Av Sveriges befolkning påverkas 14 procent negativt av en närståendes alkoholkonsumtion. Anhöriga upplever att de inte blir inkluderade i vården och att deras berättelser inte blir hörda vilket utgör grunden för att kunskapen hos sjuksköterskor om anhörigas situation behöver fördjupas. Syftet med studien är därför att beskriva anhörigas erfarenheter och upplevelser av att ha en familjemedlem med ett alkoholmissbruk. Studien är en litteraturöversikt som bygger på tio granskade kvalitativa artiklar. De inkluderade artiklarna visade på liknande erfarenheter oberoende av vilket land de var gjorda i och vilken relation de anhöriga hade till den alkoholmissbrukande personen, men även skillnader kunde identifieras. Framträdande erfarenheter från de anhöriga var ett stort ansvarstagande, psykisk ohälsa, våld, skam och isolering, varierande förståelse för missbruket och sin situation samt negativa erfarenheter av att söka hjälp. Utifrån vårdvetenskapliga utgångspunkter diskuteras hur sjuksköterskan kan möta livsvärlden och lindra lidandet.

Att växa upp med föräldrar som har missbruksproblem kan innebära att missbruksföräldrarna har en otillräcklig föräldraförmåga där barnen saknar trygghet och kärlek.  Syftet med studien är att undersöka hur vuxna kvinnor har upplevt sin barndom med alkoholmissbrukande föräldrar.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 10 kvinnor (19-28 år) som vuxit upp med minst en alkoholmissbrukande förälder. Strategier som kunde identifieras var: undvikande, ansvarstagande, konfronterande och socialt stöd. Resultatet visade att de flesta respondenterna har använt sig av olika copingstrategier som barn för att kunna stärka sig själva, samt för att kunna klara av en vardag med alkoholmissbrukande föräldrar i hemmet. Strategierna sammanfaller med tidigare forskning där strategier som beskrivits i den tidigare forskningen lyder: undvikande, ansvarstagande, konfronterande och även socialt stöd som strategi. Vidare har en diskussion genomförts i syfte av att diskutera studiens resultat samt lyfta fram fördelar och nackdelar under studiens gång.

Bakgrund: Alkohol kan förknippas med festliga sammanhang och firanden. Hög alkoholkonsumtion däremot kan påverka livskvalitén och eventuellt leda till ett missbruk som har negativ påverkan på människan och kroppen. Det kan leda till sociala, fysiska och psykiska problem i vardagen. Syfte: Att belysa sjuksköterskansbemötande av patienter med alkoholmissbruk med fokus på kvinnliga patienter. Metod: Metoden utformades som en allmän litteraturstudie och utgick från sju vetenskapliga artiklar. I analysen färgmarkerades relevant information och datagrupperades därefter i övergripande under- och huvudkategorier. Resultat: Två huvudkategorier identifierades i) sjuksköterskans bemötande, och ii) den stigmatiserade kvinnan. Brist på kunskap och engagemang bland sjuksköterskor påverkar patienter med alkoholmissbruk negativt. Trots det, framkom ett gott bemötande där sjuksköterskor speglade ett holistiskt synsätt där patienten behandlas som en värdig människa och person bakom missbruket. Konklusion: Sjuksköterskans bemötande varierade till följd av personliga förutsättningar, kunskap och erfarenhet. Forskning i att beskriva sjuksköterskans bemötande av kvinnor och män med alkoholmissbruk ur ett specifikt genusperspektiv brister och mer forskning inom området behövs. / Background: Alcohol can be associated with festive occasions and celebrations. High alcohol consumption on the other hand can affect the quality of life and lead to an addiction that has a negative impact on the person and the human body. This can lead to social, physical and mental problems in everyday life. Purpose: To illustratethe nurses’ attitudes of treating patients with alcohol abuse with focus on female patients. Method: The method was designed as a general literature study and was based on seven scientific articles. In the analysis, relevant information was colormarked and the data were then grouped into overall sub- and main categories. Results: Two main categories were identified i) the nurses’ attitudes, and ii) the stigmatized woman. Lack of knowledge and commitment among nurses has a negative effect on patients with alcohol abuse. Despite this, a good response emerged where nurses had a holistic approach where the patient is treated as a dignified person and a person behind the addiction. Conclusion: The nurse’s attitude varied due to personal circumstances, knowledge and experience. Research into describing the nurse’s attitude of treating women and men’s with alcohol abuse from a specific gender perspective is lacking and more research in this area is needed.

