Introduction: Type 1 diabetes is a chronic disease that affects the individual in everyday life. The diabetes team sets the treatment goals together with the patient aiming for a good quality of life and to prevent complications. The diabetes nurse should include in-depth knowledge of the daily life of people with diabetes, and have respect for the individual's choices and life situation. Aim: To describe how people with type 1 diabetes experience the support from the diabetes nurse. Method: A qualitative content analysis with an inductive approach has been used. A secondary analysis including semi-structured interviews with 15 adults (> 18 years) with type 1 diabetes was conducted. Result: The result was summarized with an overall theme "At the clinic - experience of the support offered" describes how people experience the support from their diabetes nurse. The theme constituted three categories "Access to the diabetes nurse", "The diabetes nurse - a source of information and knowledge that might need to be complemented with the support from other professionals" and,"Mutual trust - the patient's experience of the district nurse as a discussion partner and support". Conclusion: The results showed that the accessibility to diabetes nurses was experienced as good. It was simple and easy to make contact. The diabetes nurses were experienced to be engaged and provide good support to the patients. A good dialogue with the diabetes nurse and commitment from the diabetes nurse were mentioned as important factors that made the visits to be experienced as good and important. There were requests for greater access and expanded opportunities for help from counselors, as well as an increased focus on how the person is feeling. / Introduktion: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom som påverkar personen i vardagen. Diabetesteamet sätter upp mål tillsammans med patienten om dennes behandling för att få en bra livskvalitet och motverka komplikationer. Diabetessjuksköterskan bör bland annat ha fördjupade kunskaper om det dagliga livet för personer med diabetes samt ha respekt för den enskilde individens val och livssituation. Syfte: Att beskriva hur personer med diabetes typ 1 upplever stödet från diabetessjuksköterskan. Metod: En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har används. En sekundäranalys har gjorts där semistrukturerade intervjuer med 15 vuxna (>18 år) med diabetes typ 1 inkluderats. Resultat: Resultatet sammanfattades med ett övergripande tema "Att komma till mottagningen - upplevelsen av stödet i den vård som erbjuds" som handlar om hur personer upplever stödet från sin diabetessjuksköterska. Temat bestod av tre kategorier "Tillgänglighet till diabetessjuksköterskan ", "Diabetessjuksköterskan - en källa till information och kunskap som kan behöva kompletteras med andra yrkesgrupper" och "Ett ömsesidigt förtroende – patientens upplevelse av diabetessjuksköterskan som diskussionspartner och få stöd". Konklusion: Resultatet visade att tillgängligheten till diabetessjuksköterskorna upplevdes god. Det var enkelt och lätt att ta kontakt. Diabetessjuksköterskorna upplevdes vara engagerade och ge ett bra stöd till patienterna. En bra dialog med diabetessjuksköterskan och engagemang från diabetessjuksköterskan nämndes som viktiga faktorer som gjorde att besöken kändes bra och betydelsefulla. Det framkom önskemål om ökad tillgänglighet och utökade möjligheter till hjälp från kuratorer, samt ett ökat fokus på hur personen mår.

