Bakgrund: Alkoholmissbrukare är en patientgrupp sjuksköterskor möter i det dagliga arbetet. Alkoholmissbruk leder till fysiska, psykiska och sociala problem. Sjuksköterskors attityder och kunskaper är av stor vikt för att bemöta och vårda patienter med ett alkoholmissbruk. Syfte: Att beskriva vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans attityd till att vårda patienter med alkoholmissbruk. Metod: Denna litteraturöversikt har grundats i vetenskapliga artiklar som har bearbetats och analyserats. Översikten bygger på tre kvalitativa artiklar, sex kvantitativa artiklar samt en artikel som haft mixad metod. Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskors attityder till att vårda alkoholmissbrukare är ambivalent. Sjuksköterskans attityder är kopplat till ålder, livserfarenheter, arbetslivserfarenheter samt vilken vårdavdelning sjuksköterskan arbetar på. Det framkommer hur sjuksköterskor efterlyser mer utbildning och kunskap för att ge alkoholmissbrukare adekvat vård. Diskussion: Bemötandet och vårdrelationen är av stor vikt för vårdandet av alkoholmissbrukare. Sjuksköterskorna är i behov av mer kunskap och utbildning för att attityderna till denna patientgrupp ska vara positiv. Det är av vikt att se personen bakom missbruket och att attityderna till missbrukarna överensstämmer med synen på alkoholmissbruk. Synen på alkoholmissbruket har genom tiderna förändrats, där alkoholmissbruket nu är klassat som en sjukdom, men stigmatiseringen av dessa personer fortgår.

Den här uppsatsen fokuserar på det faktumet att kvinnor och män ofta behandlas olika, både i samhället och i domstolen. Hierarkier baserade på biologiskt kön är särskilt uppenbara i missbruksmiljöer – livet som missbrukande kvinna kan därför bli extra tufft. Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall ger en möjlighet för samhället att ingripa då en person med missbruksproblematik inte själv klarar av att bryta sitt missbruk.Vårt huvudsakliga syfte är att undersöka om normer baserade på biologiskt kön spelar roll när personer tas om hand enligt lagen och om lagen används annorlunda beroende på om individen i fråga är en man eller en kvinna? Som metod för att få svar på våra frågor har vi granskat 60 domar från länsrätten i Malmö. Uppsatsens resultat visar att biologiskt kön och genus spelar en stor roll när det gäller hur individen blir behandlad i rätten. / This paper focuses on the fact that women and men often are treated differently, both in society as well as in court negotiations. Hierarchies based on gender are particularly obvious in an addictive environment – the lives of women living with addiction problems can therefore be extra hard. The law –The Care of Alcoholics and Drug abusers Act (Lag (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall) in certain cases gives society a possibility to intervene when a person with addictive problems can’t break the addiction themselves.Our main purpose is to examine if norms based on gender play a role when a person is taken in to compulsory care according to the act and if the act is used differently depending on if the individual in question is male or female? As a method to answer our questions we have studied 60 verdicts from the Regional court (Länsrätten) in Malmö. The result of the paper show that sex and gender plays a big role when it comes to how the individual in question is treated in court.

Alkoholmissbruk och alkoholberoende är två av de stora folkhälsoproblemen i Sverige med en uppskattning att ca 780 000 personer över 18 år har ett missbruk och att ca 300 000 personer är alkoholberoende. Att vara i ett alkoholberoende leder till minskad kvalitet genom konsekvenser relaterat till hälsa, socialt liv och arbete samt en påverkan på anhöriga och personer i omgivning. Rådgivningen Oden är en behandlingsverksamhet som har belysts i denna studie. De jobbar med klienter som har olika typer av missbruk däribland alkohol. Syftet är att undersöka hur processen att komma ur ett missbruk ser ut genom behandlingspersonalens beskrivningar och hur behandlarna arbetar med missbruksbehandling. Digitala intervjuer har genomförts med Odens behandlare som spelades in och transkriberades. Sedan så analyserades den insamlade datan med hjälp av en innehållsanalys i syfte att framhäva behandlarnas berättelser och att dela in det i olika kategoriseringar. Några viktiga slutsatser från studien visar att Oden har 70–80 % av sina klienter varje år som genomgår en färdig behandling. Personer som söker sig till Oden för att få hjälp kan handla om rädsla för att såra eller förlora sina anhöriga. Vissa klienter har fungerande livsdelar såsom familj, arbete och bostad medan andra saknade ett socialt nätverk, bostad eller jobb. En viktig faktor som är betydelsefull för att tillfriskna från ett alkoholmissbruk är den sociala miljön runt klienterna. Processen att ta sig ur ett missbruk kan se ut därigenom att ett steg framåt tas för att sedan ta ett steg tillbaka men dessa steg tillbaka beskriver Oden som lärotillfällen och inte som ett misslyckande. Avhållsamhet bidrog till att klienterna började må bättre i form av förhöjt stämningsläge och minskad oro och ångest och en vilja att engagera sig i fritidsintressen. Det är även viktigt att det finns en fungerande arbetsallians mellan klient och behandlare. Det beskrivs som en avgörande del i att behandlingen ska ge en effekt.

