Den här studien omfattar en jämförande undersökning av svenska kemiläroböckers övningsuppgifter iförhållande till ämnesplanens kunskapskrav. Forskning visar att lärare ofta följer läroböckernas upplägg,samtidigt som böckerna inte alltid är uppdaterade efter gällande ämnesplaner. Studien genomförs för detcentrala innehållet stökiometri i kursen Kemi 1 för gymnasiet och jämförelsen baseras på kunskapskravenså som de tolkas och konkretiseras i Skolverkets kursprov. Två frågeställningar har undersökts; om detfinns skillnader mellan läroböckernas och kursprovets uppgifter vad angår uppgifternas komplexitet samthuruvida det finns skillnader i andra försvårande omständigheter som nya moment, obekant kontext ochblandade uppgifter. Ett vedertaget analysinstrument har använts för att bedöma uppgifternas komplexitetmedan andra försvårande omständigheter har identifierats kvalitativt. Resultaten visar attövningsuppgifterna i stökiometri i de undersökta läroböckerna inte är väl anpassade till ämnesplanenskunskapskrav som de tolkas i Skolverkets kursprov i kursen Kemi 1. För det första är läroböckernasuppgifter på lägre komplexitetsnivå än kursprovets uppgifter i flera viktiga innehållskategorier. För detandra visar studien att Skolverkets uppgifter i stor utsträckning använder försvårande omständighetersom annorlunda kontext, nya moment och blandade uppgifter, medan dylika uppgiftstyper i stort settsaknas i läroböckerna. En viktig slutsats från studien är att läraren aktivt måste ombesörja att eleverna fårtillgång till anpassade övningsuppgifter inför Skolverkets kursprov, eftersom skillnaderna i uppgiftstyperär väsentlig och elever därför behöver träning och vana vid uppgiftstypen för att prestera väl på provet.

Sedan amerikanerna Bergmann och Sams introducerade Flipped Classroom i sin undervisning 2006 så har metoden blivit mer och mer populär och används av fler och fler lärare över hela världen. Antalet videogenomgångar på Youtube blir mer och mer täckande och finns i de allra flesta ämnen oavsett om man vill ha det på svenska eller på engelska. Videobiblioteket blir bara större och större för varje år som går.Metoden går ut på att eleverna innan lektionen tittar på en videogenomgång innehållande det stoff som läraren annars tänkt att ta upp. Eleverna tittar aktivt på videogenomgången och för anteckningar precis som om de hade varit på en vanlig lektion och sedan kan hela lektionen användas till annat än själva teori-inhämtningen. Lektionen används istället för att konkretisera kunskaperna och reda ut frågetecken. Detta kan göras på många olika sätt bland annat via par- och gruppdiskussioner, fler laborationer eller att jobba med övningsuppgifter, ensamma eller i helklass med mera.Syftet med det här arbetet var att få reda på vad elever som använder flipped classroom i sin kemiundervisning ser för nackdelar och fördelar med metoden. Dessutom undersökte arbetet vad som krävs för att eleverna ska förbereda sig inför lektionerna.Undersökningen gjordes som en enkätstudie i tre gymnasieklasser på naturprogrammet på en kommunal gymnasieskola i Lund. Alla tre klasserna använde flipped classroom och de hade alla samma lärare, som även själv gjort alla videogenomgångar klasserna använde och lagt upp dessa på Youtube.Resultaten visar att eleverna ser många fördelar med flipped classroom, framförallt möjligheten att kunna pausa och spela om videon för att kunna bearbeta informationen i sin egen takt. Största nackdelarna är ökad läxmängd och att det är mer tidskrävande än vanligt. Eleverna uttrycker dock att de lär sig kemin bättre och på en djupare nivå och en majoritet av dem skulle inte vilja byta tillbaka till vanlig traditionell undervisning.