Bakgrund: Diabetes typ 2 är en folksjukdom som har ökat i hela världen. Diabetessköterskan har en viktig roll att informera personen om sambandet mellan livsstil och diabetes typ 2. Att kunna genomföra livsstilsförändringar är inte alltid lätt. Tidigare studier visade på dålig följsamhet av fysisk aktivitet hos personer med diabetes typ 2. Diabetessköterskan kan hjälpa personer med diabetes genom att stödja och ge information så att det leder till en bättre egenvård hos personer med diabetes typ 2. Syftet med studien var att beskriva diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar hos personer med diabetes typ 2.  Metod: En beskrivande design med kvalitativ ansats användes. Tio diabetessköterskor från tio hälsocentraler intervjuades. Semistrukturerade intervjuer användes och sedan analyserades intervjuerna med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: I studiens resultat framkom att diabetessköterskorna hade vissa svårigheter men samtidigt möjligheter i arbetet med livsstilsförändringar. Faktorer som kunde påverka arbetet med livsstilsförändringar kunde vara fysiska och psykiska hinder hos patienten samt organisatoriska hinder. Samtidigt fanns det möjlighet att hjälpa personer med diabetes typ 2 genom att arbeta personcentrerat, ge dem stöd och använda vissa verktyg såsom motiverande samtal och fysisk aktivitet på recept för att motivera dem till livsstilsförändringar. Slutsats: Diabetessköterskornas erfarenheter av att arbeta med livsstilsförändringar är varierande och är beroende av personens förutsättningar och diabetessjuksköterskans verktyg i sitt arbete. Faktorer som kulturella skillnader, motivation hos personen, sjukdomsinsikt, andra sjukdomar och språksvårigheter kan påverka patientens livsstilsförändringar. För att genomföra livsstilsförändringar hos patienter behövs att kunskapen ökas om diabetes i samhället och tillgång till mer resurser inom vården.

Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som går hand i hand med ökad förekomst av övervikt och fetma. Diabetes typ 2 ökar och debuterar lägre ner i åldrarna än tidigare. Sjukdomen kan föra med sig allvarliga komplikationer som till exempel blindhet och njursvikt om den ej behandlas. Många komplikationer går att förebygga genom livsstilsförändringar. Genom att arbeta hälsofrämjande och förebyggande har diabetessköterskor en viktig roll i att bidra till bättre hälsa hos dessa patienter. Syftet med studien var att belysa diabetessköterskors upplevelse av att arbeta med patienter som lever med diabetes typ 2. Studien har en kvalitativ induktiv ansats. Åtta diabetessköterskor som arbetar på vårdcentraler intervjuades och fick samma öppna ingångsfråga där de ombads berätta om sina upplevelser av att arbeta med patienter som lever med diabetestyp 2. En kvalitativ analys av transkriberade texten från intervjuerna analyserades enligt Lundman och Hällgren Graneheim. Resultatet visar att diabetessköterskor har ett djupt engagemang i patienters hälsa och livssituation. Diabetessköterskor känner glädje och känner sig nöjda med sin egen insats när patienter lyckas genomföra livsstilsförändringar. De berättar också att de känner misslyckande när patienter inte klarar att förändra sina vanor och värdena försämras. De upplever utmaningar i möten med patienter från kulturer som är främmande för dem samt i att använda tolk. Resultatet visar också att diabetessköterskor upplever en ensamhet och utsatthet i arbetet när de saknar kollegor som arbetar med diabetes på vårdcentralen. Diabetessköterskor har behov av en kollegial gemenskap för att inte känna ensamhet i sitt ansvar för patienters hälsa. Diabetessköterskors behov av fördjupade kunskaper om mångkulturell vård och tolkanvändande diskuteras också.

