Studien syftade till att identifiera hur författarna till tre självbiografier beskriver olika risk- och skyddsfaktorer i deras uppväxtmiljö, för att kunna tolka vad som kan ha bidragit till att de har klarat sig. I studien användes en kvalitativ metod och den vetenskapsfilosofiska positionen var hermeneutisk. Tre självbiografiska skildringar fungerade som empiriskt underlag i studien. En narrativ analys användes för att få tillgång till författarnas subjektiva upplevelser av att växa upp i en ogynnsam miljö. Den teoretiska konstruktionen utgick ifrån ett utvecklingsekologiskt perspektiv och ett salutogent perspektiv. Genom studien fick vi tillgång till olika skyddsfaktorer på olika nivåer som kan ha bidragit till att författarna har klarat sig.  Resultatet visade att samtliga författare troligtvis hade en trygg anknytning till minst en av sina föräldrar eller en annan vuxen. Ytterligare skyddsfaktorer är betydelsefulla andra i deras närmiljö, kompisar och viktiga vuxna i skolan. Resultatet visar även att samtliga hade vändpunkter som bidragit till att de klarade sig. / The study aimed to identify how the authors of three biographical stories describe the various risk and protective factors in their upbringing, to be able to interpret what may have helped that they have fared. The study used a qualitative approach and the philosophy of science position was hermeneutic. Three biographical stories served as an empirical basis in the study. A narrative analysis was used to gain access to the authors’ subjective experiences of growing up in an unfavorable environment. The theoretical design was based on a developmental ecological perspective and a salutogenic perspective. Through the study we had access to different protective factors at different levels that may have contributed to what the authors have done. The results showed that each author probably had a secure attachment to at least one parent or another adult. Additional protective factors are significant others in their immediate environment, friends and important adults in the school. The results also showed that all had turning points that contributed to the managed.

Syftet med studien var att studera hur fenomenet självläkning framställdes i nationell och internationell forskning. Studien omfattar tre frågeställningar: (1) Hur definieras alkoholmissbruk i artiklarna? (2) Hur definieras självläkning i artiklarna? (3) Hur framställs självläkningsprocessen i artiklarna? För att besvara dessa frågeställningar gjordes en selektiv kunskapsöversikt och en kvalitativ innehållsanalys användes som metod. Kunskapsöversikten utgjordes av tio forskningsdokument vilka omfattades av kvalitativa och kvantitativa undersökningar mellan åren 1996-2007. Studiens position är postmodern. Studiens resultat analyserades utifrån ett socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet visade att tillgång till olika personliga och sociala resurser främjade självläkningsprocessen. Resultatet visade också att innebörden av begreppen självläkning och alkoholmissbruk varierade och att det inte fanns någon enhetlig definition av dessa begrepp. De olika definitionsvariationerna resulterade i att innebörden av fenomenet självläkning blev otydlig. / The purpose of this paper was to study how the phenomenon natural recovery from alcohol misuse is presented in the national and international research. This paper includes three questions at issue: (1) How is alcohol misuse defined in the research documents? (2) How is natural recovery defined in the research documents? (3) How is the process of natural recovery presented in the research documents? To answer these questions a selective qualitative knowledge overview was made and a qualitative content analysis was used as research method. This research overview of knowledge is based on ten research documents including qualitative and quantitative studies conducted between 1996 – 2007. This study has a post modern approach and the results in this study were analyzed on the basis of social constructivist theory. Results showed that the process of natural recovery was promoted by access to personal and social resources. Results also showed that the meaning of the concepts natural recovery and alcohol misuse varied and that there was no uniform definition of these concepts. Due to the various forms of defining these concepts the meaning of the phenomenon natural recovery proved to be indistinct.

