Denna studie belyser de svårigheter som flerspråkiga elever möter i kemiämnet vilket påverkar deras utveckling och hindrar dem att nå kunskapskraven. Studien lägger särskilt fokus på de undervisningsmetoder som lärare använder och det stöd som flerspråkiga elever får för att uppnå sina mål. Studien består av semistrukturerade intervjuer med en grupp elever på högstadiet som läser svenska som andraspråk i skolan och det var både flickor och pojkar som deltog. De berörda eleverna talar svenska som andraspråk. I uppsatsen har även en grupp kemilärare på högstadiet intervjuats. Vi diskuterade de viktigaste undervisningsmetoderna som används för att stödja utvecklingen hos flerspråkiga elever för att nå målet. Detta gjordes genom att involvera eleverna i lösningen genom att presentera sina åsikter och idéer om undervisningsprocessen.Resultaten som framkom visar att eleverna har svårt att hantera vetenskapliga texter, nya begrepp och abstrakta ord. Det kan naturligtvis vara svårt eller abstrakt med vetenskapliga uttryck även när de använder sitt modersmål. Lärarna strävar efter att använda en lämplig arbetsmetod som utgår från flerspråkiga elevers modersmål, vardagsspråk och förkunskaper för att kommunicera kemiämnet.För att stödja flerspråkiga elever bör lärarna fokusera på både ämnesspråket och vardagsspråket i sin undervisning.

Denna studie undersöker, ur lärarnas synvinkel, de språkliga svårigheter som flerspråkiga elever står inför, särskilt när det gäller kemiska termer och begrepp. Studien bygger på intervjuer med lärare som undervisar elever som har svenska som andraspråk. Intervjuerna belyser svårigheter som flerspråkiga elever möter samt de idéer och planer som lärare följer i lektionsplaneringen för att stödja eleverna och utveckla deras språkliga förmågor i förhållande till ämnet. I korthet fokuserar forskning på den språkliga aspekten i undervisningsprocessen i kemi för flerspråkiga elever, och lärarens roll i att minska språkgapet mellan elevers förmåga och vad man hoppas uppnå. Den här studien kommer att försöka så mycket som möjligt inte fokusera på elevernas språkliga problem, utan snarare på de metoder, planer och strategier som kemilärare använder för att övervinna elevernas språkliga svårigheter. Min studie kan ses som ett första steg mot att hitta en integrerad plan för att hjälpa flerspråkiga elever när de studerar kemi.

Syftet med denna studie var att få djupare kunskap om hur lärare beskriver och resonerar kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen på högstadiet. Utifrån denna bakgrund har ett problemområde formulerats och avgränsats i följande frågeställning: Hur beskriver och resonerar lärare kring sitt användande av formativ bedömning i kemiundervisningen? Denna kvalitativa studie genomfördes med intervjuer av sex lärare som alla undervisar i kemi för årskurs 7–9. För att uppnå syftet och besvara frågeställningarna användes semistrukturerade intervjuer. Detta för att både uppnå syftet och besvara frågeställningen så utförligt och välutvecklat som möjligt. Studiens resultat visar att lärare upplever att formativ bedömning är gynnsamt för elevens lärande i kemiämnet om det används på rätt sätt. Det som framkommer i studien är att det finns flera faktorer som påverkar användandet av formativ bedömning i kemiundervisningen, bland annat spelar lärarens kompetens och användning av olika strategier en avgörande roll. Studien visar även att lärarens egenutbildning, kunskaper i ämnet och ämnesdidaktiska kompetens, har betydelse för hur formativ bedömning används i praktiken. Studien visar också att elevernas upplevelser av formativ bedömning kan påverka användandet av olika former av formativ bedömning i kemiundervisningen, speciellt kamratbedömning.

