Sedan amerikanerna Bergmann och Sams introducerade Flipped Classroom i sin undervisning 2006 så har metoden blivit mer och mer populär och används av fler och fler lärare över hela världen. Antalet videogenomgångar på Youtube blir mer och mer täckande och finns i de allra flesta ämnen oavsett om man vill ha det på svenska eller på engelska. Videobiblioteket blir bara större och större för varje år som går.Metoden går ut på att eleverna innan lektionen tittar på en videogenomgång innehållande det stoff som läraren annars tänkt att ta upp. Eleverna tittar aktivt på videogenomgången och för anteckningar precis som om de hade varit på en vanlig lektion och sedan kan hela lektionen användas till annat än själva teori-inhämtningen. Lektionen används istället för att konkretisera kunskaperna och reda ut frågetecken. Detta kan göras på många olika sätt bland annat via par- och gruppdiskussioner, fler laborationer eller att jobba med övningsuppgifter, ensamma eller i helklass med mera.Syftet med det här arbetet var att få reda på vad elever som använder flipped classroom i sin kemiundervisning ser för nackdelar och fördelar med metoden. Dessutom undersökte arbetet vad som krävs för att eleverna ska förbereda sig inför lektionerna.Undersökningen gjordes som en enkätstudie i tre gymnasieklasser på naturprogrammet på en kommunal gymnasieskola i Lund. Alla tre klasserna använde flipped classroom och de hade alla samma lärare, som även själv gjort alla videogenomgångar klasserna använde och lagt upp dessa på Youtube.Resultaten visar att eleverna ser många fördelar med flipped classroom, framförallt möjligheten att kunna pausa och spela om videon för att kunna bearbeta informationen i sin egen takt. Största nackdelarna är ökad läxmängd och att det är mer tidskrävande än vanligt. Eleverna uttrycker dock att de lär sig kemin bättre och på en djupare nivå och en majoritet av dem skulle inte vilja byta tillbaka till vanlig traditionell undervisning.

Som blivande lärare i biologi och kemi på gymnasiet är det intressant att undersöka elevers inställning till dessa ämnen. Finns det en parallell mellan elevers intresse för en kurs och vad elever upplever är en svår kurs? För att kunna göra en jämförelse mellan kurserna har studien gjorts utifrån ämnesomsättningen i Biologi 2 samt Kemi 2. Syftet har varit att ta reda på vad som påverkar gymnasieelevernas intresse till Biologi 2 och Kemi 2, samt vilken kurs de tycker är svårast. Syftet har även varit att undersöka elevernas beskrivning av ämnesomsättningen i de båda kurserna. Studien behandlar även vad lärare i kurserna tror att eleverna har svarat på dessa frågor. Studien har genomförts genom enskilda kvalitativa intervjuer med 20 gymnasieelever samt två lärare från ett naturvetenskapligt program. Intervjuresultatet visade att 94 procent av eleverna tyckte att Kemi 2 var svårt och ointressant. Kemikursen innehöll delar som de hade svårt att relatera till samt var svåra att koppla till sin vardag. Biologi 2 beskrevs som mer intressant då kursen bland annat var lättare att koppla till vardagen. Elevernas beskrivningar av ämnesomsättningen i de båda kurserna hade stora skillnader. Eleverna beskrev området utifrån spjälkning av näringsämnena i Biologi 2, men utifrån cellandningen i Kemi 2. Studien har givit ny kunskap om gymnasieelevers inställning till Biologi 2 och Kemi 2. För att ta reda på varför eleverna har beskrivit ämnesomsättningen olika i de båda kurserna samt varför Kemi 2 anses vara en svår kurs krävs vidare forskning. / As a future teacher in biology and chemistry in high-school it’s interesting to investigate students' attitude towards these courses. Is there a parallel between students' interest in a course and what they experience is a difficult course? To make a comparison, the study has been done based on the metabolism in Biology 2 and Chemistry 2. The purpose has been to find out what influences the high schoolers' interest in Biology 2 and Chemistry 2, and what course they find most difficult. It has also been to investigate how students describe the metabolism in both courses. The study corporate what teachers think that the students have answered on these questions. The study has been conducted through individual qualitative interviews with 20 high-school students and two teachers from a science program. The result showed that 94% of the students felt that Chemistry 2 was difficult and uninteresting. Chemistry included parts that students had difficult to relate to and to connect to their everyday lives. Biology 2 was described as more interesting as the course easier connected to their everyday life. The students' descriptions of the metabolism in both courses differed. The students described the area from the digestion of nutrients in biology, but from the respiration in chemistry. The study has given new knowledge of high-school students attitudes towards Biology 2 and Chemistry 2. To find out why the students have described the metabolism differently in both courses and why Chemistry 2 is considered a difficult course, further research is required.