Alkoholmissbruk bland äldre personer är ett socialt problem som blivit allt mer uppmärksammat i samhället de senaste åren. En anledning till ökningen är det faktum att landets invånare blir allt äldre, därmed växer även gruppen med äldre individer. Det framkommer dock att det inte finns några särskilda riktlinjer för äldre med en missbruksproblematik. Syftet med denna studie är att undersöka vilken betydelse avsaknaden av sociala relationer kan ha för alkoholmissbruket. Studien syftar även till att undersöka vilken behandling som kan erbjudas till alkoholmissbrukande äldre. Modellen för denna studie är en systematisk litteraturstudie där åtta vetenskapliga studier har granskats. I analysen har sedan studierna kopplats till relevanta teoretiska utgångspunkter. Resultatet visar att det kan finnas ett samband mellan sociala faktorer och alkoholkonsumtion. Resultatet visar även att rutiner gällande handläggning, hantering och behandling av äldre individer med ett alkoholmissbruk kan anses vara bristfällig. Utifrån avsaknaden av relevant forskning och kunskap är det svårt att dra några slutsatser utifrån den litteratur som har studerats. En slutsats vi dock kan poängtera är att riktlinjer gällande missbruksvård och äldreomsorg av äldre som har en missbruksproblematik behöver ses över och utvecklas.

Alkoholrelaterade problem påträffas överallt i vårt samhälle, även inom den somatiska vården. Rapporter visar att kvinnors alkoholkonsumtion ökar och i takt med det, riskerar allt fler kvinnor att fastna i ett missbruk. Därför känns det angeläget att uppmärksamma kvinnornas upplevelser av att vara kvinna och missbrukare. Kvinnor börjar missbruka alkohol senare i livet än män, men de har en snabbare beroendeutveckling och lägre tålighet för alkohol än vad män har. Detta examensarbete har livsvärlds- och genusperspektiven som teoretiska utgångspunkter. Syftet är att belysa hur kvinnor som missbrukar alkohol beskriver upplevelser i samband med att utveckla och leva i ett missbruk. En innehållsanalys har utförts av sju vetenskapliga kvalitativa artiklar som beskriver missbrukande kvinnors upplevelser. Resultatet består av fyra teman. I första temat ”Att vara utsatt och osynlig i barndomen” och här beskrivs upplevelser från barndomen som kvinnorna sätter i relation till utvecklingen av deras missbruk. Tema två ”Att sträva efter att leva upp till normer” berör upplevelser och känslor kring att passa in, andras förväntningar på kvinnorna samt hur de bryter mot normer genom missbruket. I temat ”Att plågas av känslor” beskrivs de känslor av skam, skuld, smärta och ensamhet som är relaterade till missbruket. Slutligen berör det sista temat ”Att nå en vändpunkt” hur kvinnorna upplever vändpunkter i missbruket, känslan av att nå botten och hur självrespekten är viktig för att klara av att bryta missbruket. I diskussionen diskuteras metoden som använts samt konsekvenser av artikelurvalet. Vidare diskuteras valda delar av resultatet och slutligen resultatets betydelser för vårdandet. / <p>Program: Sjuksköterskeutbildning</p><p>Uppsatsnivå: C</p>

Alkoholkonsumtionen bland äldre personer har under senare år ökat och frågan kring äldres alkoholkonsumtion har länge förbisetts och ignorerats. Alkoholforskningen har till stor del fokuserats på andra åldersgrupper och befintlig forskning på området är delvis tunn. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att undersöka alkoholvanor hos äldre personer över 60 år. Den övergripande bild av problemet som presenteras i föreliggande studie är baserad på aktuell forskning. Underlaget för studien utgörs av 15 stycken vetenskapligt granskade artiklar som presenteras i tre olika temaområden. Det vetenskapliga materialet har sedan sammanknutits och analyserats utifrån teoretiska perspektiv som ansetts lämpliga för problemområdet. Slutsatserna som drogs efter denna analys av materialet var att aktuell forskning på området beskriver att äldre personer dricker mer alkohol än tidigare och att äldre personer är extra känsliga för alkoholens skadliga effekter. Den aktuella forskningen pekar också på att frågan kring den ökande alkoholkonsumtionen hos äldre personer länge har ignorerats och inte tagits på allvar. / <p>2019-01-17</p>

<p>”De glömda barnen” är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet. Idag finns ett ungefärligt genomsnitt på 2-3 barn till alkoholmissbrukare i varje klass. Därför anser jag att det är ett skolproblem och något jag bör känna till som lärare. Studier visar på att personal som har kunskaper om alkoholmissbruk och hur det påverkar barnen har lättare för att identifiera barnen. Det är först då man aktivt kan hjälpa dem. Studier har också visat på att hjälp utifrån är mycket värdefullt. Hemma lär sig barnen till alkoholmissbrukare att inte visa känslor, inte ha tillit och att inte prata. Detta ger barnen problem som påverkar hela livet.</p><p>Denna uppsats tar fokus på barnen till alkoholmissbrukare och skolan. Jag vill visa vad som kännetecknar uppväxten i en familj med alkoholmissbruk och vilka konsekvenser det får för barnen. Detta för att som lärare kunna stödja dem på bästa sätt i skolan och förmedla sakkunnig hjälp där så behövs. Jag redovisar också det ansvar som lärare har och vilka mer ansvariga det finns för dessa barn.</p>