Kemi anses vara ett svårt ämne eftersom elever kan tycka att det är utmanande att förstå ett makroskopiskt respektive ett mikroskopiskt perspektiv och framförallt förstå molekylmodeller med tredimensionell struktur. Olika studier visar på positiva effekter på elevers inlärning när de får använda digitala verktyg såsom simulering, animering med mera eftersom det kan leda till att elever kan skapa en bättre bild av och en ökad förståelse inom kemiämnet. Även Skolverket (2019) framhåller att eleverna kan utveckla sina färdigheter genom att använda digitala verktyg i kemiämnet. Skolverket framhåller också att digitala verktyg kan innebära fördelar för lärare genom att de bidrar till att minska arbetstiden för bedömning och resultathantering. Syftet med detta examensarbete var att undersöka utifrån ett lärar- respektive elevperspektiv, digitaliseringens påverkan på kemiundervisning. Lärare har använt digitala verktyg för att planera lektioner, genomföra lektionerna, bedöma elevers prestationer och deras lärande. Eleverna använder verktygen för att främja sitt lärande och sin kunskapsutveckling. Studien genomfördes hos gymnasieelever på en skola genom att eleverna fyllde i en enkät. Fyra intervjuer med gymnasielärare på två olika skolor har också genomförts. Data analyserades med tematisk analys. Analysresultatet pekar på att lärarna har stöd av olika digitala verktyg när det gäller att förklara olika kemiska begrepp, något som annars varit förknippat med utmaningar. Lärarna anser sig dessutom ha fått mycket hjälp för att planera undervisningen, att bedöma elevernas prestationer, prov eller labbrapport snabbt för att sedan effektivt kunna ge återkoppling till elever. Eleverna beskriver hur digitala verktyg av olika former, exempelvis som simulering, har positiv inverkan på deras förståelse av olika kemiska begrepp. / Chemistry is considered a difficult and abstract subject for students to learn because they often find it difficult to understand a macroscopic and microscopic perspective and above all molecular models with three-dimensional structure. Various studies show positive effects on students' learning when using digital tools such as simulation, animation, etc. because it leads to students being able to create a better image and understanding within the subject of chemistry. The Swedish National Agency for Education (2019) points out that students can develop their skills by using digital tools in the subject of chemistry and can be beneficial for teachers by reducing working time for assessment and results management. The purpose of this degree project was to examine from a learning and student perspective the effects of digitization on chemistry teaching in recent years, that teachers use digital tools to plan lessons, to carry out those lessons, to assess students' performance and their learning, and in what way students use the tools for to promote their learning and knowledge development. The study is conducted through a survey with high school students at one school and four qualitative interviews with high school teachers at two different schools in Stockholm. A mainly qualitative investigation has been carried out with data from semi-structured teacher interviews of chemistry teachers at secondary school as well as from student questionnaires which were analyzed with thematic analysis. The analysis result points out that the teachers have received a lot of help from various digital tools when it comes to explaining various chemical concepts, otherwise it would have been more difficult to clarify the understanding of students without the use of the digital tools. At the same time, teachers have received a lot of help to plan lessons, to assess student performance, test or lab report quickly, and then provide feedback smoothly to students. Thanks to digital tools that made all work easier and smoother for teachers as well as for students. The students' perception that digital tools of various forms such as simulation have a positive impact on students' chemistry understandings and the students can have different teaching aids such as animations of different chemical models and phenomena that give them a good understanding to understand different chemical concepts.

I denna forskningsstudie har jag undersökt lärares uppfattningar om estetiska metoder som pedagogisk metod i kemiundervisningen för att stimulera lärandeprocessen i kemi. Som forskningsmetod har jag använt kvalitativa intervjuer för att möjliggöra för lärarna att kunna utveckla sina svar samt ge konkreta exempel. Målet med detta var att få ett bättre och mer nyanserat resultat. De intervjuade lärarna undervisar samtliga i kemi i åk 7-9 och arbetar på såväl kommunala som privata skolor. Resultatet från intervjuerna visar att samtliga av de intervjuade lärarna ser goda möjligheter och positiva effekter av att använda estetiska lärprocesser som inslag i kemiundervisningen. Lärarna ansåg att de största vinsterna med användningen av estetiska metoder är att elevernas intresse för och motivation till att lära sig kemi ökar samtidigt som det skapar en variation i undervisningen, hjälper till att konkretisera abstrakt kemi samt förbättrar förståelse och minne. Resultatet visar också att den största begränsningen med att använda estetiska metoder handlar om bristande tid och i viss mån bristande fantasi och avsaknad av lärarhandledning. Samtliga av de lärare som intervjuades i denna studie har frivilligt anmält sitt intresse att delta på grund av eget intresse för området, vilket skall tas i beaktande vid tolkningen av resultatet.

<p>Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas.</p> / <p>Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.</p>

Undersökningar visar att lärare, till skillnad från många andra professionella yrkesgrupper, sällan refererar till teorier när de anger vilka motiv deras praktiska verksamhet har. Den kollegiala diskussionen bland lärare är sällan av teoretisk karaktär utan handlar ofta om praktiska förhållanden . En stor del av lärarkunskapen verkar vara ”tyst”.” Tyst kunskap ska här förstås som erfarenhetsbaserad kunskap som uppnås genom praktiserande verksamhet, en typ av förtrogenhetskunskap som kräver överblick över situationen man befinner sig i. I det här arbetet studerar jag relationen mellan lärarens reflektioner om sin egen praktik i relation till lärarens syn på elevernas progression under kemilaborationer. Syftet med undersökningen är att ge några bilder av tankemönster man möter i diskussionen kring undervisningen i kemi. Tankemönster i samband med undervisning ses här som delar av lärarens tysta kunskap. Den empiriska undersökningen baseras på intervjuer med kemilärare på gymnasie- och högstadieskolor. I undersökningen identifieras några aspekter av kemilärares tysta kunskap i relation till elevers lärandeprocess under kemilaborationer. Resultaten visar en koppling till litteratur och forskning inom området för hur effektiv undervisning kan bedrivas. / Investigations show that teachers, in contrast to many other professionals, seldom refer to theories in discussions about the motives in their practice. Professional discussions among teachers often deal with practical matters and rarely about theoretical issues. Major parts of teachers’ knowledge seem to be tacit. Tacit knowledge should be understood as knowledge received by practical experience, a type of confidential knowledge. In this work I have studied the relation between teachers’ reflections about their own practice and the teachers’ views of the students’ progression in learning during laboratory courses. The aim of this paper is to find some of the common thoughts shared by chemistry teachers, which are expressed when describing their practice. These kinds of “mind patterns” are here comprehended as part of the teachers’ tacit knowledge. The empirical investigation is based on interviews with chemistry teachers in upper level of compulsory school and in upper secondary school. The results of the investigation indicate connections to research and literature about effective learning.