<p>Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta.</p> / <p>Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.</p>

Bakgrund: I dagens samhälle flödar information från många olika håll. Kunskap förmedlas till patienter och anhöriga av olika professioner utan samordning, vilket kan leda till missförstånd. För patienter med diabetes typ 2 är det viktigt att få information som kan förstås och som är relevant för deras sjukdom. Genom patientutbildning kan patienten sedan bedriva egenvård och ta kontroll över sjukdomen. Syfte: Syftet med studien var att se hur patienter med nydiagnostiserad typ 2 diabetes förstår egenvård efter besök hos diabetessköterskan. Metod: En empirisk, kvalitativ intervjustudie genomfördes och innehållet analyserades med kvalitativ innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman. Resultat: Det framkom under intervjuerna att ungefär hälften av deltagarna förväntade sig att drabbas av diabetes, då det fanns i släkten. Diabetes var naturligt att få vid en viss ålder, med eller utan egenvård. De flesta hade gjort förändring av kostvanor och rökning under de första månaderna efter diagnosen och fått bekräftat att egenvården gjort nytta. Många kände oro inför att inte orka fortsätta med de förändringar, men var ändå inte oroliga för framtiden. Andra hade fortsatt stor tillförsikt och visste att resultatet berodde på dem själv. Slutsats: Med eller utan tidig egenvård hade sjukdomen kommit ändå. Den första tiden efter diagnosen genomfördes förändringar och egenvården kändes viktig. När sedan känslan av att ”må bra” återkom, dalade motivationen. Med täta besök hos diabetessköterskan motiverades patienterna att fortsätta. / Background: In today's society, information flowing from many different directions. Knowledge communicated to patients and families of different professions, without coordination, which can lead to misunderstandings. For patients with diabetes type 2, it is important to get information that is understandable and relevant to their illness. Through patient education, the patient may then engage in self-care and take control of the disease. Aim: The purpose of this study was to see how patients with newly diagnosed type 2 diabetes understand self-care after visiting the nurse. Method: An empirical, qualitative interviews were carried out and contents were analyzed using qualitative content analysis inspired by Granheim and Lundman. Results: It emerged during the interviews that about half of the participants expected to suffer from diabetes, when there was a family history. Diabetes was natural to get at a certain age, with or without self-care. Most patients had made changes in diet and smoking during the first months after being diagnosed and confirmed that self-care was useful. Many felt concerned about not being able to continue with the changes, but was not worried about the future. Others had continued very confident and knew that the outcome depended on themselfs. Conclusion: With or without early self-care the disease would had come anyway. The first time after beeing diagnosed, change and self-care feelt important. When the sense of "feel good" reappeared, the motivation faded. With frequent visits to the nurse, the patients were motivated to continue.

Titel: Livsstilsförändring i samband med Diabetes typ 2 – en intervjustudie ur patientens perspektiv Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 33 sidor Författare: Johanna Rosell &amp; Michaela Sorttanen Handledare: Cecilia Fagerström Examinator: Ulla Peterson Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande och vanligt förekommande folksjukdom som är kopplad till livsstil. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost kombinerat med fysisk aktivitet är de grundläggande komponenterna i diabetesbehandlingen. Livsstilsförändringarna förebygger komplikationer och ger stora hälsovinster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring hos patienter med Diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex patienter med Diabetes typ 2 genomfördes, i åldrarna 48 till 70 år. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna består av; Vårdrelationen med diabetessköterskan, som representerar patienternas erfarenheter av att diabetessköterskan har en betydande roll i motivationsarbetet angående livsstilsförändringar. Utifrån patienternas erfarenheter framkom att ett aktivt engagemang och personcentrerat arbete från diabetessköterskan motiverade och bevarade motivationen till livsstilsförändring. Vidare beskrevs det motiverande att bli informerad om mätvärden hos diabetessköterskan. I kategorin Patienternas inställning till livsstilsförändring framkom att patienternas inställning spelade en betydande roll i hur livsstilsförändringar efterlevs. Motivationen till livsstilsförändring beskrevs olika beroende på patienternas sjukdomsinsikt, ansvarstagande samt vanemönster och tidigare beteenden. Utomstående faktorer i form av social påverkan från familj och vänner beskrevs ha både positivt och negativt inverkan på motivationen till livsstilsförändring hos patienterna. Likaså erfor patienterna att vardagliga omständigheter såsom väder och arbete påverkade motivationen att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Slutsats: Ett personcentrerat och engagerat arbete från diabetessköterskan skapar och bevarar motivation till livsstilsförändring hos patienter. En god vårdrelation med förmedlad kunskap möjliggör sjukdomsinsikt och ansvarstagande hos patienten. Ett gott och engagerat samarbete mellan diabetessköterska och patient motiverar livsstilsförändringar och bevarar en hälsosam livsstil. / Title: Lifestyle change in type 2 