Syfte: Syftet med studien var att undersöka tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus hos patienter med akut hjärtinfarkt som fick en akut reperfusionsbehandling och om skillnad fanns i transporttid mellan ambulanstransport eller inte ambulanstransport samt undersöka skillnad mellan män och kvinnor. Syftet var också att undersöka hur stor del av populationen som ankom till sjukhus inom referensramen 90 minuter från symtomdebut.   Metod: Totalt 160 patienter inkluderades i studien och data insamlades från registret Swedeheart. Statistikprogrammet SPSS (Statistical Package for the Social Sciences) har använts vid analyserna av chi2-test och oberoende T-test. Medianvärde och medelvärde har använts som mått för att jämföra tiden från symtomdebut till ankomst till sjukhus mellan de olika grupperna.   Resultat: Av de inkluderade patienterna tog 57 % (91) av männen ambulans och 29 % (46) av kvinnorna. Mediantiden för patienter som tagit ambulans från symtomdebut till ankomst till sjukhuset var 133 minuter och medelvärdet var 408,7 minuter. Mediantiden för patienter som inte tagit ambulans från symtomdebut till sjukhuset var 150 minuter och medelvärdet var 562,2 minuter. Av de 160 patienter som inkluderats var 34 % inom referensramen 90 minuter från symtomdebut till reperfusionsbehandling.   Slutsats: Fördröjningstiderna för patienter med akut hjärtinfarkt som reperfusionsbehandlats är idag för långa. Hälso- och sjukvården behöver nå ut till allmänheten med information om vikten att söka tidigt vid symtom på eventuell hjärtinfarkt då det är viktigt att primär PCI ska ske inom 90 minuter efter diagnos för att minska skadan på hjärtmuskeln.

<p><p>Bakgrund:</p><p>dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade</p><p>från person till person.</p><p>upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt.</p><p>som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas</p><p>vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av</p><p>innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier.</p>I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklar<p>Resultat:</p><p>hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens</p><p>relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor</p><p>betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det</p><p>var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt</p><p>sätt.</p><p>anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som</p><p>drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns</p><p>faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling</p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p>Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De </p><p>faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var</p><p>stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som</p><p>saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas</p><p>kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.</p><p><strong><strong><strong><strong><strong><strong><p> </p></strong></strong></strong></strong></strong></strong></p>

<p>Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.</p>

Bakgrund: dessa avled 11500. Upplevelserna av att drabbas av en akut hjärtinfarkt varierade från person till person. upplevelser av att drabbas av akut hjärtinfarkt. som utgjorde studiens resultat erhölls genom litteratursökning. Artiklarnas vetenskaplighet granskades och innehållet analyserades med hjälp av innehållsanalys. Analysen resulterade i tre kategorier och sju subkategorier. I Sverige drabbades år 2006 39400 personer av akut hjärtinfarkt, avSyfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patientersMetod: De vetenskapliga artiklarResultat: hjärtinfarkt påverkade patientens beslut att söka vård. Det stod klart att patientens relation till dennes anhöriga påverkade patientens hälsa. Information hade stor betydelse för patientens tillfredställelse och förmåga att hantera situationen. Det var av vikt att information pressenterades vid rätt tillfälle och på ett lättförståeligt sätt. anhörig fick individanpassad information. Det var av största vikt att patienter som drabbats av en hjärtinfarkt snabbt kom under vård. Studien visade att det fanns faktorer som fördröjde tiden mellan symtomdebut och behandling faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande. Det framkom att kunskapen om och patientens uppfattningar gällandeDiskussion: Det låg på sjuksköterskans ansvar att både patienten och dess. Slutsats: De  faktorer som spelade störst roll för hur patienten upplevde en akut hjärtinfarkt var stöd, kunskap. Att även erbjuda utbildning och information till personer som saknade erfarenhet och kunskap om symtom vid en akut hjärtinfarkt förmodas kunna minska mortalitet, komplikationer och lidande.

Vid hjärtinfarkt har blodflödet försämrats i en kransartär vilket skapat skadlig syrebrist i hjärtat. Patienterna upplevde hjärtinfarkten som livsförändrande. Hjärtrehabiliteringsprogram där utbildning och rådgivning från bland annatsjuksköterskor ingick kunde hjälpa patienterna att upprätthålla fysisk och psykisk hälsa. Syftet var att belysa omvårdnadsfaktorer av betydelse för patienter som genomgått en hjärtinfarkt. En systematisk litteraturstudie genomfördes där 15 artiklar som var relevanta för syftet inkluderades. Genom att artiklarna klassificerades, granskades, kvalitetsbedömdes och bearbetades kom författarna fram till en konsensus. Tre kategorier identifierades;information/kommunikation, undervisning och stöd. Patienterna kände sig nöjda när de fick god information från sjuksköterskan. Sjuksköterskan uppmuntrade patienterna genom att föra en god dialog. När patienterna fick möjlighet att delta i olika hjärtrehabiliteringsprogram ökade deras psykiska välbefinnande. Patienterna kände trygghet genom att sjuksköterskan fanns tillgänglig när de behövde stöd. Det var viktigt att sjuksköterskan anpassade sin information till patienterna eftersom de hanterade återhämtningen efter hjärtinfarkten på olika sätt. Sjuksköterskans kommunikation med patienten gav patienterna möjlighet till att känna trygghet med sig själva och sin livssituation. Eftersom patienterna hade den största kunskapen om sig själva, var det av stor betydelse att patienterna var delaktig i omvårdnaden. Stöd i form av råd och information till patienter borde lyftas fram som en viktig del av vården till hjärtinfarktspatienter. Sjuksköterskan kan möta patienternas behov av stöd genom att erbjuda individuell vård och information. Sjuksköterskan borde sträva efter att behandla och se patienterna som unika individer.