<p>Detta examensarbete handlar om barn som har alkoholmissbrukande föräldrar. Syftet med mitt arbete har varit att få kunskap om hur det är att växa upp i en miljö där alkoholmissbruk förekommer, samt vilka konsekvenser det får för ett barn. Jag har också velat lära mig mer om hur man som lärare kan stötta de här barnen i en svår livssituation. Arbetet består dels av en litteraturgenomgång och dels av en egen empiridel, som innefattar intervjuer med tre personer som i sitt dagliga arbete kommer i kontakt med den här kategorin barn. Efter att ha gjort detta arbete kan jag konstatera att alkoholmissbruk är ett komplext och mångtydigt begrepp - barn reagerar väldigt olika på att utsättas för alkohol- missbruk. Det medför i sin tur att det är svårt att koppla något specifikt beteende till att ett barn lever i en miljö av alkoholmissbruk. </p><p>Tillvaron för barn till alkoholmissbrukande föräldrar präglas ofta av instabilitet och oförut- sägbarhet. För många av dessa fyller skolan en mycket viktig funktion. I skolan kan man få något av den trygghet och förutsägbarhet som hemmiljön inte klarar av att tillgodose. Det finns många vuxna barn till alkoholmissbrukare som i efterhand vittnat om hur betydelsefull skoltiden varit för dem, trots att de inte blivit medvetna om det förrän i vuxen ålder. Det bör man som lärare vara medveten om.</p>

Enligt Statens Folkhälsoinstitut så lever ungefär 350 000 svenska barn i hem där någon vuxen har ett alkoholmissbruk. Endast en procent av dessa barn fångas upp i stödgrupper eller liknande, resterande går oupptäckta genom hela skolgången. Syftet med studien var att undersöka hur skolsköterskan arbetar för att upptäcka barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk och hur de stödjer dessa. Vilket stöd skolsköterskan själv önskar få i sitt arbete med dessa barn och hur de håller sig uppdaterad om problematiken kring barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk. Underlaget för studien är baserat på ett antal semi-strukturerade frågor. Frågorna ställdes i samband med intervjuer av tio skolsköterskor. Materialet analyserades med stöd av en kvalitativ innehållsanalys. Studiens resultat visar att skolsköterskan upptäcker barn vars föräldrar har ett alkoholmissbruk genom vaksamhet och magkänsla vid det enskilda mötet med barnet och de är uppmärksamma i mötet med t.ex elevvårdsteamen. Stöd ges genom personlig kontakt med  barnen och genom att de tar hjälp av andra professioner och verksamheter för att förmedla stöd till dessa barn. Skolsköterskorna håller sig uppdaterade om problematiken genom att delta i kurser och föreläsningar, de söker själv information och samverkar med olika professioner som finns kring skolan. De utnyttjar även egen erfarenhet inom yrket och sin personliga livserfarenhet. / According to the National Institute of Public Health about 350 000 Swedish children are living in homes where one or both adults has an alcohol addiction. Only one percent of these children is identified and offered support groups or similar activities, the rest goes by undetected through all of the educational years. The purpose of this study was to examine how the school nurse is working to identify children whose parents have an alcohol abuse and how they support these children. What support the school nurse wish to have in their work with these children, and how they keep themselves updated on the problems of these children. The basis of this study is based on a number of semi-structured questions. These questions were asked when interviewing ten school nurses. The material was analyzed by means of a qualitative content analysis. The results of the study demonstrate that the school nurse discovers children whose parents have an alcohol abuse by being watchful  and by gutfeeling in the meeting with the children and they are observent in the healthteam. They are giving support through personal contact with the children and by putting them in contact with  other professions and buisnesses to provide them the support they need. The schoolnurse keeps her self updated of the problem through courses and lectures and by seeking information her self. The school nurse also cooperate with different professions round the school, and uses their own experiences from work and personal life.

