• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 379
  • Tagged with
  • 379
  • 119
  • 107
  • 100
  • 100
  • 90
  • 75
  • 75
  • 75
  • 70
  • 67
  • 64
  • 58
  • 52
  • 52
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
41

Matematikspel : - ett sätt för vårdnadshavare att stötta sitt barn ur ett specialpedagogiskt perspektiv / Mathematical games : - a way for guardians to support their child from a special educational perspective

Larsson, Åsa January 2021 (has links)
Sammanfattning/Abstract Larsson, Åsa (2021). Matematikspel – ett sätt för vårdnadshavare att stötta sitt barn. Speciallärarexamen: Matematikutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Denna studie förväntas ge insikter om hur matematikspel i hemmet dels stödjer elevernas matematikkunskaper inom taluppfattning på kort sikt och dels dokumentera vårdnadshavarnas syn på detta. Parallellt med matematikaktiviteterna får eleverna intensivundervisning i skolan. Syfte och frågeställningar Syftet med undersökningen är att utifrån Skolverkets bedömningsstöd Taluppfattning, arbeta med de elever vilka ligger på den lägre nivån utifrån deras riktlinjer. Dessa elever erbjuds intensivundervisning i liten grupp om tre elever, under en sexveckors period, parallellt får de även hem matematikaktiviteter vilka ska genomföras tillsammans med vårdnadshavaren. Elevernas kunskaper på kort sikt följs upp genom att Skolverkets bedömningsstöd genomförs en gång till vid intensivundervisningens slut. Frågeställningar - Hur upplever vårdnadshavarna matematikaktiviteterna, vilka genomförs i hemmet? - Hur upplever vårdnadshavarna sitt barns inställning till intensivundervisningen? - Hur utvecklas elevernas matematikkunskaper på kort sikt? Teori De perspektiv vilka har betydelse för studiens syfte är det specialpedagogiska perspektivet. Det har betydelse för studiens syfte för att belysa de tre specialpedagogiska perspektiven, som Nilholm (2005) tar upp. Dessa är kompensatoriska perspektivet, det kritiska perspektivet och dilemmaperspektivet. Vilket av dessa tre perspektiven man väljer, spelar roll för hur man lägger upp den specialpedagogiska verksamheten. Metod Metoden som valdes var multipel fallstudie, vilket innebär att mer än ett fall undersöks. Fallstudie är bra att använda då gränserna mellan företeelsen och kontexten är svår att skilja på. I studien användes kvalitativa metoder såsom halvstrukturerade intervjuer och deltagande observationer. Resultat Studien visar att elevernas matematikkunskaper inom taluppfattning har utvecklats på kort sikt, genom intensivundervisningen. Vårdnadshavarna upplevde att deras barn hade uppskattat intensivundervisningen och att deras kunskaper ökat. Även matematikaktiviteterna vilka genomfördes hemma var uppskattade och vårdnadshavarna ansåg att de var utvecklande ur matematisk synvinkel. Specialpedagogiska implikationer Studien visar att intensivundervisning i skolan i kombination med inslag av matematikspel ihemmet kan vara en bra metod för att möta elever i matematiksvårigheter. Speciallärare med inriktningen matematikutveckling har särskild kunskap om både intensivundervisning och om att välja eller uppfinna lämpliga matematikspel. Nyckelord Intensivundervisning, läxor, matematik, spel, vårdnadshavare.
42

Kommunikationsformer för samverkan i förskolan : En kvalitativ studie om kommunikationsformer i förskolan / Communication methods for collaboration in preschool

Pichler, Matilda, Yaacoub, Amanda January 2020 (has links)
Kommunikation är en förutsättning för samverkan mellan hem och förskola, där förskolläraren har det yttersta ansvaret att skapa och upprätthålla tillitsfulla relationer till vårdnadshavare. I och med det digitaliserade och medialiserade samhället kan förskolan kommunicera med vårdnadshavare via digitala verktyg, därav är det av intresse att undersöka hur digitala kommunikationsformer beskrivs användas av både förskollärare och vårdnadshavare. Syftet med denna studie är att öka förståelser för hur olika kommunikationsformer kan användas i förskolan för att stärka samverkan mellan hem och förskola, ur både vårdnadshavares- och förskollärares perspektiv. Studien bygger på en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Vi har intervjuat fyra verksamma förskollärare och fyra vårdnadshavare som har sina barn på olika förskolor. Resultatet visar att både digitala- och verbala kommunikationsformer används för att stärka samverkan mellan hem och förskola. Studiens slutsats är att det behöver finnas en balans i användningen av digital- och verbal kommunikation. Den ena kommunikationsformen får inte utesluta den andra, utan de ska fungera som ett komplement till varandra.
43

