1.8 mmol/l kan anses rimliga. Vidare gjordes en ansats för att belysa frågan om huruvida LDL-sänkning eller pleiotropa effekter kan förklara effekten vid statinbehandling. Resultat Behandling med hög dos statin som sänker LDL till låga nivåer minskar risken för större kardiovaskulära/koronara händelser. Effekten beror främst på minskat antal hjärtinfarkter och revaskulariseringsprocedurer. Effekten på koronar/kardiovaskulär mortalitet förefaller emellertid vara i bästa fall liten. Samma mönster sågs i studier av PCSK9-hämmaren evolocumab och NPC1L1-hämmaren ezetimib. Då dessa läkemedel sänker LDL genom andra mekanismer än statiner indikerar detta att LDL-sänkning i sig har en effekt men pleiotropa effekter kan inte uteslutas. Slutsats Läkemedelsbehandling som sänker LDL till nivåer under 1.8 mmol/l förefaller ha effekt och därmed är det inte orimligt att ha ett sådant behandlingsmål. Det går emellertid inte att finna en optimal nivå för LDL-koncentrationen i plasma baserat på de studier som gjorts. NNT-talen blir relativt höga och en betydande residualrisk kvarstår även vid sänkning till låga LDL-nivåer vilket indikerar potentiell vikt av tidigare insatt LDL-sänkande behandling men även ett behov av nya behandlingsformer / Summary Background Despite substantial reductions in the incidence of myocardial infarction, the incidence remains high. Rupture of an atherosclerotic plaque within the coronary arteries is the most important direct causal factor. Atherosclerosis typically develops slowly and silently and can be described as a build-up of cholesterol-containing plaques within the artery wall. Theories of the causal mechanisms behind atherosclerosis point to a high degree of complexity. Most theories focus on an interaction between inflammatory processes, cholesterol-containing lipoproteins and dysfunction of the endothelial cells within the artery wall. Much focus has been put on the role of cholesterol-containing low-density lipoprotein (LDL). This lipoprotein seems to have a direct causal role in the process. Such a standpoint is based on animal experiments, observational studies, randomized clinical trials with LDL-lowering drugs and Mendelian randomization studies. Treatment guidelines for patients with myocardial infarction therefore recommend LDL-lowering therapy. These guidelines recommend treatment with a high dose statin and some include recommendations to lower LDL to levels below 1.8 mmol/l (69 mg/dl). Objective The aim of this thesis was to look at the treatment effects of lowering LDL to low levels for secondary prevention of myocardial infarction and whether the current recommendations of 1.8 mmol/l or less are reasonable. A second objective was to elucidate the question of whether statins have other, pleiotropic effects beside their LDL-lowering capacity. Searches were conducted in pubmed for randomized clinical statin-trials where low average LDL-levels were obtained. Further, a trial with PCSK9-inhibitor evolocumab and a trial with NPC1L1-inhibitor ezetimibe were included in order that the effects of these drugs could be compared with the effects of statins. Thereby, the question of statin-pleiotropy could be analyzed. Results Treating patients with a high dose statin to obtain lower levels of LDL reduced the risk of major coronary/cardiovascular events when compared with a low dose statin. The absolute risk reduction was however low. The effect was driven mainly by a reduction in the number of myocardial infarctions and coronary revascularization procedures whereas the effects on mortality seem absent or at best rather modest. The same pattern was seen in the FOURIER-trial where PSCK9-inhibitor evolocumab was compared with standard statin treatment. The active treatment group obtained an average LDL-level of 0.78 mmol/l (30 mg/dl). This pattern was also seen in the IMPROVE-IT-trial, where NPC1L1-inhibitor ezetimibe was compared with standard statin treatment. Conclusion Treatment to obtain low levels of LDL have an effect - even at levels below 1.8 mmol/l. LDL-lowering in and of itself seems to have an effect given the results from studies where patients were treated with evolocumab and ezetimibe. The number of patients that need to be treated to prevent one event is however high and a substantial number of patients remain at risk even at very low levels of LDL. This implies the need for other forms of therapy or initiation of LDL-lowering therapies at earlier stages for selected groups of patients before they experience a myocardial infarction

Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i Sverige. Den medicinska och kirurgiska behandlingen av hjärtinfarkt har förbättrats under åren och fler överlever en hjärtinfarkt idag. En prevention för att inte drabbas av en hjärtinfarkt är bland annat fysisk aktivitet. Sjuksköterskan har en viktig roll i omvårdnaden av patienter som drabbats av hjärtinfarkt, främst genom samtal kan sjuksköterskan motivera patienter till fysisk aktivitet. För att på bästa sätt kunna motivera patienter behöver sjuksköterskan veta hur patienter upplever fysisk aktivitet efter en hjärtinfarkt. Examensarbetet är en litteraturstudie som utgår ifrån Axelssons modell (2012, ss. 203–220). Det syftar till att belysa patienters upplevelse av fysisk aktivitet efter hjärtinfarkt. Tio stycken artiklar granskades, åtta kvalitativa och två kvantitativa. Huvudteman som kom fram efter analysen av artiklarna är: negativa upplevelser av fysisk aktivitet och positiva upplevelser av fysisk aktivitet. En negativ upplevelse av fysisk aktivitet var rädsla att få en ny hjärtinfarkt om påfrestningen blev för stor för hjärtat under fysisk aktivitet. Patienterna upplever även att trötthet hindrar dem från att utöva fysisk aktivitet vilket upplevs som frustrerande. Många patienter upplever också hjärtinfarkten som en väckarklocka att ta tag i sin livsstil, det blir en motivation för dem. Sjukvården kan hjälpa patienter på olika sätt, antingen genom att erbjuda gruppträning eller genom samtal med patienterna. De patienter som upplever fysisk aktivitet som positivt och utövar det regelbundet har också en större känsla av sammanhang och en bättre livskvalité. I diskussionen diskuteras vad sjuksköterskan har för roll, att träna i grupp kontra inte träna i grupp och hur fysisk aktivitet kan hjälpa sjukvården till en mer hållbar utveckling.

Hjärt- och kärlsjukdomar svarar för 31 procent av årliga dödsfall globalt där den vanligaste dödsorsaken inom den här kategorin är hjärtinfarkt. Tidigare forskning har även visat att depression i samband med hjärtinfarkt ökar risken att dö i förtid med 50 procent. På senare år har emellertid andelen som överlever hjärtinfarkt ökat vilket innebär ökade krav på hälso- och sjukvård eftersom fler kommer att kräva vård i efterförloppet av sjukdomen. Syftet var att beskriva patienters upplevelser av psykisk ohälsa efter att de drabbats av hjärtinfarkt. Det studerade materialet bestod av 12 vetenskapliga artiklar. Litteraturstudien genomfördes med hjälp av Fribergs modell och resulterade i tre teman och nio subteman. Resultatet visade att deltagarna hade svårigheter med att anpassa sig till livet efter hjärtinfarkt vilket till stor del berodde på undermålig information från hälso- och sjukvården. De depressiva symtom som uppstod efter sjukdomens akuta fas försvårade återhämtning och ökade risken för ett återinsjuknande. En slutsats är att det i dagens hälso- och sjukvård disponeras alltför lite medel för att upptäcka och behandla depression hos patienter som genomgått hjärtinfarkt. Sjuksköterskans yrkesroll medför ett ansvar att tillgodose patientens informationsbehov och identifiera patientens resurser för att öka förmågan till en lyckad återhämtning.

Hjärtinfarkt är en vanlig sjukdom som påverkar många människor, direkt eller indirekt. Efter en hjärtinfarkt får patienterna stöd från sjukvården för att komma igång med rehabiliteringen och för att de ska kunna återgå till sina vanliga liv. Vi som sjuksköterskestudenter har fått upplevelsen att många patienter inte upplever att stödet är tillräckligt och därför vill vi skriva en litteraturstudie med syftet: hur patienter upplever stöd efter en hjärtinfarkt. Resultatet av dataanalysen ledde till två teman: stöd från sjuksköterskan samt stöd från andra. Under dessa två teman finns fem subteman som strukturerar upp resultatet. Patienter upplever att sjuksköterskans stöd ofta är otillräckligt. Anledningen är att informationen de får antingen inte kan förstås, att de får för lite information eller att det är för dåligt individanpassat och att det därför inte kan tillämpas av patienterna. Patienterna upplever att stöd från närstående är viktigt för att de ska kunna uppleva en större trygghet i situationen och för att den fortsatta rehabiliteringen ska fungera. Genom detta resultat kan en förståelse skapas om patienterna inte får tillräckligt med stöd kommer livet efter hjärtinfarkten bli svårare än vad det behöver vara. Sjuksköterskan har en viktig roll i hur patienterna upplever stöd efter en hjärtinfarkt. Informationen behöver personanpassas så att den lättare kan användas och den behöver även utvärderas för att sjuksköterskan ska kunna veta om informationen har uppfattats korrekt. Närstående är en viktig del i patienternas vård och måste involveras under hela processen. Detta för att patienternas upplevelse av stöd ska bli så positivt som möjligt och för att de ska kunna uppnå hälsa i framtiden.