Syftet med studien är att analysera och belysa vuxna personers upplevelser av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk. Vi har granskat sju internationella artiklar sombelyser upplevelser ur ett vuxet perspektiv. Vi har analyserat artiklarna med hjälp av enkvalitativ innehållsanalys. Resultatet har analyserats utifrån utvecklingsekologiska teorin och KASAM - känsla av sammanhang.Resultatet visar att behovet av att få prata om sin förälders alkoholmissbruk kan göra en storpositiv skillnad för barnet under barndomen men även i det senare vuxna livet. För ett barnsom växer upp med alkoholmissbruk i hemmet är det viktigt att det finns skyddsfaktorer ibarnens omgivning. Skyddsfaktorerna i barnets omgivning kan mildra konsekvenserna och främja motståndskraft. De skyddsfaktorer som förekommer i studien och framställs som viktiga är skola, fritidsaktiviteter, relationer med barn och vuxna utanför hemmet. Våra huvudsakliga slutsatser är att den vuxna upplever att den har blivit fortsatt påverkad ivuxen ålder av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet, även om det utåt setts tycks haklarat sig bra. Den vuxna upplever att den kan ha svårt för att prata med andra om sinakänslor och om sin förälders alkoholmissbruk. Den vuxna upplever även att den kan ha svårtatt skapa eller bibehålla sunda relationer i vuxen ålder. Vi har inte kunnat belysa någon betydande positiv upplevelse av att växa upp med alkoholmissbruk i hemmet. Den positiva erfarenheten som vi funnit är de betydande relationer som barnet har skapat med andra ibarnets omgivning, där sunda relationer gett positiva effekter som ökat motståndskraften motsenare svårigheter.Vi har även funnit viktiga skyddsfaktorer som har varit viktiga för dennes utveckling. Deskyddsfaktorer som lyfts som viktiga och betydande skyddsfaktorer är skola,fritidsaktiviteter, vänner och andra vuxna i barnets närhet. Det är de viktiga och betydande skyddsfaktorerna som har skapat motståndskraft och mildrat konsekvenserna av att växa uppmed minst en förälder med alkoholmissbruk

No description available.

Syftet med den här studien är att genom en kvalitativ intervjustudie undersöka vilken typ av motivation samt, i den mån de existerar, vändpunkter som lett till att individer har tagit sig ur ett alkoholmissbruk. Studien har utförts genom sex intervjuer med privatpersoner som har levt med alkoholmissbruk och via behandling fått hjälp att ta sig ur sagda missbruk. Intervjuerna bokades med hjälp av socialtjänsten i en mellansvensk kommun där samtliga respondenter har utfört sin behandling. Vi har tolkat vår empiri genom stämplingsteori och defining moments. Resultatet presenterar teman som belyser likheter i respondenternas upplevelser. Resultatet påvisar att individer behöver få en insikt om sitt missbruk för att behandling ska kunna ha en positiv påverkan. Denna insikt införskaffas genom olika processer eller fysiska skador som påverkat respondenterna liv. Även motivation från individen själv och det privata nätverket påverkar möjligheterna att ta sig ur ett alkoholmissbruk. Respondenterna ansåg att behovet av behandling är nyckeln för att bli fri från alkoholmissbruk då de ansåg att de inte hade kunskap eller möjlighet för att göra det själva. Detta är något som stärks av tidigare forskning inom området. / The purpose of this study is that through a qualitative interview study investigating what kind of motivation and, to the extent they exist, turning points that led individuals to emerged from an alcohol addiction. The study was conducted through six interviews with individuals who have been living with alcohol abuse and through the treatment received help to get out of said abuse. The interviews was booked with the help of the social services in a Swedish municipality where all respondents have completed their treatment. We have interpreted our empiricism by labeling theory and defining moments. The result presents themes that highlight the similarities in the respondents' experiences. The result demonstrates that individuals need to get an insight into his addiction to treatment will have a positive impact. This insight is acquired through various processes or physical damage that affected respondents lives. The motivation of the individual and the private network allso affects the ability to get out of an alcohol abuse. Respondents felt that the need for treatment is the key to freedom from alcohol abuse when they felt that they did not have the knowledge or the ability to do it themselves. This is something that is supported by previous research in the area.