Diabetes - an interview study from the patient´s perspective Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 33 pages Authors: Johanna Rosell &amp; Michaela Sorttanen Supervisor: Cecilia Fagerström Examiner: Ulla Peterson Background: Type 2 diabetes is a growing and common public disease that is linked to lifestyle. Lifestyle changes such as healthy diet combined with physical activity are the basic components of diabetes treatment. Lifestyle changes prevent complications and give great health benefits. Objective: The purpose of the study was to describe experiences of lifestyle change in patients with type 2 Diabetes. Method: Qualitative interview with six patients with type 2 Diabetes were conducted, between ages 48 to 70 years. The interview were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories and seven subcategories were identified from the analysis. Main categories were; The nursing relationship with the diabetic nurse, which represents the patient´s experience that the diabetes nurse has a significant role in motivational work on lifestyle changes. Based on the experience of patients, it emerged that active involvement and person-centered work from the diabetic nurse motivated and maintained motivation for lifestyle change. Furthermore it was motivated to be informed of the measured values of the diabetic nurse. Patient´s attitude to lifestyle change category found that patient´s attitude played a significant role in how lifestyle changes are followed. The motivation for lifestyle change varied depending on the patient's disease insight, responsibility as well as habit patterns and past behaviors. External factors in terms of social influence from family and friends were experienced to have both a positive and negative impact on the motivation for lifestyle change in patients. Likewise, everyday circumstances such as weather and work affected the patient's motivation to implement recommended lifestyle changes. Conclusion: A person-centered and committed work by the diabetes nurse creates and maintains motivation for lifestyle change in patients. A good medical relationship with mediated knowledge enables patient insight and responsibility. Good and committed cooperation between diabetic nurse and patients motivates lifestyle changes and preserves a healthy lifestyle.

Bakgrund: Typ 2-diabetes är ett växande folkhälsoproblem. Trots detta finns det få studier som undersöker hur personer upplever det att få denna diagnos, hur de hanterar nödvändiga livsstilsförändringar samt hur stödet från diabetessjuksköterskan upplevs. Syfte: Att beskriva individers upplevelser och erfarenheter av att diagnostiseras med typ 2-diabetes samt hur de upplever stödet från diabetessjuksköterskan på vårdcentralen den första tiden efter diagnos. Metod: Kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade frågor. Nio deltagare inkluderades med bekvämlighetsurval. Intervjuerna analyserades med både manifest och latent innehållsanalys enligt Graneheim och Lundmans metod. Resultat: Analysen från intervjuerna resulterade i två teman och sju subteman. Det första temat var Upplevelser och känslor den första tiden efter en diabetesdiagnos med följande subteman: Upplevelser vid diagnostillfället, Upplevelser och känslor av att leva med diabetes samt Hantering av vardagslivet. Det andra temat var Upplevelser och erfarenheter av diabetesvården med tillhörande subteman: Upplevelser av stöd från diabetessjuksköterskan, Multiprofessionellt team, Förbättringsområden och Hälsolitteracitet. Slutsats: Upplevelsen av att få diagnosen typ 2-diabetes kunde komma chockartat eller som en lättnad att det inte var värre. Trots att kunskapen fanns om nödvändiga livsstilsförändringar så var det svårt att få till hållbara strategier och lösningar i vardagen. Stödet från diabetessjuksköterskan var viktigt och kunde påverka hur motiverade deltagarna var att införa hälsosamma rutiner i sitt liv. / Background: Type 2 diabetes is a growing public health problem. Despite this, there are few studies exploring how people react to this diagnosis, how they deal with the necessary lifestyle changes and what they think about the support offered by the diabetes nurse. Aim: To describe individuals’ perceptions and experiences of being diagnosed with type 2 diabetes as well as their impressions of the support offered by the diabetes nurse at the primary health center during the initial period after the diagnosis. Methods: Qualitative interview study with semi structured questions. Nine participants were selected through convenience sampling. The interviews were analysed through both manifest and latent content analysis in accordance with the Graneheim and Lundman method. Results: The analysis of the interviews resulted in two themes and seven subthemes. The first theme concerns Perceptions and emotions during the initial period of a diabetes diagnosis with the following subthemes: Perceptions at the time of diagnosis, Views and emotions regarding life with diabetes and Handling of everyday life. The second theme concerns Views on and experiences of diabetes care with the following subthemes: Views on the support received from the diabetes nurse, Multi-professional team, Areas of improvement and Health literacy. Conclusion: The announcement of a type 2 diabetes diagnosis sometimes came as a chock and sometimes as a relief. Despite being aware of the necessary lifestyle changes, the interviewees had difficulties applying sustainable strategies and solutions in their daily lives. Support from the diabetes nurse was important and could influence the participants’ commitment to introducing healthy habits into their lives.

