Bakgrund: Bröstcancer är den vanligaste cancerformen bland kvinnor i Sverige och var tionde kvinna riskerar att drabbas någon gång under sitt liv. Att drabbas av svår sjukdom innebär en avvikelse från det normala livet och leder till en omtolkning av de egna livsvillkoren. Som teoretisk förankring användes Katie Erikssons teori om lidande. Syfte: Syftet med denna studie var att belysa kvinnors upplevelser av att ha drabbats av bröstcancer. Metod: I den systematiska litteraturstudien granskades och analyserades 12 vetenskapliga artiklar som hämtades ur databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier: existentiella och emotionella upplevelser, upplevelser i samband med vård och behandling, sociala relationer, identitetsförändring och meningsskapande strategier. I resultatet framkom det att cancerbeskedet framkallade starka reaktioner och känslor av chock och dödsångest. Många kvinnor upplevde att hela livet påverkades och att den egna identiteten förändrades. Slutsats: Att få en inblick i den enskilda individens upplevelse av sin sjukdom är av stor betydelse för såväl personal som patient. Att se människan bakom sjukdomen möjliggör en god vårdrelation och en god vård. Ett arbetssätt som möjliggör samtal utöver den direkta omvårdnaden samt uppföljningssamtal efter avslutad behandling, kan minska risken att patienten lämnas ensam med eventuella frågor och tankar.

No description available.

Bakgrund: Cancer är en av de främsta dödsorsakerna i världen. Att bli diagnostiserad beskrivs som en traumatisk händelse och risken att uppleva ångest och depression är stor. För att hantera livsförändringar använder sig personer av copingstrategier. De kan användas för att minska lidandet samt för att omvärdera innebörden av situationen. Sjuksköterskan har ansvar att bidra med stöd och arbeta utifrån en personcentrerad omvårdnad för att patienter enklare ska kunna bearbeta sin sjukdomssituation. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier vid en nydiagnostiserad cancer.Metod: Litteraturstudien metodik utformades med inspiration från Rosén (2023) granskningsprocess. Kvalitetsgranskningen utgick från Forsberg och Wengström (2016) granskningsmallar och en induktiv ansats användes vid databearbetning och analys. Resultatet baserades på tio artiklar. Resultatet: Litteraturstudien identifierade totalt fyra huvudkategorier gällande patienters copingstrategier vid nydiagnostiserad cancer. Dessa var problemfokuserad coping, emotionsfokuserad coping, socialt stöd och meningsbaserad coping. Följande subkategorier tillkom, vilka var problemlösning, planering och aktiv hantering, informationssökande, acceptans och emotionell bearbetning, undvikande coping, omprioritera och omvärdera livsmål, religiösa värderingar och tro, emotionellt socialt stöd samt praktiskt socialt stöd. Slutsats: Patienter med en nydiagnostiserad cancer använder sig av olika copingstrategier för att hantera sin diagnos. Valet av copingstrategi spelar en avgörande roll för patientens sjukdomshantering och välbefinnande.

Bakgrund Multipel skleros (MS) är en autoimmun sjukdom som angriper kroppens egen vävnad i det centrala nervsystemet. Skador på vävnaden leder till försämrad impulshastighet eller till blockering av nervimpulser. Kvinnor insjuknar dubbelt så ofta som män och sjukdomen förlöper skovvis. Det finns olika former av MS och sjukdomsprogressen ser olika ut beroende på vilken form personen har. Symtomen som förekommer kan vara både fysiska, kognitiva och psykiska. Än så länge finns ingen botande behandling, men bromsmediciner finns att tillgå. Sjukdomen medför ett ökat behov av vård. Den har en oförutsägbar progress och första tiden efter diagnosen satts kan vara svår. Tidigare forskning visar att det finns ett missnöje hos patientgruppen angående hur hälso- och sjukvårdsrelaterade tjänster tillhandahålls och hur informationen kring sjukdomen förmedlas. Syfte Syftet med studien var att beskriva kvinnors behov av stöd vid nydiagnostiserad Multipel Skleros. Metod I studien genomfördes kvalitativa forskningsintervjuer med sju kvinnor i Stockholmsområdet som diagnostiserats med MS för högst fem år sedan. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide innehållande tre teman: sjukdomsbeskedet, första tiden som nydiagnostiserad och upplevda behov efter sjukdomsbeskedet. Intervjuerna spelades in med ljudbandspelare för att sedan transkriberas och analyseras genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Vid intervjuerna framkom att intervjupersonerna var i behov av flera former av stöd som nydiagnostiserade. Behoven grundade sig i symtom, exempelvis smärta och trötthet, vilka påverkade livssituationen på olika sätt. De behov som identifierades var: socialt stöd, psykologiskt stöd, praktiskt stöd, stöd i sin behandling, information, uppföljning och förmedling av kontakter inom hälso- och sjukvården. Slutsats Kvinnors behov av stöd vid nydiagnostiserad MS är individuella. Behoven av stöd hos dessa personer står i relation till hur sjukdomsbilden ser ut och var i livet personen befinner sig när diagnosen ställs. Hur den sjuke påverkas av sjukdomen avgör vilken form av stöd som behövs och i vilken utsträckning.

