Studiens syfte var att undersöka hur pedagoger talar om likabehandlingsarbete och vilken roll barnen får i likabehandlingsarbetet. Datainsamlingen bestod av åtta individuella intervjuer med barnskötare och förskollärare. Studiens teoretiska utgångspunkt var det poststrukturalistiska perspektivet. För att analysera datamaterialet använde vi oss av diskursanalys som analysmetod. Studiens resultat har visat på tre diskurser, varav två av dessa är dominerande diskurser där olika arbets- och förhållningssätt kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet framträtt utifrån pedagogernas berättelser. Barnens möjligheter begränsas och möjliggörs i sin tur av en tredje diskurs som visar hur pedagogernas subjektspositioner påverkas av likabehandlingsplanens innehåll och roll i likabehandlingsarbetet. I den ena diskursen framträder en bild av att barnens delaktighet och inflytande i likabehandlingsarbetet begränsas av barnens ålder samt språkliga förmågor. I den andra diskursen framgår att barns möjligheter till delaktighet och inflytande förutsätter ett anpassat arbetssätt från pedagogernas sida. I den tredje framgår att pedagogerna ser likabehandlingsplanen som ett verktyg för deras arbete med likabehandling.

Klassrumsklimatet i Sverige är för närvarande kritiskt. Det finns artiklar och avhandlingar som visar att pedagoger saknar verktyg för att kunna motverka ständiga konflikter i klassrummet. På grund av det här riktar sig arbetet till lärarstudenter och verksamma pedagoger. De demokratiska värdena utgör en stor del av skolan. Det är bevisat att elever som får uppleva iscensatta demokratiska händelser, har en större förståelse för de demokratiska värdena. Studier visar att kooperativt lärande är ett arbetssätt som ständigt tränar elevers interaktion med varandra, i kombination med demokratiska värderingar. Syftet med den här undersökningen är att ta reda på hur kooperativt lärande kan bidra till elevers utveckling av de demokratiska värderingarna och till ett bättre klassrumsklimat. Det har genomförts kvalitativa intervjuer med fyra pedagoger som arbetar med kooperativt lärande på olika skolor. Resultatet av vår studie visade att kooperativt lärande är ett bra arbetssätt för att förbättra klassrumsklimatet. Tillit, trygghet och respekt skapas utifrån grundläggande metoder som det kooperativa arbetssättet praktiserar. Strukturer, sociala mål och grundprinciperna som är grunden för kooperativt lärande iscensätter demokratiska händelser och förtydligar de demokratiska värdena för eleverna. För att skapa ett bra klassrumsklimat är relationer och trygghet centralt. Det kooperativa lärandet arbetar mycket med just det och kan fungera som ett metodverktyg för ett bättre klassrumsklimat.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare ser på värdegrundsuppdraget samt hur det gestaltas i So-undervisningen. Studien är av kvalitativ karaktär och grundas på semistrukturerade intervjuer av fyra lärare verksamma på olika skolor.Analysen av resultatet visar att det finns en gemensam syn hos lärarna där värdegrundsarbetet inte endast blir synligt genom So-undervisningen. Värden och normer beskrivna inom värdegrunden ska ligga till grund för lärarens förhållningssätt och personlighetsdrag vilket ska genomsyra hela lärarens vardag i skolan. Arbetet med värdegrunden är något som sker kontinuerligt, både i och utanför undervisningen. Vi kan urskilja två utmärkande förhållningssätt vad gäller gestaltning av värdegrundsuppdraget. Det ena är det reaktiva, där lärarna förhandlar värdegrundsfrågor implicit genom att direkt reagera och agera på händelser och skeenden i realtid. Här förhandlas värdegrunden genom lärarens förhållningssätt med hjälp av diskussioner där läraren försöker skapa förståelse för demokratiska värden. Det andra är när det sker explicit istället för implicit, vilket innebär att arbetet med värdegrunden sker inplanerat i form av undervisning inom So-ämnena men också genom exempelvis temadagar och elevråd. Samtliga lärare uttrycker att det finns utmaningar med värdegrundsarbetet men att det kommer till uttryck på olika sätt.Genom vår studie kan vi se att lärarna uppfattar värdegrundsuppdraget som komplext och stundtals abstrakt. Kanske behöver värdegrundsuppdraget förtydligas. Vi ställer oss frågande till vad det skulle innebära för lärarnas profession och i nästa led till elevernas möjlighet till en likvärdig utbildning.