Förskolan, en plats för undervisning? : En kvalitativ studie om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan / Preschool, a place for teaching? : A qualitative study how parents look at teaching in preschool

Eriksson, Emma, Törngren, Jeanette January 2020 (has links)
Syftet med studien är att fördjupa kunskapen om hur vårdnadshavare ser på undervisning i förskolan. För att besvara studiens frågeställningar hur vårdnadshavare upplever att undervisning sker, vad den innebär och vad den bör innehålla har 11 semistrukturerade intervjuer genomförts och analyserats. Studiens teoretiska utgångspunkt är den utvecklingspedagogiska teorin. Resultatet visar att förskolan antingen ses som en plats för undervisning eller lärande, och att undervisning kan ske i de flesta sammanhang. Slutsatsen är att förskolans undervisning, enligt vårdnadshavare, bör innehålla socialt samspel och vara skolförberedande, och att förskollärares förhållningssätt är av stor vikt.
44

"Lärande och kunskap är aldrig tungt att bära" : Vårdnadshavares uppfattning om lärandet i fritidshemmet / “Learning and knowledge are never heavy to carry” : Caregivers opinions about the learning in leisure-time centre

Axelsson, Sandra, Broholm, Vilma January 2022 (has links)
Syftet med vår studie var att undersöka hur vårdnadshavare uppfattar lärandet på fritidshemmet. Frågeställningarna som finns med i denna studie handlar om att ta reda på och synliggöra vad vårdnadshavare uppfattar att fritidshemmet arbetar med för lärande, samt vad vårdnadshavare anser att deras barn lär sig i fritidshemmet. För att få svar på vårt syfte och våra frågeställningar använde vi oss utav en kvalitativ enkät med öppna frågor.  Enkäten utformades i två format. Respondenterna fick då möjlighet att välja mellan att svara på enkäten i pappersform eller genom en QR-kod på nätet. Respondenterna består utav vårdnadshavare från fyra fritidshem på två skolor. Resultatet visade att vårdnadshavare uppfattade att det sociala lärandet var det som fritidshemmet arbetade mest med, det samma gällde för värdegrunden som också är något vårdnadshavarna har uppfattat att fritidshemmet arbetar med. Överlag visar resultatet att vårdnadshavarna är nöjda med fritidshemmets lärande och att de tycker verksamheten är betydelsefull för deras barns lärande. Några vårdnadshavare ansåg däremot att de inte hade tillräckligt med insyn i hur fritidshemmets verksamhet bedrivs eftersom kommunikationen upplevs bristfällig.
45

Det var skolan som duckade och blundade : Vårdnadshavares upplevelser av delaktighet vid utformningen av extra anpassningar och särskilt stöd.

Modig, Annlis, Larsson, Mikaela January 2021 (has links)
När ett barn befinner sig i skolsvårigheter visar forskning att vårdnadshavare ofta upplever orooch stress vilket kan leda till en ansträngd relation mellan hemmet och skolan. Långt ifrån allabarn i skolsvårigheter har en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket kanmedföra att vårdnadshavare och skolan saknar en förklaring till barnets svårigheter. Det ärviktigt att vårdnadshavare kan vara ett stöd åt sina barn. Särskilt angeläget är det attvårdnadshavare, vars barn är i skolsvårigheter som kan misstänkas bero på neuropsykiatriskasvårigheter, orkar vara ett sådant stöd. Studien undersöker hur vårdnadshavare upplevde attlärare och skolan agerade gällande utformningen av extra anpassningar och särskilt stöd iskolan, vid tiden innan barnet fick en neuropsykiatriska diagnos. Vidare undersöks hurvårdnadshavarna upplevde att de gjordes delaktiga i utformningen av extra anpassningar ochsärskilt stöd och hur de upplevde att samarbetet med skolan fungerade. Studien baseras påintervjuer med sex vårdnadshavare till sex skolelever i åldrarna 10–17 år som var ochfortfarande är i skolsvårigheter. Intervjuerna har analyserats utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv; relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektivet. Vidare harutsagorna analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori.Resultatet visar att vårdnadshavarna i studien upplever att de gavs möjlighet att vara delaktigamen att det alltid var de som tog initiativet. De flesta av studiens vårdnadshavare upplevde attskolans personal lyssnade på dem men en uppfattning som återkommer är att lärare ofta saknarkunskap om neuropsykiatriska svårigheter och att skolan hade otillräckliga resurser vilket enligtvårdnadshavarna i de flesta fall innebar att skolan inte kunde erbjuda tillräckligt med extraanpassningar och särskilt stöd.
46