Bakgrund och problemformulering: När ett barn får diagnosen diabetes typ 1 förändras livssituationen för hela familjen. För föräldrar till det sjuka barnet innebär diagnosen inte bara att de blivit föräldrar till ett kroniskt sjukt barn utan att man också som förälder tillskrivs ett omfattande vårdansvar. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelsen av att vara förälder till ett barn med nydiagnostiserad diabetes typ 1. Metod: Litteraturöversikt med 11 kvalitativa artiklar som granskats och analyserats. Resultat Presenteras i tre olika huvudteman: Förändring, övermäktig informationsbelastning och ovisshet. Dessa delas in i sex underteman: En ny vardag, förändrade relationer, en lärande process, sammanhang och tillhörighet, oro för vårdansvar och oro för komplikationer. Slutsats: Den livsomställning som det innebär för föräldrar till ett barn med nyupptäckt diabetes beskrivs som en överväldigande process och resulterar i en betydande oro. Informations belastningen som följer med diagnosen beskrivs som en betydande faktor bakom den oro som föräldrarna upplever under den initiala perioden.

Bakgrund: Incidensen av bröstcancer ökar i Sverige och är den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Varje dag diagnostiseras 20 kvinnor i Sverige med bröstcancer och även om chanserna att överleva ökar, skapar denna sjukdom en stor livsomställning för de drabbade kvinnorna. Bröstcancer är en multidimensionell sjukdom vilket kan leda till att kvinnan får såväl fysiska som psykiska problem. Kvinnor som drabbas av bröstcancer genomgår en krisreaktion, som slutligen leder fram till att de får en ny syn på sitt liv och sin tillvaro. Syfte: Denna studie syftade till att beskriva kvinnors upplevelse av att leva med nydiagnostiserad bröstcancer. Metod: Detta var en empirisk studie med data insamlad från fyra bloggar skrivna av kvinnor med bröstcancer. Studiens analys genomfördes som en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i sju områden. Resultat: De sju områdena bestod av Ångest, nedstämdhet och maktlöshet, Hopp, framtidstro och glädje i vardagen, Frustration, Förändring, Ensamhet, Förnekelse och Insikt. Detta var upplevelser som kvinnorna beskrev i sina bloggar. Slutsats: Även om en bröstcancerdiagnos innebär en stor livsomställning och att kvinnan upplever både ångest och nedstämdhet, kan de ändå uppleva en känsla av hopp och glädje inför framtiden. / Background: The incidence of breast cancer is increasing in Sweden and is the most common cancer among women. Each day, 20 women are diagnosed with breast cancer in Sweden and although the chances of survival are increasing, this disease creates a major life change for the women affected. Breast cancer is a multidimensional illness which leads to physical as well as psychological problems. Many women with breast cancer experience a life crisis which often leads to a new outlook on life and their existence. Objective: The aim of this study was to describe women’s’ experience of living with newly diagnosed breast cancer. Method: An empirical study was undertaken with data collected from four blogs. Results: The findings of this study revealed seven areas that were described in the women’s blogs. These areas were; Anxiety, depression and powerlessness, Hope, optimism and joy in everyday life, Frustration, Change, Loneliness, Denial and Personal insight. Conclusion: Women living with breast cancer do not only experience anxiety and depression, but also acknowledge a feeling a sense of joy and hope for the future as they face the challenges of this disease.

<p>Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.</p> / <p>Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.</p>

Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta. / Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.