Bakgrund: Användandet av modern diabetesteknik ökar ständigt. De diabetestekniska produkterna utvecklas fortgående med nya funktioner som möjliggör individanpassning och stärker egenvården. I utländska studier beskrevs en stress över diabetestekniken hos vårdpersonal som arbetade med patienter med diabetes på grund av bristande rutiner och hög arbetsbelastning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur diabetessjuksköterskor i Sverige upplevde arbetet med modern diabetesteknik i vården av vuxna patienter med typ 1 diabetes. Metod: Kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats, semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva diabetessjuksköterskor som arbetade med vuxna patienter diagnostiserade med typ 1 diabetes. Intervjuerna spelades in, transkriberades ordagrant och analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I analysen framkom tolv underkategorier och tre huvudkategorier: Patienten och tekniken, Diabetessjuksköterskan och tekniken, Organisationen. Diabetestekniken sågs som en tillgång för patienternas egenvård men krävde individanpassning och ansvarstagande från patientens sida. Den fungerade som ett pedagogiskt verktyg för diabetessjuksköterskorna samtidigt som den skapade hög arbetsbelastning. Diabetessjuksköterskan var den diabetestekniska experten i teamet. I arbetet med diabetestekniken var det betydelsefullt med kollegialt stöd och en fungerande fysisk arbetsmiljö. Slutsats: Användningen av modern diabetesteknik gynnar patienterna och diabetesvården. Diabetestekniken både underlättar och är en utmaning för diabetessjuksköterskor i Sverige.

Abstract                                                                               Bakgrund: Både nationellt och internationellt är diabetesnefropati den vanligast bakomliggande orsaken till njursvikt, och svarar för ca en fjärdedel av den njursvikt som leder till dialysbehandling och njurtransplantation. Det kan drabba unga och äldre personer med både typ 1-diabetes och typ 2-diabetes. Syfte: Att beskriva hemodialysbehandlade personers upplevelser av att leva med diabetesnefropati utifrån Katie Erikssons omvårdnadsteori. Metod: Kvalitativ design. Åtta personer med diabetesnefropati och dialysbehov intervjuades. Data analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv ansats baserad på Katie Eriksons omvårdnadsteori. Resultat: Resultatet visade att personernas livssituation förändrades. De upplevde både kroppsliga och psykiska symtom samt att även deras sociala relationer påverkades. De lärde sig att hantera sin situation genom att acceptera sin sjukdom. Att ha familj och anhöriga var av stor betydelse för emotionalt stöd för att kunna uppleva välbefinnande. Slutsats: Diabetessjuksköterskor behöver ha en grundkunskap om individers upplevelser av att leva med hemodialysbehandlad diabetesnefropati för att hitta bättre sätt att kunna stötta dem. Med tidig information och stöttning av personer med risk för diabetesnefropati, kan risken för utveckling av diabetesnefropati minskas eller undvikas. / Abstract Background: Both nationally and internationally, diabetic nephropathy is the most common underlying cause, and accounts for about a quarter of kidney failure that leads to dialysis treatment and kidney transplantation. It can affect both young and adult people with diabetes as an underlying disease. Chronic kidney disease can result from both type 1 diabetes and type 2 diabetes. Purpose: To describe persons in hemodialysis experiences of living with diabetic nephropathy based on Katie Eriksson's nursing theory. Method: Qualitative design. Eight persons with diabetic nephropathy and need for dialysis were interviewed. The data was analysed through a qualitative content analysis with a deductive approach based on Katie Erikson's nursing theory. Results: The results showed that the participants' life situation changed. The participants experienced both physical and psychological symptoms and that their social relationships were also affected. They learned to cope with their situation by accepting their illness. Having family and relatives was of great importance for emotional support to be able to experience well-being. Conclusion: Diabetes nurses need to have a basic knowledge of individuals' experiences of living with hemodialysis-treated diabetic nephropathy to find better ways to support them. With early information and support of patients at risk of diabetic nephropathy, the risk of developing diabetic nephropathy can be reduced or avoided.