<p>Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse?</p><p>Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan.</p><p>Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas. Medan text är ett enkelspårigt medium så kan filmen använda sig av många effekter för att visa sin publik vad den vill ha.</p>

Jag söker svaret på frågan om texttrogenhet vid adaption från text till film är önskvärt. Ska man sträva efter att återskapa texten i ett nytt medium, eller ska filmen ses som en ny skapelse? Det har idag blivit en naturlig reaktion att genast utnämna filmatiseringen till förlorare samtidigt som det länge pågått debatter om huruvida litteraturen kommer att försvinna i skuggan av filmversionerna. Många väljer idag att se filmen istället för att läsa den litterära förlagan. Efter kortare genomgång av forskning och en studie av två välkända barnböcker har jag fått en djupare förståelse för hur de båda medierna står i förbund med varandra. Text och film är två skilda medium som försöker mötas. Medan text är ett enkelspårigt medium så kan filmen använda sig av många effekter för att visa sin publik vad den vill ha.

Studien behandlar Astrid Lindgrens bok Mio, min Mio från år 1954. Det är en känd barnboksom har blivit läst av många barn genom åren. Studien utgår från två olika delar.De olika delarna behandlar två olika saker. Först presenteras en analys av vetenskapliglitteratur ur perspektivet högläsning som didaktiskt val och värdegrundsuppdraget iLäroplanen (LGR11). Vi diskuterar kring centrala verktyg som praktiskt kan bidra ihögläsning.Den andra delen är en fallstudie där vi ska pröva våra teorier från uppsatsens inledande del iett antal olika frågeställningar på det skönlitterära verket Mio, min Mio av Astrid Lindgren.De metoder som används för att fullfölja studiens frågeställningar är en fallstudie, där sökningav litteratur av olika böcker och verk används för att få fram de svar som eftersöks. Studieninnehåller också egna tankar, reflektioner och analyser vad gäller högläsning och bokensinnehåll. De resultat som framgår i studien är att högläsning har många möjligheter ochutmaningar men framför allt att högläsningen har betydelse för barnens språkliga utveckling.Studien visar också ett resultat av att boken är möjlig att koppla ihop med läroplanensvärdegrundsuppdrag och bidra till dess fullgörande.

Bakgrund: Mio, min Mio är en bok skriven av Astrid Lindgren. Protagonisten Mio har sitt öde att följa när han från Landet i Fjärran ska resa till Landet Utanför för att besegra antagonisten riddar Kato. För att föra berättelsen framåt har naturen en central roll i kampen mellan gott och ont. Syfte: Uppsatsens syfte är att med hjälp av det ekokritiska perspektivet ta reda på huruvida man kan se naturen och människan leva i symbios med varandra i Astrid Lindgrens verk Mio, min Mio. Teori: Den ekokritiska litteraturteorin är ett ungt forskningsfält och befinner sig under ständig utveckling och expanderar i hög takt. Själva grundidén är att teorin ska utveckla människors relation och inställning till naturen. Inom det antropocentriska synsättet ses människan som mer värdefull än naturen och därmed på en högre hierarkisk nivå. Inom det ekocentriska synsättet ses människan och naturen som jämlikar. Metod: Studien använder sig av en kvalitativ metod genom uppmärksam läsning av verket Mio, min Mio. Resultat: Människan lever till viss del i symbios med naturen i romanen. Å ena sidan har vi protagonisten Mio och de godas sida, som i god anda behandlar naturen som något likvärdigt, å andra sidan har vi antagonisten Kato och de ondas sida, som i ond anda behandlar naturen som något av mindre värde. Genom att boken använder naturen som en central punkt när antingen det goda eller onda illustreras blir det självklart att det är just naturen som står i centrum genom berättelsens gång. Skillnaden mellan det ekocentriska perspektivet och det antropocentriska perspektivet är vad som skildras, och hur det skildras, när de båda perspektiven blir synliga.

Min uppgift och syfte med denna uppsats har varit att undersöka om Zwi RJ Werblowskys teori om messianism kan appliceras på texten Mio, min Mio. Den andra uppgiften har varit att pröva om hypotesen att texten Mio, min Mio av författarinnan Astrid Lindgren innehåller messianska föreställningar stämmer. Till min hjälp tog jag religionshistorikern Zwi RJ Werblowskys artikel: "Messiah and Messianic movement". Utifrån hans text kunde åtta typologiseringar utkristalliseras. Dessa var; tiden, messiasfiguren, ledaren, mytologiseringen och de dualistiska delarna visionärt-rationellt, aktiv-passiv, konservativa regler-revolutionära regler och inklusive-exklusive. Jag använde mig av närläsning som metod. I arbetet presenteras både slutsatser och en diskussion utifrån tidigare forskning kring dessa. Det har varit intressant att blanda olika discipliner i denna uppsats. Jag har använt mig av en religionshistorisk modell på en skönlitterär text, vilket kan ses som fruktbart och utvecklande för framtida forskning.

No description available.