Statistik visar att det saknas riktlinjer eller strategier inom många av Sveriges kommuner för hantering av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Studier pekar på att det finns ett ökat behov av forskning, kunskap och utbildning för biståndshandläggare och vårdpersonal som arbetar med äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem i Sverige. I syfte att belysa detta, genomfördes en enkätundersökning riktad till alla biståndshandläggare inom äldreomsorgen i Jönköpings läns 13 kommuner för att undersöka deras upplevelse av den eventuella bristen och behovet av riktlinjer och stöd samt eventuella skillnader i handläggning av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem. Denna kvantitativa studie baseras på enkätsvar från 57 biståndshandläggare som deltog i studien. Data har analyserats genom rangkorrelationsanalys och jämförande analys för att undersöka eventuella samband och för att möjliggöra en kartläggning av biståndshandläggarnas upplevelser. Resultatet visar att övervägande delen av respondenterna upplever att det inte finns riktlinjer för hanterande av ärenden gällande äldre personer med missbruks- eller beroendeproblem och att biståndshandläggarna generellt vill ha mer utbildning och kunskap inom området från kommunerna. Resultatet synliggör även att biståndshandläggarna i stort sett hanterar dessa ärenden på ett liknande oavsett bakgrundsfaktorer. / Statistics shows that guidelines or strategies are missing within several municipalities in Sweden concerning handling cases with elderly people with abuse or addiction problem. Research points at an increased need of studies, knowledge and education for social workers and caregivers who’s working with elderly people with abuse or addiction problem in Sweden. In order to illustrate this, a survey was handed out to all the social workers working with elderly people in the 13 municipalities in Jönköping County to examine their experience and possible lack and need of guidelines and support concerning cases with elderly people with abuse or addiction problem. Possible differences were also examined regarding how the social workers handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem. This quantitative research is based on responses from 57 social workers, participating in the survey. Data has been analysed through correlation analysis and comparative analysis to examine possible connections and enable to create a map of the survey.The result shows that the majority of the respondents experience that there are no guidelines regarding how the social workers should handle cases concerning elderly people with abuse or addiction problem and that the social workers in general want more education and knowledge about the subject from the municipalities. The result also reveals that the social workers mostly handle this kind of cases in a similar way regardless of background factors.

Bakgrund: Alkoholkonsumtionen ökar i världen idag. Den ökade alkoholkonsumtionen leder till sociala, ekonomiska och medicinska svårigheter. Konsumtionen av alkohol beräknas leda till 3,3 miljoner dödsfall årligen. Många allvarliga sjukdomstillstånd förekommer till följd av alkoholkonsumtion och samtidigt växer många barn upp i dysfunktionella miljöer som leder till psykisk ohälsa och alkoholproblem senare i livet. Alkoholen bidrar också till olyckor, våld och kriminalitet. Alkohol klassas som ett av de större folkhälsoproblemen idag och är en stor utgiftsbörda för samhället. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att genom granskning av tidigare gjorda studier undersöka faktorer associerade med alkoholmissbruk bland vuxna svenska män och kvinnor över 18 år. Metod: Genom en litteraturöversikt har 10 vetenskapliga artiklar genomgått analys och sammanställts till ett resultat som besvarar syftet med studien. Resultat: Resultaten visar att miljö, ko-morbiditet (samsjuklighet), psykisk ohälsa, socioekonomi, sociodemografi och biologiska faktorer är avgörande vad gäller att utveckla alkoholproblem bland vuxna svenskar över 18 år. Slutsats: Resultatet från litteraturöversikten visade att faktorer som hörde samman med uppväxtmiljö, komorbiditet, ärftlighet, psykisk hälsa, socioekonomiska- och sociodemografi hade betydelse för utvecklandet av alkoholmissbruk. Interventioner med bevisad effekt på minskad alkoholkonsumtion ansågs vara behjälpliga för att komma tillrätta med alkoholmissbruket.