Detta examensarbete har haft som syfte att undersöka hur historielärare tolkar och undervisar i skolans demokratiuppdrag med fokus på de demokratiska värderingar som ska utvecklas. Genom en intervjustudie med tre historielärare undersöker vi enligt våra frågeställningar hur lärarna tolkar uppdraget och hur de uttalat anser sig arbeta med det (explicit arbete). Genom tre lektionsobservationer undersöker vi även hur lärarna arbetar med uppdraget outtalat eller omedvetet (implicit) baserat på teorier om hur demokratiska värderingar kan utvecklas genom historiemedvetande och historisk empati i historieundervisningen. I observationerna tittar vi då efter aktiviteter och stoff som låter eleverna resonera kring historiska aktörer, deras val och handlingar samt bakgrund till och konsekvenser av dessa. Vi undersöker också om aktörernas levnadsvillkor diskuteras och om jämförelser mellan dåtid, nutid och framtid görs för att utveckla ett historiemedvetande som, enligt de teoretiker vi lutar oss mot anser är väsentligt för att utveckla den historiska empatin. Den historiska empatin är sedan i sin tur grundläggande för att demokratiska värderingar ska kunna utvecklas.Studiens resultat visar att alla de lärare vi intervjuat kopplar demokratiuppdraget till praktiska demokratiska färdigheter samt kunskapen om demokrati, men ingen av lärarna tar upp utvecklingen av värderingar. Trots att ingen av lärarna tar upp de demokratiska värderingarna som en del av demokratiuppdraget i intervjun kan vi se att samtliga ägnar lektionstid åt att diskutera aktörers val och handlingar i förhållande till deras levnadsvillkor. Enligt våra teorier är det en indikation på att lärarna anser sig arbeta med demokratiuppdragets praktiska och teoretiska del, men att de omedvetet även arbetar med värderingar i historieundervisningen.

Lärare ska enligt styrdokumenten förmedla de grundläggande demokratiska värderingarna som det svenska samhället vilar på. Om elever med aktivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende kan det leda till att elever känner sig orättvist behandlade. Det innebär att elever inte får rätt bild av det svenska samhällets demokratiska värderingar som skolans ska förmedla. Utifrån tidigare erfarenheter upplever vi att elever inte får lika mycket positiv uppmärksamhet av lärare när de beter sig okoncentrerat, det vill säga elever med aktivt okoncentrerat beteende får oftare positiv uppmärksamhet av lärare än elever med passivt okoncentrerat beteende. Elever saknar förklaring till varför lärare frångår det vanliga hjälpsystemet och väljer att uppmärksamma vissa elever oftare än andra. Syftet med undersökningen är att genom strukturerade observationer undersöka hur några lärare uppmärksammar problemet som uppstår när elever beter sig okoncentrerat. Studien syftar även till att analysera hur några lärare uppmärksammar elever med okoncentrerat beteende i förhållande till det svenska samhällets demokratiska värderingar. Studien är avgränsad till två skolor i södra Halland. Det kvantitativa resultatet visar att elever med passivt okoncentrerat beteende oftare får positiv uppmärksamhet av lärarna i studien än elever med aktivt okoncentrerat beteende. Det kvalitativa resultatet visar att lärarna inte är tydliga när de frångår det vanliga hjälpsystemet. Lärarna förklarar inte för eleverna vilket system som gäller när de väntar på hjälp. Vi kan där med konstatera att lärarna i denna studie inte förmedlar samhällets demokratiska värderingar i sitt sätt att ge uppmärksamhet och anvisningar till elever som beter sig okoncentrerat. Vår förhoppning med denna studie är att göra lärare medvetna om hur ofta och på vilket sätt de ger uppmärksamhet till elever med aktivt eller passivt okoncentrerat beteende samt betydelsen av ett fungerande hjälpsystem.