Det finns empiri som stödjer att personer med en negativ självbild är överrepresenterade bland de som har alkoholmissbruk. Studier av hur alkoholmissbruk påverkar självbild verkar däremot ovanliga. Syftet med den här studien var att undersöka hur personer med erfarenhet av alkoholmissbruk upplever att det påverkat deras självbild. Upplevelser kring det har samlats in genom en enkät med öppna frågor. Deltagare var 43 personer som tidigare haft ett alkoholmissbruk. Utifrån deras svar genomfördes en tematisk analys där fyra teman identifierades varav två indelades i underteman. Analysens huvudteman visar upplevelser av hur alkohol förhöjt självbilden hos deltagarna, gett dem en negativ självbild, tagit över deras liv samt hur deras självbild urholkats alltmer under missbruket. Teman diskuteras i relation till psykologisk teori och empiri. En slutsats är att upplevelser av en alltmer negativ självbild kan vara del i en destruktiv psykologisk process som bidrar till att göra det svårt att avsluta ett alkoholmissbruk.

Syftet med studien är att försöka ta reda på om alkoholmissbrukare har inflytande över sin situation och behandling i kontakt med socialtjänst. För att göra detta har vi fått tillgång till åtta avidentifierade behandlingsutredningar från en skånsk kommun. Alla utredningar är gjorda under år 2006. För att få fram resultat har vi noggrant gått igenom utredningarna och delat upp dem i olika kategorier för att se om inflytandet har behandlats olika beroende på bland annat kön, ålder, motivation, hemsituation eller ohälsa. Vi har även analyserat utifrån teorier kring makt, genus, roller, pedagogik och skam. Med hjälp av teorier, litteratur och egna funderingar är våra egna slutsatser att det är väldigt svårt att avgöra om alkoholmissbrukarna har haft inflytande. Egentligen tror vi att det handlar om en tolkningsfråga som beror på individen själv. Alla hjälpsökande har olika mycket kunskap och förväntar sig olika mycket av möte med socialtjänsten. Även erfarenheterna skiljer sig vilket påverkar förväntningarna av inflytandet. Vi kan tyda tecken på inflytande men inte garantera det då vi inte tror att allt som sker i en utredning dokumenteras. Om vi bara tolkar utifrån utredningarna blir vårt resultat att alkoholmissbrukarna har haft inflytande över sin behandlingssituation då de flesta fall har blivit beviljad den insats de känner sig motiverade till. / The purpose with this essey is to establish if and how much influence an alcoholabuser in touch with services has over his or her situation and form of treatment. To find the purpose, eight investigations on alcoholabuse have been examined. The terms alcoholabuse and influence are discussed. Our results show that signs of influence can be gathered from the investigations. In seven out of eight cases, dicisions are coherent with the requests of the applicants. However, it is difficult to establish the ammount of influence, as influence is an individual question of interpretation.

Titel: ''Alkoholmissbruk synliggörs inte alltid för socialtjänsten'' – Socialsekreterares arbete med barn som växer upp i familjer med alkoholmissbrukande föräldrar Författare: Mimmi Bäcke and Luul Issa  Studien syftade till att undersöka socialsekreterares arbete med barn som växer upp i familjer med alkoholmissbrukande föräldrar. Utifrån en kvalitativ ansats hölls semistrukturerade intervjuer med fyra socialsekreterare. Resultatet visar att socialsekreterarna beskriver det sociala arbetet kring barn som lever i familjer med alkoholmissbruk som komplext. Vidare uppgav socialsekreterarna att insatser är behovsinriktat och utformas utifrån varje enskild situation. Resultatet visar att de vanligaste stödinsatser är stödsamtal och stödgruppsverksamhet. Däremot saknas tillförlitligt underlag för insatsernas effektivitet. Slutligen visar resultatet att samverkan mellan socialsekreterare och andra aktörer upplevs som bristfällig. / Title: ''Alcohol abuse is not always visible to the social services'' – Social workers' work with children who grow up in families with alcohol-abusing parents Authors: Mimmi Bäcke and Luul Issa  This study aims to investigate how social workers work with children growing up in families with alcohol-abusing parents. Based on a qualitative approach, semi-structured interviews were held with four social workers. The results show that the social workers describe the social work with children living in families with alcohol abuse as complex. Furthermore, the social workers stated that interventions are needs-oriented and designed for each specific situation. Here, the results show that the most common support measures are support talks and support group activities. However, there is insufficient research for efficiency of measures taken. Lastly, the results show that collaboration between social worker and other professionals is perceived insufficient.

Alkoholmissbruk påverkar inte bara missbrukaren själv utan även dennes anhöriga.Alkoholmissbruk är därför att betrakta som en familjesjukdom. Syftet med studien var attundersöka om barn till alkoholmissbrukare upplever känslor av skam och om de uppleverstigmatisering. Vidare ville vi se om barnen, i så fall, gör någonting för att undvika detta. Vårstudie baseras på en kvalitativ metod där vi, utifrån en narrativ analys av sju självbiografier,försökt belysa författarens känslor, tankar och upplevelser under uppväxten. Med hjälp avdessa självbiografier skapas en djup inblick i författarnas uppväxt, upplevelser och känslor.Resultatet av vår studie består av två huvudkategorier; Skam och hemligheter/döljande.Resultatet av vår studie visar att barn till alkoholmissbrukare upplever skam ochstigmatisering. Den skam och stigmatisering som alkoholmissbruket innebär för hela familjenleder till att alkoholmissbrukarens barn använder sig av olika strategier för att omgivningeninte ska uppmärksamma familjens situation. Denna studie fokuserar på att belysa situationenför barn som växer upp i familjer med missbruksproblematik och vi har därför valt att inte gåin på hur eventuella åtgärder för att förändra detta kan se ut.

