Svenska elevers resultat inom de naturvetenskapliga ämnena har de senaste decennierna visat på en nedåtgående trend. Forskning menar att naturvetenskaplig undervisning har tendens till att kännas främmande för elever, där de behöver använda ett ämnesspråk som de inte är bekväma med. Denna studie syftar till att undersöka litteratur kring språkets betydelse inom naturvetenskaplig undervisning huvudsakligen i mellanåren, även undersöka valda pedagogiska lärandeteorier, konstruktivism och sociokulturellt perspektiv, och hur de kan utveckla elevers kunskapsinhämtning. I studien kommer vardags- och ämnesspråk samt begreppsförändring att behandlas, dessutom kommer valda lärandeteorier att analyseras. Studien kommer även behandla hur lärare synliggör skillnader och samband mellan naturvetenskapligt vardags- och ämnesspråk i lärandemiljö, men också hur begreppsförändring uppmärksammas i naturvetenskapliga undervisningssammanhang. Då studiens metod är en litteraturstudie har vetenskapliga artiklar från olika databaser analyserats och valts ut efter studiens valda syfte. Resultatet av vår litteraturstudie visar på flera olika undervisningsmetoder och strategier för begreppsförändring samt ämnes- och vardagsspråk som kan appliceras i klassrumssammanhang. Vi har även funnit viss kritik mot de undervisningsmetoder som används vid begreppsförändring. Utöver detta återges språkliga svårigheter i kommunikation mellan lärare och elever i naturvetenskaplig undervisning. Resultatet innefattar också två lärandeteorier som presenterar deras synsätt och förhållningssätt kring undervisning i de naturvetenskapliga ämnena. De metoder som presenteras i studiens resultat har både för- och nackdelar, vilket betyder att det inte går att bestämma att en viss metod lämpar sig bäst för all undervisning, utan en blandning mellan olika metoder beroende på kontext är att föredra.

Logistic Culmination – One or Two Sides of the Coin? An Observation From a Different Point of View   Logistic culmination can be compared to a stretched rubber band. If combat units moves in direction away from the supplies the rubber band will gradually stretch. The rubber band will eventually burst and at that point the logistic culmination will be a fact. But if the rubber band was to be let go before bursting, it will instead be contracted. At the maximum contraction point the rubber band will for a split second be wider. Could this metaphor show that there exists an opposite way of reaching logistic culmination?   This essay borrows an old culmination concept from astronomy and utilizes it within logistic culmination. Astronomic culmination has two underlying perspectives, the upper and lower culmination point, in contrast to logistic culmination which only has one perspective. These two points are connected by being each other’s opposites.   By setting the current meaning of logistic culmination as the upper culmination point the author aims at finding out the lower culmination point and examines the connection between these two points.   The examination is built on a statement that there exist two underlying perspectives within logistics, just as in astronomy with the upper and lower culmination point. If the examination of the concept will succeed a wider understanding of how logistic culmination occurs could be achieved. If the lower logistic culmination point can be verified it could mean that logistic culmination within military science can change, which also could affect military planning.   The statement taken has with logic assumptions showed that there are two underlying perspectives in logistics just like astronomy. Logistic culmination as it is explained today has given only half of the meaning compared to how this concept ought to be viewed according to this essay. This essay gives the concept logistic culmination more precision compared to the former meaning.

Det är vanligt att elever har vardagsföreställningar om naturvetenskapliga processer. Dessa föreställningar skiljer sig oftast från de naturvetenskapliga teorierna. Vardagsföreställningar betraktas som ett hinder för elevers lärande och därför bör vardagstänkandet beaktas. I denna studie har jag utforskat högstadieelevers tankar och föreställningar kring syror. Jag har undersökt om dessa elevföreställningar ändras efter genomförd undervisningssekvens om syror och i så fall på vilka sätt de ändras. Undersökningsmetoden jag använde var enkätmetoden. Enkäter bestående av öppna frågor delades ut till högstadieelever i en kommunal grundskola i Sverige före och efter genomförd undervisningssekvens. Resultatet visar att eleverna har många vardagsföreställningar kring begreppet syror. Dessa föreställningar förändras efter genomförd kemiundervisningssekvens. Elevernas vardagsföreställningar ersätts inte av de vetenskapliga, vilket överensstämmer med tidigare forskningsstudier. Vardagstankar har visat sig svåra att förändra. Den här studien upplyser om att skolans naturvetenskapliga undervisning ständigt bör utvecklas med hänsyn till eleversvardagsföreställningar och med fokus på elevernas lärande.