<p><strong>Síntesis:</strong></p><p>Esta tesina trata de dificultades que se presentan en la traducción de literatura infantil. Para analizar las traducciones españolas de cuatro novelas infantiles de Astrid Lindgren, he investigado cómo se traducen los nombres propios, los topónimos (nombres geográficos), las palabras inventadas por la autora y los fenómenos específicos de la cultura sueca. La cuestión central ha sido ver si se pierde algo del estilo de la traductora o de lo específico sueco en la traducción de esos tipos de palabras.</p><p>La conclusión es que sí, se pierde algo del estilo personal de la autora y lo típico sueco, pero esto no se puede evitar, ya que la traducción de literatura consiste en hacer un texto inteligible para otras culturas. Además, el estilo de Astrid Lindgren es muy original y por eso es difícil traducir sus textos.</p><p>El primer capítulo contiene el trasfondo científico y, en él, se tratan problemas de traducción, tanto generales como los de traducir nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura. En el segundo capítulo presento los resultados de mi investigación. Rindo cuenta de todas las palabras que he encontrado, junto con sus traducciones, divididas en grupos según el tipo de traducción. En el cuarto capítulo analizo las traducciones y discuto las pérdidas de significado y, también, del estilo de la autora y de lo típico sueco. El quinto capítulo contiene mis conclusiones, basadas en las discusiones del capítulo anterior.</p><p><strong>Hipótesis:</strong></p><p>La hipótesis de esta tesina es que, en la traducción de literatura infantil, se pierde mucho de lo que es específico para la cultura a la que pertenece la novela, y también de lo que es específico para el autor. Pienso que ello ocurre porque muchas veces se traducen nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura en la literatura infantil para que los niños entiendan mejor las historias.</p><p>Mi hipótesis está basada, en primer lugar, en mi propia sospecha y, también, en el conocimiento de que el trabajo de traducir es algo muy difícil; la traducción de literatura infantil es, por lo menos, tan difícil como cualquier otro tipo de traducción.<strong></strong></p><p><strong>Objetivo y propósito:</strong></p><p>El objetivo de esta tesina es comparar algunos libros de Astrid Lindgren en sueco con sus traducciones en español. Voy a concentrar mi investigación en nombres propios, topónimos, palabras inventadas por la autora y fenómenos específicos de la cultura sueca. Empezaré con <em>Ronja Rövardotter</em> (<em>Ronja, hija del bandolero</em>) y seguiré con <em>Mio min Mio</em> (<em>Mío, mi pequeño Mío</em>), <em>Emil i Lönneberga</em> (<em>Miguel el Travieso</em>) y <em>Pippi Långstrump</em> (<em>Pippi Calzaslargas</em>). He elegido estas novelas porque en ellas se pueden encontrar muchos nombres de personas y sitios, junto con fenómenos suecos y palabras inventadas.</p><p>El propósito de esta comparación es tratar de establecer cómo se tratan los nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de la cultura sueca en la traducción.</p><p>El asunto que voy a tratar en esta tesina es el problema de traducir o no traducir algunos elementos especiales y, también, cómo traducirlos. La cuestión central es si se pierde algo del estilo personal del autor, o de la cultura, en traducciones de literatura infantil.</p>

Síntesis: Esta tesina trata de dificultades que se presentan en la traducción de literatura infantil. Para analizar las traducciones españolas de cuatro novelas infantiles de Astrid Lindgren, he investigado cómo se traducen los nombres propios, los topónimos (nombres geográficos), las palabras inventadas por la autora y los fenómenos específicos de la cultura sueca. La cuestión central ha sido ver si se pierde algo del estilo de la traductora o de lo específico sueco en la traducción de esos tipos de palabras. La conclusión es que sí, se pierde algo del estilo personal de la autora y lo típico sueco, pero esto no se puede evitar, ya que la traducción de literatura consiste en hacer un texto inteligible para otras culturas. Además, el estilo de Astrid Lindgren es muy original y por eso es difícil traducir sus textos. El primer capítulo contiene el trasfondo científico y, en él, se tratan problemas de traducción, tanto generales como los de traducir nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura. En el segundo capítulo presento los resultados de mi investigación. Rindo cuenta de todas las palabras que he encontrado, junto con sus traducciones, divididas en grupos según el tipo de traducción. En el cuarto capítulo analizo las traducciones y discuto las pérdidas de significado y, también, del estilo de la autora y de lo típico sueco. El quinto capítulo contiene mis conclusiones, basadas en las discusiones del capítulo anterior. Hipótesis: La hipótesis de esta tesina es que, en la traducción de literatura infantil, se pierde mucho de lo que es específico para la cultura a la que pertenece la novela, y también de lo que es específico para el autor. Pienso que ello ocurre porque muchas veces se traducen nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de una cultura en la literatura infantil para que los niños entiendan mejor las historias. Mi hipótesis está basada, en primer lugar, en mi propia sospecha y, también, en el conocimiento de que el trabajo de traducir es algo muy difícil; la traducción de literatura infantil es, por lo menos, tan difícil como cualquier otro tipo de traducción. Objetivo y propósito: El objetivo de esta tesina es comparar algunos libros de Astrid Lindgren en sueco con sus traducciones en español. Voy a concentrar mi investigación en nombres propios, topónimos, palabras inventadas por la autora y fenómenos específicos de la cultura sueca. Empezaré con Ronja Rövardotter (Ronja, hija del bandolero) y seguiré con Mio min Mio (Mío, mi pequeño Mío), Emil i Lönneberga (Miguel el Travieso) y Pippi Långstrump (Pippi Calzaslargas). He elegido estas novelas porque en ellas se pueden encontrar muchos nombres de personas y sitios, junto con fenómenos suecos y palabras inventadas. El propósito de esta comparación es tratar de establecer cómo se tratan los nombres propios, topónimos, palabras inventadas y fenómenos específicos de la cultura sueca en la traducción. El asunto que voy a tratar en esta tesina es el problema de traducir o no traducir algunos elementos especiales y, también, cómo traducirlos. La cuestión central es si se pierde algo del estilo personal del autor, o de la cultura, en traducciones de literatura infantil.