Studien syftar till att beskriva hur fyra lärare mot yngre åldrar förhåller sig till och arbetar med värdegrunden genom litteraturen. Där litteraturen används som ett pedagogiskt verktyg för att förebygga konflikter eller belysa andra frågor som berör skolans värdegrund. Utifrån detta diskuteras litteraturens möjligheter och funktion i skolans värdegrundsarbete och därtill lärares beskrivna mål med värdegrunden genom litteraturarbetet samt val av litteratur. Studiens övergripande mål är att föra en diskussion om synen på skolans huvudsakliga uppdrag kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget. Denna studie beskriver hur lärare förhåller sig till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget, där litteraturen får ha en central plats för arbetet med värdegrundsfrågor. Studien är också en beskrivning av lärarnas ämnesuppfattningar inom svenskämnet. Studien utgår ifrån följande frågeställningar: -Hur beskriver lärarna sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen?  -Vilka förtjänster respektive utmaningar upplever lärarna att det finns med ett arbetssätt där litteratur används i värdegrundsarbetet?   -Vilka mål beskriver lärarna att de har med sitt arbete med värdegrunden genom litteraturen? -Hur motiverar lärarna sina didaktiska val av litteratur i syfte att beröra värdegrundsfrågor? Studiens valda metod är kvalitativa metoder genom lärarintervjuer och har därför ett lärarperspektiv. De utvalda lärarna har alla svenska som ett av sina huvudämnen. Det empiriska materialet analyseras utifrån teorier nära Louise M. Rosenblatts tankar om litteraturen som en nödvändighet i en demokrati och för att utveckla demokratiska medborgare. Även Gunilla Molloys syn på svenskämnet som ett demokratiämne samt Aidan Chambers teorier om litteraturläsningens inverkan på individen tas upp. Resultatet visar att lärarna har en konstruktivistisk syn på värdegrundsarbetet inom värdepedagogiken då värdegrundsfrågor arbetas medvetet med i hantering av konflikter och förebyggande värdegrundsarbete. Resultatet visar att lärarna ser litteraturen som en möjlighet att utveckla både elevers demokratiska värderingar och demokratiska förmågor. Litteraturens möjligheter att utveckla den känslomässiga inlevelseförmågan innefattande empati och förnuft genom att göra textkopplingar till sig själva och världen omkring sig framkom som centrala delar av arbetet med litteraturen. Lärarna beskriver rika möjligheter till deliberativa samtal utifrån litteraturen i undervisningen till att arbeta med värdegrundsrelaterade frågor men det framkom som en utmaning att få med alla elever i samtalen. Lärarna väljer texter utifrån elevernas samt gruppens behov och tidigare erfarenheter och kan därför sägas ha en erfarenhetspedagogisk ämnesuppfattning. Det framkom att lärarna inte bara ser svenskämnet som ett färdighetsämne utan också som ett demokratiämne med många möjligheter att bidra till den växande människans utveckling av demokratiska värderingar.

May 2010 a project called drop-in sports was started to get boys and girlsin the ages of 13-20 more physically active and keep them away from  committing crime. With the slogan ”come as you are, whenever you want and do what you want for free ” spontaneous sports was organized. To evaluate the project a research of the activity was carried out, where two of the objectives were to investigate how responsibility and empowerment is taken. Twelve hours of observations studies were used to collect data about leadership decision-making and democratic values in forms of respect, everybody’s right to play and influence. The study concluded that variations in the leaders decision-making affected the participant’s influence during activities. In terms of everybody’s right to play the study showed that, girls and younger participants were not included in the same scale at indoor activity as outside. Finally results showed that presence of leaders made an impact in respect and conflict management.