Diagnosen språkstörning hos barn är något som ofta försummas på de svenska skolorna och okunskapen kring ämnet, trots att diagnosen är så pass vanlig, är fortfarande väldigt stor. Studien belyser hur arbetet kring elever med språkstörning ser ut idag på skolor runt om i Mellansverige och även hur pedagoger reflekterar kring arbetet med dessa elever. Studien genomsyras av Lev Vygotskijs sociokulturella teori som även den svenska läroplanen lutar sig på idag. I studien utfördes sju kvalitativa intervjuer med lärare, speciallärare och en specialpedagog som arbetar med elever och lärare i årskurserna F-6 i olika kommuner i Mellansverige. Intervjumaterialet analyserades med färgteman och utgjorde resultatet. Resultatet visar att bildstöd, struktur och samarbete mellan lärare, speciallärare och specialpedagog är viktigt för ett optimalt lärande för elever med diagnostiserad språkstörning. Resultatet visar även en upplevd okunskap hos klasslärare om elever med diagnostiserad språkstörning som i sin tur kan leda till dåliga förutsättningar för elever med diagnostiserad språkstörning.

Bakgrund. Kärnan i hälso- och sjukvården är mötet mellan vårdpersonal och patient. Det finns ett missnöje med vården bland patienter med diagnostiserad cancer. För att kunna förbättra vården är det viktigt att vårdpersonalen har kunskap och är medvetna om vad en diagnostiserad cancerpatient upplever som bra och dåligt vid mötet med vården. Syfte. Denna uppsats syftar till att beskriva, utifrån bloggar, hur cancerdiagnostiserade patienter upplever mötet med vården. Metod. Analysmetoden som har använts är kvalitativ innehållsanalys. Datainsamlingen gjordes genom fyra bloggar, vilka var publicerade på Internet. Analysen resulterade i två domäner, nio kategorier och tre subkategorier. Resultat. Utfallet av mötet med vården kan göra stor skillnad i hur patienten upplever sin sjukdom. Negativa upplevelser av mötet med vården kunde leda till att den cancerdiagnostiserade patienten upplevde misstro gentemot vårdpersonalen. Samt motivationsbrist angående att besegra sin sjukdom. Däremot kunde bra upplevelser av mötet med vården ge patienten mer motivation och förtroende för vårdpersonalen. Mötet med vården är med andra ord en viktig del av patientens upplevelse av sjukvården, vilket kontinuerligt belystes i bloggarna som ingick i studien. Slutsats. När bloggförfattarna erfor en känsla av sammanhang blev den totala upplevelsen hanterbar och de kunde till fullo utnyttja sin inneboende kraft till att hantera sin sjukdom. Klinisk betydelse. Studiens resultat kan användas för att ge en djupare förståelse hos vårdpersonalen för cancerdiagnostiserade patienters upplevelse av mötet med vården i Sverige. / Background. The essential part in health care is the meeting between health care professionals and the patient. Today there is dissatisfaction with care among patients diagnosed with cancer. Therefore it is important that health professionals have the knowledge and are aware of what a diagnosed cancer patient experience as good and bad at the meeting with care. Aim. This paper aims to describe, based on blogs, how cancer diagnosed patients experience healthcare. Method. The analytical method used is qualitative content analysis. The data was collected through four blogs, which were published on the Internet. The analysis resulted in two domains, nine categories and three subcategories. Results. The outcome of the meeting with healthcare can make a big difference in how patients experience their disease. Bad experiences of healthcare can lead to cancers diagnosed patients experience distrust for the health professionals. And also motivational deficiency to defeat their disease. Good experiences of healthcare can give the patient more motivation and confidence for the health professionals. Healthcare is therefore an important part of the treatment in cancer care. This is continually highlighted in the blogs that were included in the study. Conclusion. When blog authors experienced a sense of context, the overall experience became manageable and they were able to fully exploit its inherent power to manage their disease. Clinical significance. The study results can be used to provide a deeper understanding for the nursing staff about cancer diagnosed patients' experiences of nursing care in Sweden.