<p> </p><p>We are aware of the fact that elderly people suffering from alcoholism doesn’t stop their be-haviour the day they turn 65. But when they do turn 65, they might become a case for social workers who only handle cases regarding people over 65, and we wanted to find out if they have any experience of working with elderly who have problems related to alcohol. We de-cided that a group interview, a focus group, would be the best method when our purpose was to try discovering their own experiences, so we interviewed seven social workers in the Stockholm area. The interview was based on four main questions: the social workers experi-ences, difficulties in the cases, how to handle the difficulties and how the social workers talk about these cases among themselves. These questions were analysed with the theory of social construction, Bourdieu´s theory of doxa and Goffman´s theory of stigma. The analyse showed that the social workers had experience but that they didn’t want more recourses, they wanted a cooperation with social workers who specializes on clients with alcohol related problems. They currently focus on the individual, not the alcohol issue which we believe might be a problem in the future.</p>

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva sjuksköterskans attityder och faktorer av betydelse för bemötande av patienter med drog och- alkoholmissbruk samt vilka datainsamlingsmetoder som används i de studier som ligger till underlag för resultatet. Metod: En Beskrivande litteraturstudie där databasen PubMed användes för att hitta vetenskapliga artiklar. 4 kvantitativa och 8 kvalitativa artiklar inkluderades i studien och granskades och sammanställdes av författaren. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskans attityder och faktorer av betydelse för bemötande i vården till missbrukare var negativa. Sjuksköterskorna hade en stigmatiserande syn på denna patientgrupp som kunde bero på den oförutsägbara situation där patienterna plötsligt blev aggressiva, och hotfulla situationer kunde uppstå. Även den osäkerhet som fanns hur man skulle bemöta dessa gjorde att det blev ett sämre bemötande. Attityderna och bemötandet sågs bli bättre hos de med drog och alkoholutbildning i samband med stöd i sin yrkesroll. Granskning av den metodologiska aspekten visade att alla de inkluderade artiklarna beskrivit datainsamlingsmetoden. De flesta använde sig av semistrukturerade intervjuer och frågeformulär för att samla in data. Slutsats: Alla patientgrupper skall vårdas på lika villkor, även de med missbruksproblem. För att attityderna och bemötandet ska förbättras krävs det att sjuksköterskorna får den utbildning och kunskap som behövs. / Background: Drug and alcohol abuse cause health problems. Nurses meet drug and alcohol dependent patients in all health care facilities. Lack of knowledge, negative attitudes and prejudice against addicted people is present in all of society. The nurses' professional approach can be affected when treating patients with a drug and alcohol dependency. All people have the right to adequate treatment regardless of being an addict. Aim: The aim of this literature study was to describe the nurses' attitudes and treatment of towards patients with drug and- alcoholabuse. The aim was also to describe the kind of data collection methods used for the result. Method: A descriptive literature study which the database PubMed was used to find scientific articles. 4 quantitative articles and 8 qualitative were included in the study and were reviewed and compiled by the author. Results: Nurses' treatment of and attitudes towards addicts in the health care system was generally negative. Nurses had a stigmatized view of this patient group which could be due to the unpredictable situations where patients suddenly became aggressive and threatening situations arised. There was also an insecurity of how to approach these patients which led to an inferior treatment. Personel which had gone through education in drug and alcohol abuse showed improved attitudes and treatment of such patients.Review of the methodological aspect showed that all the included articles did describe their data collection method. Most used semi-structured interviews and questionnaires in order to collect data. Conclusion: All patient groups should be treated on equal terms, also those with addiction problems. To improve the treatment and attitudes towards drug and alcohol dependent patients, nurses need the appropriate education and knowledge.