<p>Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol.</p><p>Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår.</p><p>Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom. Om arbetstagaren däremot inte kan utföra något arbete av någon betydelse och sjukdomsprognosen är dålig samt om arbetsgivaren har fullgjort sitt omplacerings- och rehabiliteringsansvar, kan detta ligga till grund för en uppsägning.</p> / <p>Abuse of alcohol is a large problem in today’s society. In the sphere of the working life, a person who abuses alcohol is a problem for employers as well as for employees. In this essay, from a labor law point of view, the possibilities for an employer to terminate an alcohol abusing employee are analyzed. The main question the employer ought to answer is; when has an employee’s abuse of alcohol led to such trouble for the employer that it is inadequate to let the employment remain?</p><p>According to existing labor law an employer needs valid reasons for terminating an employment. When inquiring whether a termination is of valid reasons or not, a complete judgement of different circumstances in the case should be done, where the different parties interests are weighted against each other.</p><p>Sickness should in general not constitute valid reasons for terminating an employment. This comes with the strengthen employment security that is due to a sick employee, the strengthen employment security that belongs to a sick employee makes his or hers neglect to work a problem that has to be put in relation to his or hers sickness. However, if the employee is no longer capable of doing any work of importance for the employer, the prognosis of the sickness is bad. Then if the employer has completed his transfer- and rehabilitation responsibilities, this can be sufficient reasons for a termination of the employment.</p>

Följande uppsats presenteras som en litteraturstudie och baseras på redan befintlig forskning inom ämnet återhämtning från alkoholmissbruk. Utöver det ämnar denna uppsats studera likheter och skillnader mellan kvinnors och mäns återhämtning från alkoholmissbruk. Detta genomförs med hjälp av Cloud och Granfields teori om återhämtning (recovery capital). Bakgrund: Inom forskning kring missbruk går det att urskilja två ledande teorier gällande återhämtning från missbruk. Den ena sidan menar att missbruk är diagnostiserade sjukdomstillstånd som kräver behandling. Den andra sidan av forskningen menar att majoriteten av de individer som tidigare haft ett aktivt missbruk återhämtat sig utan professionella behandlingsinsatser. Syfte: Litteraturstudien avser att studera likheter och skillnader i kvinnors och mäns återhämtningsprocesser vid initieringsfasen och vidare genom återhämtningsprocessen. Metod: En sammanställning och analys av fjorton vetenskapliga artiklar baserat på kvalitativ och kvantitativ forskningsmetodik presenteras i en litteraturöversikt. Det analysverktyg som använts i studien utgår ifrån Cloud och Granfields teori om återhämtning. Resultat: De likheter och skillnader mellan könen som blev synliga i analysen presenteras under två huvudteman: initiering och återhämtningsprocessen. Dessa teman är i sin tur indelade i de fyra typer av kapital som ingår i teorin om återhämtningskapital; socialt, fysiskt, humant och kulturellt. Resultatet visar att det finns både likheter och skillnader i kvinnor och mäns återhämtning, både vad gäller initiering av återhämtningsprocess samt vidmakthållande av densamma. Resultatet visar även på att det finns andra viktiga faktorer som även påverkar såsom klass och etnicitet. Slutsats: Det finns både likheter och skillnader mellan män och kvinnor vad gäller anledning till initiering samt motivation till en fortsatt återhämtningsprocess. Det finns även stora skillnader vad gäller klass och etnicitet.

Studien syftar till att, utifrån ett behandlarperspektiv, identifiera orsakerna till att äldre individer utvecklar ett alkoholmissbruk. Studien avser vidare att undersöka om den kommunala öppenvården för individer med missbruk är anpassad för att möta äldre individer som missbrukar alkohol. För att besvara syftet har fyra intervjuer med behandlare inom den kommunala öppna missbruksvården utförts. Resultatet visar att många äldre utvecklar sitt alkoholmissbruk i samband med pensioneringen, på grund av död avnärstående eller förlust av socialt umgänge, där den äldre använder alkoholen som ett sätt att hantera och bemästra känslorna som uppkommer vid dessa händelser. Gällande behandling visar resultatet att de behandlingar den kommunala missbruksvården tillhandahåller går att anpassa till äldre personers behov. Behoven innefattar såväl struktur, som rutiner och socialt umgänge. Dock finns det hinder i hjälpsökandet i form av förnekelse, skuld och skam som gör det svårare att söka hjälp, där både samhällets och den egna synen påverkar kontakten med behandlingsverksamheter.