Bakgrund: Bröstcancer är idag den vanligaste cancerformen bland kvinnor. Att få ett besked om en livshotande sjukdom kan generera starka känslor. Hur kvinnorna hanterar ett sådant besked beror på omedvetna försvarsmekanismer och medvetna copingstrategier vilka kan vara mångfacetterade. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja dessa copingstrategier för att främja en god omvårdnad.                 Syfte: Syftet var att belysa kvinnors känslor och copingstrategier efter ett bröstcancerbesked. Metod: En litteraturöversikt gjordes utifrån tolv vetenskapliga artiklar vilka analyserades enligt Fribergs metod. Artiklarna är författade mellan år 2010 och år 2018 och var av kvalitativ-, kvantitativ- och mixad metod. Utifrån artiklarnas resultat identifierades likheter och skillnader vilket resulterade i två kategorier och åtta subkategorier. Resultat: Resultat visade att vanligt förekommande känslor och copingstrategier vid ett bröstcancerbesked var olika känslor i form av chock, rädsla och ångest och oro samt copingstrategier vilka visade sig hos kvinnorna i form av förnekelse, ändra fokus, positiv attityd, social stöttning och tro. Diskussion: Diskussionen berör att ångest kan förekomma innan, under och efter att ett bröstcancerbesked givits. Ångesten är således existentiell och kan påverka livskvalitén under längre tid än vid diagnostillfället. Ändringen av fokus och prioritera saker som var betydelsefulla diskuterades ge en känsla av kontroll. Social stöttning var en copingstrategi vilken diskuterades kunna ha en positiv effekt och negativ effekt för kvinnorna. / Background: Breast cancer is the most common form of cancer among women. Receiving news regarding a life-threatening disease can cause strong emotions. How women handle such news is due to defense mechanisms and conscious coping strategies that can all be multifaceted. The nurse has an important role to support these coping strategies and to promote good caregiving. Aim: The purpose was to highlight women’s feelings and coping strategies after breast cancer diagnosis. Method: Twelve scientific articles were analyzed in the present literature review according to the method recommended by Friberg. The articles were written between year 2010 and 2018, which were of qualitative, quantitative and mixed methods. Based on the results of the articles, similarities and differences were identified which became two head categories and eight sub-categories. Results: The result showed that common kinds of feelings and coping strategies when receiving the news of breast cancer were feelings such as shock, fear and anxiety and worries. It also showed coping strategies such as denial, change of focus, positive attitude, social support and faith. Discussion: The discussion concerns that anxiety can occur before, during and after a breast cancer message. Anxiety is therefore existential and can affect quality of life for longer time than at the time of diagnosis. The change of focus and prioritizing matters that were significant were discussed to give a sense of control. Social support was a coping strategy that was discussed to have a positive and negative effect for the women.

Bakgrund: Typ 1-diabetes är en kronisk autoimmunsjukdom som ofta drabbar barn, där kroppens egen insulinproduktion är delvis eller helt nedsatt. I Sverige insjuknade 979 barn med typ 1-diabetes år 2021 och insjuknandet ökar för varje år. Insjuknandet sker snabbt och vägen till diagnos kan se olika ut. När ett barn insjuknar drabbar det även föräldrar som ofta är närvarande och delaktiga i sitt barns vård. Syfte: Att beskriva föräldrars upplevelse i samband med sitt barns typ 1-diabetesdiagnos. Metod: Denna beskrivande litteraturstudie har baserats på tolv studier med kvalitativ ansats och sammanställts enligt Aveyards tematiska analys. Huvudresultat: Utifrån syftet identifierades fyra teman: Känslor relaterat till diagnos, Relationer till sjukvårdspersonalen, Information och utbildning på sjukhuset, Ökat ansvar i föräldraskapet. Majoriteten av föräldrar upplevde chock vid diagnos, andra känslor som framkom var sorg över förlusten av sitt barns hälsa och att bristande kunskaper om sjukdomen kunde ge skuldkänslor. Föräldrarnas upplevelse av sjukvården skiljde sig åt, där vissa föräldrar beskriver vårdtiden som trygg medan andra upplevde brist på stöd och empati från vårdpersonal. Utbildningen om diabetes upplevdes olika, dock framkom det att flertalet föräldrar kände en informationsöverbelastning. Under tidsperioden på sjukhuset beskriver föräldrar ett förändrat ansvar i deras roll som förälder. Slutsats: Om vårdpersonal bistår föräldrarna med individanpassad information, är närvarande och ger stöttning kan det skapa förutsättningar som kan bidra till att föräldrarna lättare kan förstå och hantera sjukdomen. / Background: Type 1-diabetes is a chronic autoimmune disease that often affects children, where the body's own