This study is qualitative and aims to describe and analyze how senior citizens with alcohol- related problems are recognized by social workers within local care for the elderly. The empirical material consists of eleven semi-structured interviews which was completed with the help of social workers within local elderly care. The findings of the study shows that the processing of the senior citizens alcohol related problem can be explained as an identified “awareness process.” Further, the findings of the study shows that awareness is often made by others than the social workers themselves. The study has also showed that known versus unknown information about present alcohol-related problems, tends to be crucial for when and how awareness is made in the “awareness process”. / Studien är kvalitativ och syftar till att beskriva och analysera hur äldre personer med problematiskt förhållande till alkohol uppmärksammas av biståndshandläggare inom kommunal äldreomsorg. Det empiriska materialet består av elva halvstrukturerade intervjuer och genomfördes med biståndshandläggare inom den kommunala äldreomsorgen. Studiens resultat visar att handläggningen av den äldre personens alkoholproblematik kan förklaras som en identifierad uppmärksammandeprocess. Vidare visar resultatet att uppmärksammandet oftast sker via andra personer än biståndshandläggaren själv. Studien har även visat att känd respektive okänd information om föreliggande alkoholproblematik, tenderar att vara avgörande för när och hur uppmärksammandet sker i uppmärksammandeprocessen.

Forskning visar att personliga assistenter är en yrkesgrupp som ofta har en bristande psykosocial arbetsmiljö på grund av att assistenterna många gånger arbetar ensamma hos kunden, har brist på tydliga riktlinjer från ledningen samt otillräckligt socialt stöd. Detta i kombination med kunders alkoholmissbruk och deras självbestämmanderätt kan ytterligare skapa utsatthet och etiska dilemman hos assistenterna. Syftet med vår studie var att undersöka hur personliga assistenter beskriver att deras psykosociala arbetsmiljö påverkas av kundens alkoholmissbruk. Vidare var det av vikt att belysa kundens självbestämmanderätt och assistenternas egna gränsdragningar i denna problematik. För att besvara vårt syfte valde vi en kvalitativ undersökningsmetod och intervjuade fem personliga assistenter som har erfarenheter av kunder som lever med alkoholmissbruk. Huvudresultatet av vår studie visade att personliga assistenternas psykosociala arbetsmiljö påverkas negativt av denna problematik genom att de upplever stress och oro. Det bristande stödet och otydliga riktlinjer var viktiga orsaker till den upplevda negativa psykosociala arbetsmiljön. / Research shows that personal assistans is a profession that has often been a lack of psychosocial work enwironment due to the fact that assistans often work alone with the client, the lack of clear guidance from management, and inadequate social support. This, in combination with the client's alcohol abuse and its soul discretion maw further create additional vulnerability and ethical dilemmas of the assistans. The aim of our work was to investigate how personal assistans describe that their psychosocial work enwironment is influenced by the customer's alcohol abuse. Further, it was important to higlight the client's autonomy and assistans own boundaries in this problem. To fulfill our purpose, we chose a qualitative research method and interviewed five personal assistans who have experience of clients living with alcohol abuse. The main result of our study showed that their prychosocial work enwironment is adversly affected by this problem in a way that causes stress and anxiety. The lack of support and unclear guidelines were important reasons for the perceived negative psychosocial work enwironment.

Our study aims to investigate whether resilient children share common factors that could explain them not following the expected course of development for said group. The study also sets out to explore which strategies resilient children implement in order to cope with their situation. The study is based on the following questions: How do resilient children describe their experiences from growing up with parents with substance abuse problems? What risk and protective factors do they mention in their biographies? We use the system theory and Goffman's dramaturgic perspective as analytical tools.  The system theory could help us see the family as a system, while Goffman's theory might help us understand how resilient children find different strategies, and why they implement these strategies, to hide their family problems. The results show that the most important factors with a positive effect on resilient children were: to have somebody else important in their lives, to have goals in life, to have a safe haven, to think independently and to develop a high level of independence early in life.