Titel: Livsstilsförändring i samband med Diabetes typ 2 – en intervjustudie ur patientens perspektiv Kurs: Vårdvetenskap, självständigt arbete (magister) med inriktning mot distriktssköterska, 15 högskolepoäng Sidantal: 33 sidor Författare: Johanna Rosell & Michaela Sorttanen Handledare: Cecilia Fagerström Examinator: Ulla Peterson Bakgrund: Diabetes typ 2 är en växande och vanligt förekommande folksjukdom som är kopplad till livsstil. Livsstilsförändringar såsom hälsosam kost kombinerat med fysisk aktivitet är de grundläggande komponenterna i diabetesbehandlingen. Livsstilsförändringarna förebygger komplikationer och ger stora hälsovinster. Syfte: Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av livsstilsförändring hos patienter med Diabetes typ 2. Metod: Kvalitativ intervjustudie med sex patienter med Diabetes typ 2 genomfördes, i åldrarna 48 till 70 år. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Utifrån analysen identifierades tre huvudkategorier och sju underkategorier. Huvudkategorierna består av; Vårdrelationen med diabetessköterskan, som representerar patienternas erfarenheter av att diabetessköterskan har en betydande roll i motivationsarbetet angående livsstilsförändringar. Utifrån patienternas erfarenheter framkom att ett aktivt engagemang och personcentrerat arbete från diabetessköterskan motiverade och bevarade motivationen till livsstilsförändring. Vidare beskrevs det motiverande att bli informerad om mätvärden hos diabetessköterskan. I kategorin Patienternas inställning till livsstilsförändring framkom att patienternas inställning spelade en betydande roll i hur livsstilsförändringar efterlevs. Motivationen till livsstilsförändring beskrevs olika beroende på patienternas sjukdomsinsikt, ansvarstagande samt vanemönster och tidigare beteenden. Utomstående faktorer i form av social påverkan från familj och vänner beskrevs ha både positivt och negativt inverkan på motivationen till livsstilsförändring hos patienterna. Likaså erfor patienterna att vardagliga omständigheter såsom väder och arbete påverkade motivationen att genomföra rekommenderade livsstilsförändringar. Slutsats: Ett personcentrerat och engagerat arbete från diabetessköterskan skapar och bevarar motivation till livsstilsförändring hos patienter. En god vårdrelation med förmedlad kunskap möjliggör sjukdomsinsikt och ansvarstagande hos patienten. Ett gott och engagerat samarbete mellan diabetessköterska och patient motiverar livsstilsförändringar och bevarar en hälsosam livsstil. / Title: Lifestyle change in type 2 Diabetes - an interview study from the patient´s perspective Course: Caring science, Independent project (Master) in Primary Health Care Specialist Nursing, 15 credits Pages: 33 pages Authors: Johanna Rosell & Michaela Sorttanen Supervisor: Cecilia Fagerström Examiner: Ulla Peterson Background: Type 2 diabetes is a growing and common public disease that is linked to lifestyle. Lifestyle changes such as healthy diet combined with physical activity are the basic components of diabetes treatment. Lifestyle changes prevent complications and give great health benefits. Objective: The purpose of the study was to describe experiences of lifestyle change in patients with type 2 Diabetes. Method: Qualitative interview with six patients with type 2 Diabetes were conducted, between ages 48 to 70 years. The interview were analyzed with a qualitative manifest content analysis. Results: Three main categories and seven subcategories were identified from the analysis. Main categories were; The nursing relationship with the diabetic nurse, which represents the patient´s experience that the diabetes nurse has a significant role in motivational work on lifestyle changes. Based on the experience of patients, it emerged that active involvement and person-centered work from the diabetic nurse motivated and maintained motivation for lifestyle change. Furthermore it was motivated to be informed of the measured values of the diabetic nurse. Patient´s attitude to lifestyle change category found that patient´s attitude played a significant role in how lifestyle changes are followed. The motivation for lifestyle change varied depending on the patient's disease insight, responsibility as well as habit patterns and past behaviors. External factors in terms of social influence from family and friends were experienced to have both a positive and negative impact on the motivation for lifestyle change in patients. Likewise, everyday circumstances such as weather and work affected the patient's motivation to implement recommended lifestyle changes. Conclusion: A person-centered and committed work by the diabetes nurse creates and maintains motivation for lifestyle change in patients. A good medical relationship with mediated knowledge enables patient insight and responsibility. Good and committed cooperation between diabetic nurse and patients motivates lifestyle changes and preserves a healthy lifestyle.