Bakgrund: Årligen drabbas 30 000 personer i Sverige av stroke. Det är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning och de som drabbas är i behov av långa vårdtider. Den forskning som finns tillgänglig belyser främst patienters upplevelser i det tidiga skedet efter att ha drabbats av stroke. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer upplever sin livsvärld efter att ha drabbats av stroke. Metod: Studien utgick från en kvalitativ ansats. Fem självbiografier valdes för att belysa personers upplevelser av att drabbas av stroke. Analysen gjordes utifrån Lundman och Graneheims kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Det framkom att de drabbade genomgick stora förändringar i livet. De hade svårt att acceptera sitt nya jag, anpassa sig till sin nya situation och till de svårigheter som uppstod i vardagen. Omgivningens syn och förutfattade meningar hade även en stor betydelse och påverkan på personerna. Slutsats: Personer som drabbats av stroke upplevde att de fick en förändrad livsvärld. De upplevde både lidande, hälsa och välbefinnande beroende på i hur stor utsträckning de accepterat sin nya situation. Det är viktigt att som sjuksköterska ha kunskap om hur de upplever sig själva och sin vardag för att kunna möta deras livsvärld och ge en god omvårdnad.

No description available.

No description available.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva cytostatikautlöst smärta och dess konsekvenser hos kvinnor med bröstcancer. Vid sökning gjordes begränsning till engelskspråkig litteratur och 17 vetenskapliga artiklar, hittades på Högskolan Dalarnas databas, Electronic Library Information Navigator (ELIN) med hjälp av olika kombinerade sökord. Även manuellt funna artiklar har använts. Resultatet visar att kvinnor som behandlats med cytostatika mot bröstcancer får ökade smärtor av behandlingen. Smärtförekomsten varierar beroende på vilken behandling kvinnan fått. Högre doser av ingående cytostatikaläkemedel, tätare intervall mellan kurerna och läkemedelsval kan inverka negativt på uppkomsten av smärta. De smärtor kvinnorna riskerar att få av behandlingen är neuropatier, smärtor från munhålan, händer och fötter, smärtor i magen, muskler, skelett samt huvudvärk. Framför allt cytostatika ur gruppen taxaner ger en smärtprofil med mer neuropatiska smärtor. Smärta i samband med cytostatikabehandling interagera med ökad oro, rädsla, försämrad funktionsförmåga och kan också ge sömnstörningar, trötthet, depression och ökad stress. Smärta inverkar menligt i det dagliga livet. Smärta kan också vara en prediktor för minskat välbefinnande vid behandlingens slut. Hur kvinnorna uppfattar smärtans inverkan på det egna jaget och hur de tolkar den upplevda smärtans i ett meningssammanhang beskrivs inte alls. Slutsatsen blir att cytostatikarelaterad smärta hos kvinnor med bröstcancer kräver vidare forskning.

Syftet med uppsatsen har varit att synliggöra livsberättelsens och berättandets menings- och identitetsskapande kraft och funktion. Det är en metodologisk studie med strävan att fokusera på livsberättelse, både som fenomen och som social handling. För att göra detta har uppsatsen koncentrerats på min informants, Sveas, livshistoria. Narrativ metod, som legat till grund för studien, har varit av kvalitativ art i form av livsberättelseintervju i kombination med dialogisk-performance analysmodell med utgångspunkt i hermeneutiken. Som teoretisk referensram för arbetet ligger livsvärldbegreppet, social konstruktionism, livsberättelseperspektivet och minnets roll. En muntlig livsberättelse berättas alltid i enlighet med kulturella konventioner och i relation till olika diskurser och offentliga berättelser som dominerar det sociala och kulturella sammanhang som berättaren lever i.

Sammanfattning Bakgrund: Primär hjärntumör är den elfte vanligaste cancerformen i Sverige och varje år diagnostiseras drygt 1100 personer. Hjärntumörbesked förändrar individens grundläggande tillit i livet, och vanliga krisreaktioner är chock, förnekelse, rädsla och ångest inför framtiden och behandlingar. Faktorer som påverkar personens livsvärld är fysiska, psykiska och kognitiva samt sociala begränsningar. För att uppnå kunskap och förståelse om patienters upplevelse av levd värld måste vårdpersonalen uppmärksamma patientens dagliga tillvaro.Syfte: Syftet med studien var att belysa personers upplevelse av livet efter hjärntumörbesked.Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserat på två självbiografiska böcker. Analysen grundas på Graneheim och Lundman beskrivning av manifest kvalitativ innehållsanalys med latent inslagResultat: I resultatet framkom det att känslomässiga upplevelser som krisreaktioner, rädsla och ångest var vanliga. Efterhand accepterade personerna sin situation, kände inre styrka och försökte leva i nuet. Stöd från omgivningen var viktigt för att upprätthålla livskvalitén.Slutsats: Socialt stöd och bekräftelse är av stor betydelse för att personer med hjärntumörer ska kunna hantera sjukdomens medföljda motgångar. Eftersom hjärntumörer påverkar personens kognitiva funktioner med bland annat personlighetsförändringar och minnesstörningar måste vårdpersonalen skapa en vårdande relation med patienten, där patientens autonomi och integritet beaktas för att främja välbefinnande. Nyckelord: Hjärntumör, livsvärld, upplevelse