Bakgrund: Hjärtinfarkt orsakas av en ocklusion i hjärtats kransartärer. Smärta och ångest uppstår i det akuta skedet, men patienter upplever även fortsatta psykiska besvär efter hjärtinfarkten. Sjuksköterskan ska följa Socialstyrelsens lagar om bl.a. att vården ska vara patientfokuserad och göra patienter delaktiga i sin vård.  Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans roll i patientens återhämtning efter akut hjärtinfarkt. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes där fem sjusköterskor berättade om vilken roll de uppfattade sig ha inför patientens återhämtning efter hjärtinfarkten. Därefter analyserades insamlad data med hjälp av Graneheim och Lundmans (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: I studien framkom tre huvudkategorier med tillhörande underkategorier, dessa var: ’Att arbeta efter kliniska riktlinjer’ med de två underkategorierna Att följa omvårdnadsrutiner och Att arbeta i team runt patienterna, ’Att ge information till patienterna’ med de tre underkategorierna Att göra patienterna delaktiga, Att förmedla mod att leva och Att motivera till livsstilsförändring samt ’Att finnas till för patienterna’ med de tre underkategorierna Att ge ett gott bemötande, Att ge individuell vård och Att vara tillgänglig. Slutsats: Vårdrelationen mellan sjuksköterskan och patienten är av betydelse för en god omvårdnad. Genom att inge trygghet kan sjuksköterskan hjälpa patienterna till en bra återhämtning efter sin hjärtinfarkt.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste dödsorsakerna i världen och ambulanssjukvården möter patientgruppen ofta. En akut hjärtinfarkt kan innebära lidande för patienten och det kan påverka hur deras upplevelser och erfarenheter blir av att drabbas. God omvårdnad och vård utifrån ett personcentrerat förhållningssätt från första samtal till Percutan Coronar Intervention (PCI) är av största vikt för att motverka lidande. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser och erfarenheter av akut hjärtinfarkt i prehospital miljö. Metod: En systematisk litteraturöversikt har genomförts. Insamlingen av data samlades in i databaserna PubMed, CINAHL, Psychinfo samt att manuella fritextsökningar genomfördes för att utöka sökresultatet. Totalt 15 artiklar valdes ut till studien publicerade mellan 2012– 2022. Resultat: Två huvudkategorier tillsammans med fem underkategorier utgjorde resultatet. Det framkom att patienterna ifrågasatte sina symtom, hade felaktiga föreställningar och kunde tillskriva sina symtom med ofarliga anledningar. Det fanns hjälpande faktorer för att tolka symtomen som allvarliga och upplevelserna av symtom och symtomförlopp skiljdes åt mellan patienterna. Emotionella upplevelser var något som också spelade roll i hur patienternas upplevelser och erfarenheter blev vid en akut hjärtinfarkt. Slutsats: Det finns flertalet upplevelser och erfarenheter som uppkommer i samband med en akut hjärtinfarkt. Det skiljer sig även mellan när, hur och var patienterna söker vård. Ambulanssjuksköterskan behöver fortsatt utbildning i hur patienter upplever och erfar en akut hjärtinfarkt. Förslag till fortsatt forskning är att undersöka hur patienters upplevelser och erfarenheter är vid hjärtinfarkt i interaktion med ambulanssjukvården. / Background: Myocardial infarction is one of the most common causes of death in the world, and the ambulance service often encounters this group of patients. A myocardial infarction can mean suffering for the patient and it can affect how their experiences are of being affected. Good care and care based on a person-centered approach from the first call to the Percutan Coronary Intervention (PCI) is of the utmost importance to counteract suffering. Aim: To describe patients' experience of an acute myocardial infarction in a prehospital environment. Method: A systematic literature review has been carried out. The collection of data was collected in the databases PubMed, CINAHL, Psychinfo and that manual free text searches were carried out to expand the search results. Totally 15 articles were selected for the study and were published between 2012-2022. Results: Two main categories together with five subcategories made up the result. It emerged that the patients questioned their symptoms, had misconceptions and were able to attribute their symptoms to harmless reasons. There were factors helping to interpret the symptoms as serious and the experiences of symptoms and the course of symptoms differed between the patients. Emotional experiences were something that also played a role in how the patients' experiences turned out during a myocardial infarction. Conclusion: There are several experiences and experiences that arise in connection with a myocardial infarction. It also differs between when, how and where patients seek care. The ambulance nurse needs continued training in how patients experience and the experiences that arise during a myocardial infarction. A suggestion for further research is to see what patients' experiences are like when they have suffered a myocardial infarction and when care takes place in interaction with the ambulance.