Under våren 2009 genomfördes för första gången nationella prov i fysik och kemi i grundskolans årskurs 9. I dessa prov ingår en laborativ del där elever själva ska planera, genomföra och utvärdera en naturvetenskaplig undersökning. Syftet med studien är att belysa lärares erfarenheter av, och föreställningar om, arbete med labo-rationer kopplat till den laborativa delen i de nationella proven i fysik och kemi. Dessutom belyses lärarnas förhållningssätt till de nationella proven i undervisningen. I studien har en kvalitativ undersöknings- och ana-lysmetod använts. Det empiriska materialet har samlats in genom halvstrukturerade intervjuer med åtta NO-lärare vid två skolor. Studien knyter an till ett sociokulturellt perspektiv på lärande. I resultatet ser vi att långt ifrån alla elever ges möjlighet att planera egna laborativa undersökningar. Det beror delvis vilken skola eleven går på och vilken lärare eleven har. Ett annat utmärkande resultat vi uppmärksammat är skillnaden i hur lärarna på de båda skolorna bedömer elevernas laborativa arbete. På den ena skolan bedömer lärarna enbart laborationsrapporten medan lärarna på den andra skolan lägger störst vikt vid genomförandet av laborationen. Det är även stor skillnad i hur ofta eleverna tillåts laborera på de olika skolorna. Lärarna anser också att det är skillnad i att undervisa i fysik och kemi. Sedan införandet av de nationella proven anser lärarna att det blivit tydligare vad som krävs av den laborativa undervisningen då kursplanerna i Lpo94 har upplevts som luddiga. En del lärare känner ett behov av att förändra den laborativa undervisningen för att eleverna ska få större möjlighet att nå målen i de nationella proven. Negativt, enligt lärarna, är dock den stora tidsåtgången som krävs av lärare för att genomföra och bedöma proven.

I en årlig systematisk kvalitetsrapport 2019/2020 från en gymnasieskola framkom att elever generellt hade en oklar bild av vad delaktighet och inflytande i undervisningen innebär och att det i vissa klasser fanns missnöje avseende detta. Syftet med detta utvecklingsarbete är att förbättra förståelsen kring hur elever upplever delaktighet och vad inflytande betyder för elever på Naturvetenskapsprogrammet samt att ta fram underlag för undervisningsmaterial som vilar på vetenskaplig grund. Materialet ämnar inspirera lärare att utvecklas i sin profession och i sina arbetssätt. Arbetet vilar på vetenskaplig forskning kring learning-by- doing och utforskande undervisning (inquiry-based teaching). Det empiriska underlaget samlades in genom en elevenkät med 25 deltagare. Resultatet reducerades och tolkades till fyra värdeområden: involvering, aktivitet, anpassning och ledarskap. Dessa verkade spela en central roll för elevernas uppfattning och behov kring delaktighet och inflytande. Resultatet visar att de viktigaste faktorerna för att eleverna ska uppleva delaktighet i undervisningen är att de ges möjlighet till aktivt deltagande, att läraren anpassar sitt arbetssätt efter elevernas behov och erbjuder en varierad och differentierad undervisning. Viktiga faktorer för inflytandet är medbestämmande kring undervisningens upplägg och provdatum. Därutöver verkar en relationell ledarstil hos läraren vara av stor vikt för att skapa grundförutsättningar för ett gynnsamt klimat i klassrummet. Resultatet tydliggör också ett flertal konkreta förslag på hur undervisningen kan utformas för att främja ökad delaktighet och inflytande. Förslagen har tagits i beaktan vid utformning av underlaget för undervisningsmaterialet. Utvecklingsarbetet i sin helhet kommer att återkopplas och överlämnas till skolan där det kan utvärderas och på sikt skapa beprövad erfarenhet inom kollegiet.

Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersökagymnasielärares syn på materialets användbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjälp av innehållsanalys, respektive en webbaserad enkät och uppföljande intervjuer.Min analys visar att materialet från Kemins År 2011 stämmer väl överens med syftet med kemiämnet enligt ämnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehållet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer varområdena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jämvikt. Materialet stämmer även väl överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om människokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populärvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker.En majoritet av gymnasielärarna i studien är positiva till att använda materialet från Kemins År 2011 i kemiundervisningen. De lyfter även fram flera goda exempel på hur det kan användas för att uppfylla det humanistiska perspektivet i några av målen i läroplanen Gy 2011, framförallt samspel mellan kemiämnet och de gymnasiegemensamma ämnena, elevers utveckling av svenska språket samt samverkanmed arbetsliv, universitet och högskolor.