Studiens syfte är att studera yrkesverksammas beskrivning av deras arbete med barn i familjer med alkoholmissbruksproblematik. Utifrån det vill vi även belysa de olika stödmetoder som de använder sig av i sitt arbete. Vi använde oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var halvstrukturerade och en intervjuguide användes vid de olika intervjutillfällena. Resultatet visar på att den vanligaste hjälpmetoden för barn med missbrukande föräldrar är stödgrupper i olika former. Genom resultatet framgår också att föräldrar som missbrukar alkohol påverkar både sig själva och sina barn. Föräldrarna lever med skam och samtidigt i en lögn, då de försöker dölja sitt missbruk. Barnen hamnar i en liknande situation, då de bland annat tar på sig skulden samtidigt som de är väldigt lojala mot sina föräldrar. Detta gör att barnen får bära på en hemlighet för omgivningen. De yrkesverksammas arbete blir komplicerat, då dessa barn är svåra att upptäcka och erbjuda hjälp. / The study's purpose is to study professionals' description of their work with children in families with alcohol abuse problems. From there we also want to highlight the various support methods that they use in their work. We used a qualitative approach in the form of interviews. The interviews were semi-structured and an interview guide was used in the various interview sessions. The result shows that the most common method of aid for children with addicted parents is support groups in various forms. The result also shows that parents who abuse alcohol affect both themselves and their children. Parents living with shame and simultaneously in a lie when they try to hide their addiction. The children find themselves in a similar situation when they, among other things take the blame while they are very loyal to their parents. This means that children have to carry a secret to the surroundings. The professionals' work becomes complicated, as these children are difficult to detect and offer help.

Studiens syfte var att få en ökad förståelse och djupare inblick i numera vuxna barns upplevelser av att växa upp med en alkoholmissbrukande förälder. De frågeställningar som besvarades var "Hur beskrivs uppväxten för barn till missbrukande föräldrar från barnets perspektiv i sex olika självbiografier? " och "Vilka psykosociala konsekvenser uppger författarna till sex självbiografier att de drabbats av på grund av att de växt upp med en alkoholmissbrukande förälder?". Det var en kvalitativ litteraturstudie som baserades på sex olika självbiografier. Sammantaget konstaterades att samtliga författare till självbiografierna har påverkats negativt av förälderns missbruk. Hos samtliga författare påträffades en negativ självbild vilket utifrån anknytningsteorin förklaras av den otrygga/ambivalenta anknytningsrelationen till den missbrukande föräldern. Utifrån kognitiv teori är självbilden ett resultat av inlärning. Resultatet i studien överensstämmer med vad som framkommer i tidigare forskning.

The purpose of the study was to investigate how social workers looked at the possibility that their ethical view of elderly with alcohol abuse affects their assessments. We used semi structured interview, where we interviewed six social workers that works with addiction. The result showed that the social workers felt that the biggest difference between people over and under the age of 65 was the needs, which meant that the assessments of contribution differed. The result showed that the social workers resonated very much about LVM, since coercion in relation to older people created many ethical dilemmas. The personal values of the social workers did not affect the assessment themselves, but they were always there, both in private and working life. In order to avoid their own values affecting their assessments, this was frequently discussed between colleagues. The result showed that ageism is both in structure and jargon, but that there was no opportunity for ageism to influence the social security assessments. / Syftet med studien var att undersöka hur socialsekreterare såg på möjligheten att deras etiska syn kring äldre med alkoholmissbruk påverkade deras bedömningar. Vi använde oss av semistrukturerade intervjuer som metod, där vi enskilt intervjuade sex stycken socialsekreterare inom missbruksenheten. Resultatet visade att socialsekreterarna upplevde att den största skillnaden mellan personer över och under 65 år, var behoven, vilket gjorde att bedömningarna kring insatser skiljde sig åt. Resultatet visade även att socialsekreterarna resonerade väldigt mycket kring LVM då tvångsåtgärder i relation till äldre skapade många etiska dilemman. De egna värderingarna hos socialsekreterarna påverkade inte bedömningen i sig men de fanns alltid där, både privat och i arbetslivet. För att undvika att de egna värderingarna skulle påverka deras bedömningar diskuterades detta ofta mellan kollegorna. Resultatet visade även på att ålderism både fanns i struktur och jargong men att det enligt socialsekreterarna, inte gavs möjlighet för ålderism att påverka deras bedömningar.