Studien har undersökt det förväntade lärandet i den svenska gymnasieskolans laborativa moment i kemiundervisningen. Fokus har varit på hur läraren arbetar med lärandemål. Området valdes utifrån att det inte sker tydlig kommunikation av det förväntade lärandet i undervisningen. Dessutom upplevs inte eleverna alltid veta varför de utför en laboration.  Studiens bakgrund belyser hur väsentlig kommunikation är för ett lärande skall ske. Definitionen av lärandemål har beskrivits som något som fokuserar på elevens måluppfyllelse. Dessa skall vara tydligt beskrivna med vad eleven skall kunna efter en lektion eller lektionsserie. Det kan kopplas till hur lärandemål kan presenteras för teorilektion och sedan praktiskt moment såsom laboration.  Studien har genomförts genom observationer i klassrumsmiljö där introduktionen av läraren har studerats. Sedan har laborationshandledningar studerats för att se hur det förväntade lärandet presenterats. För att undersöka hur elever uppfattar det förväntade lärandet genomfördes intervjuer med elever. Eleverna blev intervjuade i direkt anslutning till laborationerna, där tre elever valdes ut slumpmässigt vid vart tillfälle.   Lärarna var inte alltid tydliga i kommunikationen om det förväntade lärandet för laborationen och använde ofta begreppet ’syfte’ i stället. Syftet fanns oftast med på laborationshandledningen men kommunicerades ej ut till eleverna. Under intervjuerna framgick det att eleverna inte uppfattade hela lärandemålet, det läraren uppgett som syfte, utan tog upp korta fragment av vad de förväntats lära sig.   Slutsatsen i denna studie är att kommunikation av det förväntade lärandet har ej varit optimalt i lektionsmiljön utifrån de observationer och intervjuer som gjorts. Tydligare kommunikation av lärandemål ger eleverna större möjlighet att veta vad som förväntas av dem och läraren kan lättare bedöma elevernas kunskapsnivå efter varje laboration.