Samverkan mellan hem och förskola : En kvalitativ studie om förskollärares och vårdnadshavares erfarenheter av samverkan / Collaboration between home and preschool : A qualitative study of preschool teachers and guardians experiences of collaboration

Montgomery, Veronica, Mälarkvist, Catarina January 2021 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur vårdnadshavare och förskollärare beskriver sina erfarenheter av samverkan mellan hem och förskola. Fokus i studien har varit vilka utmaningar och möjligheter som beskrivs av respondenterna, samt vilka samverkansformer som används i samverkan. Studien var kvalitativ och omfattade åtta intervjuer med fyra vårdnadshavare och fyra förskollärare. Resultatet visade att kommunikationen är den viktigaste aspekten vad gäller samverkan mellan hem och förskola, samt att det finns en del utmaningar i arbetet med samverkan. Slutsatsen är att en bistande kommunikation påverkar samverkan negativt.
47

Samverkan i verkligheten

Lundgren, Cindi January 2020 (has links)
En väl fungerande föräldrasamverkan anses av stor vikt likväl för elevens studieutveckling och genomtänkta framtidsval, som för studie- och yrkesvägledarnas sociala arbetsmiljö. Forskning visar att vårdnadshavare spelar en viktig roll i elevernas gymnasieval, men att de tyvärr ofta saknar kunskap om gymnasieprogrammen. Omvänt, saknar studie- och yrkesvägledare ibland förståelse för vårdnadshavarnas perspektiv och bakgrund. Kan det vara så att detta påverkar elevernas framtidsval?Det övergripande syftet med denna studie är att ur ett studie- och yrkesvägledarperspektiv, klarlägga vilka hämmande och främjande faktorer som påverkar samverkan med elevernas vårdnadshavare.Jag har valt att använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där empirin bygger på sex intervjuer med studie- och yrkesvägledare verksamma på grundskolor. Valet av informanter bygger på ett godtyckligt respondenturval. Intervjuerna analyseras teoretiskt utifrån Berth Danermarks (2000) forskning kring samverkan och Pierre Bourdieus (1986) nyckelbegrepp fält, habitus och kapital. Samtliga informanter finner föräldrasamverkan viktig. De har en uppfattning om hur en välfungerande samverkan kan uppnås men menar att den kräver hårt arbete. De lyfter tillit, ömsesidigt förtroende och respekt samt öppen kommunikation som förutsättningar för en god samverkan. Faktorer som försvårar samverkan är bland annat olika förhållningssätt kring uppdrag, motiv och målsättning samt okunskap om varandras värld. Ofta är problemet att man inte förstår eller feltolkar varandra. För att lättare kunna förstå varandras agerande och synsätt är det viktigt att klargöra och kommunicera kring varandras perspektiv och erfarenheter. För att samverkan ska fungera behövs en tydlig struktur och en engagerad skolledning som ansvarar för genomförande och uppföljning samt bidrar med stöd när samverkan blir utmanande eller svår.
48