Bakgrund: Enligt WHO är bröstcancer den vanligaste cancerformen bland kvinnor världen över. Bröstcancer är den största orsaken till dödsfall i både utvecklade och mindre utvecklade länder. Den vanligaste behandlingsformen av bröstcancer är cytostatika vilket har olika påverkan på både kropp och psyke. Därför skiljer sig kvinnors upplevelser åt efter genomgången cytostatikabehandling. Syfte: Syftet med studien var att belysa kvinnors upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling vid bröstcancer. Metod: En litteraturstudie baserat på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Artiklarnas resultatdelar har analyserats med hjälp av Graneheim och Lundmans beskrivning av innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier samt fyra underkategorier som utgör resultatet: ”Kognitiva förändringar”, där det uppkom två underkategorier: Försämrad koncentrationsförmåga och Oförmåga att minnas där kvinnorna upplevde olika minnesproblem som påverkade vardagen; ”Inte känna igen sig själv” där det uppkom två underkategorier: Emotionella förändringar och Kroppsliga förändringar där kvinnorna upplevde olika känslor samt symtom av klimakteriebesvär och viktökning; ”Att inte bli sedd och hörd”, där kvinnorna upplevde att läkarna inte tog deras bekymmer på allvar; ”Förändrad syn på livet”, där kvinnorna upplevde ett mer positivt synsätt efter cytostatikabehandling och uppgav att meningen med livet hade blivit en central del i deras liv. Slutsats: Kvinnor kan ha olika upplevelser efter genomgången cytostatikabehandling beroende på sin tidigare livserfarenhet och den livsvärld kvinnan levde i. Utifrån studiens resultat kan sjuksköterskan få en ökad förståelse om hur livet efter genomgången cytostatikabehandling kan upplevas och därmed kunna ge bättre information och vård. Som andra studier påpekar behövs det mer forskning kring just frågan om upplevelserna efter genomgången cytostatikabehandling. Därför var det av vikt att studera upplevelserna hos dessa kvinnor då allt fler diagnostiseras varje år med bröstcancer.

Bakgrund: Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som har betydande fysiska, psykiska och social konsekvenser för individen. Komplexen är av oförutsägbara natur vilket påverkar hur personens framtid kommer att se ut och hur de kommer att påverkas av sjukdomen. Detta leder till att varierande upplevelser skapas och kommer att existera. Genom sjuksköterskans förståelse av deras livsvärld kan sjuksköterskan bemöta individen och ge en personcentrerad vård. Syfte: Syftet var att beskriva personers upplevelse av att leva med Multipel Skleros. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats baserades på åtta vetenskapliga artiklar och analysen inspirerades av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning. Resultat: I resultatet framträdde fyra kategorier: Upplevelse av trötthet, Kognitiva förändringar, Känslomässig påverkan och Påverkan av sociala situationer. Trötthet är det mest invalidiserande symtomet som upplevs av en stor andel av människor med MS. Personerna upplever en mängd kognitiva förändringar som har betydande inverkan på deras funktion i det dagliga livet och på deras livskvalitet. På grund av de här svårigheterna förändras ständigt deras liv. Insikten om att MS är en obotlig och livslång sjukdom ger upphov till olika uttryck av känslomässig påverkan. På grund av deras begränsningar blir ofta MS-personer beroende av familj och vänner. Slutsats: MS-sjukdomen förändrade personers livsvärld på grund av att deras olika funktioner och deras förmågor påverkades av sjukdomen. Detta gör att personens livsvärld blir allt mer begränsad vilket innebär att personer med MS blev mer beroende av andra. Studiens sammanställningsresultat ges även möjlighet att nå förståelse av vad som är viktigt för personer med MS och identifiera viktiga fokusområden som har stor vikt för personcentrerad vård. För vidare forskning behöver genomföras undersökning av vilka omvårdnadsinterventioner som behöver prioriteras i syfte att upprätthålla en känsla av normalitet hos individen trots MS.

Att diagnoseras med en långvarig sjukdom leder till många förändringar som ofta är ofrivilliga. Multipel skleros (MS) är en kronisk sjukdom som medför både psykiska och fysiska  förändringar  som  påverkar  individens  livsvärld.  Faktorer  som  har  störst påverkan på individens livsvärld är sjuklig trötthet, nedsatt rörlighet, smärta samt samlevnads- och eliminationsproblematik. Syftet med denna studie var att beskriva ur ett patientperspektiv hur individer med MS upplever att sjukdomen påverkar deras livsvärld. Studien har baserats på en litteraturstudie där 13 artiklar samt ett flertal böcker har analyserats. Som metod valdes en litteraturstudie med granskning av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Sjukdomens symtom visade sig ha en betydlig påverkan på det dagliga livet och upplevelsen är högst individuell. Resultatet av denna studie är användbart inom sjukvården och allmänheten. Ökad kunskap i detta område kan leda till bättre omvårdnad samt ökad förståelse för individer med MS.

Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare upplever kontakten med vårdnadshavare under hämtning. Det som ligger till grund för detta syfte är frågor kring hur förskollärare upplever sitt eget och vårdnadshavarens bemötande och vilka förutsättningar som ger möjlighet till kontakt. För att undersöka detta har vi använt oss av en kvalitativ forskningsmetod i form av semi-strukturerade intervjuer. Studien grundar sig på material från tio stycken intervjuer med förskollärare från olika förskolor. Resultatet visar att förskollärarna anser att kontakten med vårdnadshavare är viktig men inte helt problemfri. Tid, personaltäthet och ansvarsfördelning är det som förskollärarna upplever ha störst påverkan på fenomenet kontakt. En av våra slutsatser är att förskollärarna upplever att kontakten till vårdnadshavare är betydelsefull i det avseende att det gynnar barnens välmående och känsla av trygghet.