insulin production is partially or completely impaired. In the year 2021, 979 children were diagnosed with type 1-diabetes in Sweden, and the incidence increases every year. The disease occurs quickly and the path to diagnosis can look different. When a child falls ill, it also affects parents who are often present and involved in their child's care. Aim: To describe parents' experience in relation to their child's type 1-diabetesdiagnosis. Method: A descriptive literature study based on twelve qualitative studies and was assembled with Aveyards thematic analysis. Main results: Based on the aim four themes were identified: Feelings related to diagnosis, Relations with the healthcare staff, Information and training at the hospital, Increased responsibility in parenthood. The majority of parents experienced shock at diagnosis and other emotions that emerged were sadness at the loss of their child's health, feelings of guilt and also a lack of knowledge about the disease. The parents’ healthcare experience varied, some parents described the time in hospital as safe, while others experienced a lack of support and empathy with healthcare staff. Education about diabetes was experienced differently, however, it appears that the majority of parents felt an overload of information. During the period in the hospital, parents describe a changed responsibility in their role as a parent. Conclusion: If healthcare professionals assist the parents with individually tailored information, are present and provide support, it can create conditions that can contribute to the parents being able to understand and manage the disease more easily.

Bakgrund: Diabetes typ 2 utgör den vanligaste diabetesformen, och cirka 4 % av Sveriges befolkning uppskattades ha diabetes 2010, varav nästan 90 % av dessa utgjordes av diabetes typ 2. Sjuksköterskan har en viktig roll i att stödja och vägleda patienten utifrån dennes upplevelser och behov. Syfte: Att beskriva hur vuxna patienter upplever att diagnostiseras med diabetes typ 2. Metod: Denna studie är en litteraturstudie baserad på tidigare forskning kring diabetes typ 2, och kommer att fokusera på fenomen relaterat till patienters upplevelser av att få en diagnos. Författarna identifierade sex teman: Upplevelser och känslomässiga reaktioner vid diagnos, Information och kunskap, Lära sig leva med diabetes, Att förneka sin sjukdom, Eget ansvar och egenvård samt Syn på framtiden. Teoretisk referensram: Som teoretiskreferensram valdes  Afaf Meleis' Transitionsteori som bygger på tanken om att människor går igenom transitioner i livet av olika art. Resultat: Resultaten visade att deltagarna upplevde att få en diagnos som diabetes typ 2 på olika sätt beroende på hur deras liv sett ut tiden innan diagnos. Det framkom också att kunskapen kring diabetes varierade och att deltagarna hade olika behov av information och stöd vid tillfälle för diagnos. Diskussion: Att få en diagnos som diabetes typ 2 kan upplevas olika och vi har sett att det finns vissa faktorer som kan påverka upplevelsen. Faktorer som vi menar kan ha en inverkan är: den information och det stöd som ges vid diagnos, samt vilket bagage och vilken förförståelse personen i fråga har sedan tidigare. / Background: Type 2 Diabetes is the most common form of diabetes, and approximately 4 % of Sweden's population was estimated to have diabetes in 2010, and almost 90 % of these consisted of type 2 diabetes. The nurse has an important role in supporting and guiding the patient based on his experiences and needs. Aim: To describe how adult patients experience of being diagnosed with diabetes type two. Method: This study is a literature review based on previous research on type 2 diabetes, and the focus will be on the phenomenon related to patient experiences of being diagnosed with type 2 diabetes. The authors identified six themes: Experiences and emotional reactions at diagnosis, Information and knowledge, Learning to live with diabetes, To deny their illness, Personal responsibility and self-care and views of the future. Theoretical framework: The theoretical framework that was chosen for this study was Afaf Meleis' Transition Theory, which is based on the idea that people go through different transitions in life. Results: The results showed that patients experienced diagnosis of type 2 diabetes in different ways, depending on what their life looked like at the time before diagnosis. Findings also demonstrated that knowledge about diabetes varied among participants, and that they had different needs for information and support at the time of diagnosis. Discussion: To receive a diagnosis like type 2 diabetes, can be experienced in different ways, and we have seen that certain factors can have an impact on the experience. These factors that we have identified are: information and support at the time of diagnosis, and the baggage and pre-understanding the person have before diagnosis.