Nyanlända vårdnadshavares första möte med den svenska förskolan

Larsson, Anna, Kita Sahitolli, Dalina January 2020 (has links)
Denna studie handlar om hur nyanlända vårdnadshavare upplever mötet med den svenska förskolan. Intervjuerna fokuserar vårdnadshavare som är eller har varit nyanländ inom de senaste sex åren. Detta för att undersöka hur deras syn på mötet med svenska förskolan har varit och hur deras erfarenheter av den första tiden i förskolan sett ut. Språket innehar en central del i uppsatsen och målet med studien är att få en djupare förståelse för vårdnadshavarnas upplevelser med den svenska förskolan. Samt undersöka om vårdnadshavarna eventuellt upplevt något som saknats i samband med inskolningen. Tanken är att arbetet ska bidra till en mer grundläggande förståelse för hur det känns att vara nyanländ i ett land där mycket är främmande och nytt. Interkulturell teori kommer användas som analysverktyg i arbetet och resultatet av vår undersökning visar att majoriteten av vårdnadshavarna upplevt att mötet med förskolan varit positivt och tryggt. Undersökningen har däremot visat att det funnits svagheter i kommunikationen mellan vårdnadshavare och förskolepersonal. Trots brister i kommunikationen mellan pedagoger och vårdnadshavare, har dialogen fungerat bra med hjälp av kroppsspråket, bilder och annat hjälpmedel som har funnits tillgängligt.
49

Att skiljas från sitt eget barn - En kvalitativ studie om inskolning med blicken på vårdnadshavaren

Hansson, Lisa, Gustavsson, Sofie January 2018 (has links)
Innehållet i denna studie omfattar inskolning från ett vårdnadshavarperspektiv med utgångspunkt från Broberg, Hagström och Brobergs (2012) utveckling av anknytningsteorin. De frågeställningar som ligger till grund för undersökningen har hjälpt oss att uppnå studiens syfte, vilket är att undersöka vårdnadshavares upplevelser av en inskolningsprocess. Frågeställningarna som kommer att belysas är: Hur upplever föräldrar att en inskolning går till? Vilka faktorer påverkar föräldrars upplevelser i en inskolningsprocess? Vilka förväntningar har föräldrar på pedagogers bemötande i en inskolning?Metoden som använts för att komma fram till resultatet är kvalitativa intervjuer och enkäter. För att uppnå en fördjupad förståelse för individers olika uppfattningar kring ett och samma fenomen, det vill säga inskolningen, valde vi att använda oss av en kvalitativ metod. Studiens resultat visar på att olika faktorer är avgörande för hur vårdnadshavare upplever en inskolning. Det har framkommit att vårdnadshavarna genomgått antingen en traditionell- eller en föräldraaktiv inskolningsmodell utan att känna till andra alternativ för hur en inskolning kan genomföras. Att barnet får en trygg anknytning till pedagogerna på förskolan har varit det mest centrala för studiens vårdnadshavare och vilken inskolningsmodell som genomgåtts har varit av mindre betydande roll. Slutsatsen av resultatet är att föräldrar anpassat sig till den modell som förskolan använder sig av. För föräldrarna i studien är det viktigare att känna sig trygg med att lämna över sitt barn till tillitsfulla pedagoger på förskolan snarare än vilken modell som använts. Nyckelord: Inskolning, anknytning, vårdnadshavare, trygghet
50

Samverkan vid utvecklingssamtal : En intervjustudie utifrån pedagogernas perspektiv

Bååth, Resel January 2020 (has links)
Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om utvecklingssamtal i förskolan och utifrån pedagogernas perspektiv belysa samverkan med vårdnadshavare vid utvecklingssamtal Det har lett till studiens frågor: Hur ser pedagogerna sin möjlighet att samverka genom utvecklingssamtalet? Hur förbereder pedagogerna sig inför utvecklingssamtalen? Vad är pedagogernas uppgift vid utvecklingssamtal? Jag har genomfört en intervjustudie med fem pedagoger som utfört utvecklingssamtal.  Resultaten visade att pedagogerna är noggranna att förbereda sig inför i utvecklingssamtalet och det är viktigt att bygga relationer. Pedagogerna intar rollen som samtalsledare vid samtalet men behöver ändå vara lyhörda för vårdnadshavares funderingar och deras åsikter. Pedagogerna uttycker samtidigt att utvecklingssamtal är betydelsefullt för barnets utveckling och för verksamheten.

Page generated in 0.0596 seconds