Missbruk av alkohol utgör ett stort problem i dagens samhälle. Inom arbetslivet är personer som missbrukar alkohol ett problem för såväl arbetsgivare som arbetskamrater. I denna uppsats har vi, från ett arbetsrättsligt perspektiv, undersökt under vilka omständigheter en arbetsgivare har saklig grund att säga upp en arbetstagare som missbrukar alkohol. Enligt rådande anställningsskyddslagstiftning måste en arbetsgivare ha saklig grund för att säga upp en arbetstagare. Vid prövning av huruvida en uppsägning är sakligt grundad skall en samlad bedömning av olika omständigheter i fallet göras, där en intresseavvägning mellan parterna ingår. Sjukdom skall i regel inte kunna utgöra saklig grund för uppsägning. Detta kommer av det förstärkta anställningsskydd som tillkommer en sjuk arbetstagare, det förstärkta anställningsskyddet innebär att arbetstagarens misskötsamhet skall ställas i förhållande till hans sjukdom. Om arbetstagaren däremot inte kan utföra något arbete av någon betydelse och sjukdomsprognosen är dålig samt om arbetsgivaren har fullgjort sitt omplacerings- och rehabiliteringsansvar, kan detta ligga till grund för en uppsägning. / Abuse of alcohol is a large problem in today’s society. In the sphere of the working life, a person who abuses alcohol is a problem for employers as well as for employees. In this essay, from a labor law point of view, the possibilities for an employer to terminate an alcohol abusing employee are analyzed. The main question the employer ought to answer is; when has an employee’s abuse of alcohol led to such trouble for the employer that it is inadequate to let the employment remain? According to existing labor law an employer needs valid reasons for terminating an employment. When inquiring whether a termination is of valid reasons or not, a complete judgement of different circumstances in the case should be done, where the different parties interests are weighted against each other. Sickness should in general not constitute valid reasons for terminating an employment. This comes with the strengthen employment security that is due to a sick employee, the strengthen employment security that belongs to a sick employee makes his or hers neglect to work a problem that has to be put in relation to his or hers sickness. However, if the employee is no longer capable of doing any work of importance for the employer, the prognosis of the sickness is bad. Then if the employer has completed his transfer- and rehabilitation responsibilities, this can be sufficient reasons for a termination of the employment.

”De glömda barnen” är ett begrepp som kommer från Margret Cork (1994) som gjorde en studie av barn till alkoholmissbrukare som publicerades på 1970-talet. Hon menade att barnen var glömda av föräldrarna, omgivningen, missbrukarvården och forskningen. Föräldrarna hade fullt upp med alkoholen. Omgivningen visste inte mycket om situationen, då alkoholmissbruk hör samman med skam och att hela familjen försöker dölja och förneka alkoholberoendet. Idag finns ett ungefärligt genomsnitt på 2-3 barn till alkoholmissbrukare i varje klass. Därför anser jag att det är ett skolproblem och något jag bör känna till som lärare. Studier visar på att personal som har kunskaper om alkoholmissbruk och hur det påverkar barnen har lättare för att identifiera barnen. Det är först då man aktivt kan hjälpa dem. Studier har också visat på att hjälp utifrån är mycket värdefullt. Hemma lär sig barnen till alkoholmissbrukare att inte visa känslor, inte ha tillit och att inte prata. Detta ger barnen problem som påverkar hela livet. Denna uppsats tar fokus på barnen till alkoholmissbrukare och skolan. Jag vill visa vad som kännetecknar uppväxten i en familj med alkoholmissbruk och vilka konsekvenser det får för barnen. Detta för att som lärare kunna stödja dem på bästa sätt i skolan och förmedla sakkunnig hjälp där så behövs. Jag redovisar också det ansvar som lärare har och vilka mer ansvariga det finns för dessa barn.

Alkoholkonsumtionen ökar bland Sveriges befolkning, mellan åren 1996-1997 och 2004-2005 har konsumtionen ökat med 3 procentenheter. Patienter som missbrukar alkohol utgör en stor grupp som påträffas inom många olika instanser såsom vårdcentraler, medicinska akutvårdsavdelningar och psykiatriska avdelningar. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors möte med patienter som missbrukar alkohol. Metoden som valdes var en litteraturöversikt. Datamaterialet bestod av nio vetenskapliga artiklar varav fyra kvalitativa och fem kvantitativa. Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Kategorierna var: Förhållningssätt, Behov av utbildning samt Bristande resurser. I resultaten framkommer betydelsen av sjuksköterskans förhållningssätt i vården. Baskunskaper och fördjupad kunskap kan påverka sjuksköterskans förhållningssätt som är en av grunderna till ett bra bemötande. Det framkommer också ett behov av förbättrade och mer gemensamma rutiner mellan de olika instanser som patienten passerar under själva vårdprocessen. Brist på utarbetade och gemensamma behandlingsformer framkom i resultaten. Om bra rutiner och metoder tillämpades skulle detta kunna minska sjuksköterskans osäkerhet och fler patienter skulle få den hjälp de behöver vid rätt tidpunkt. Mer kunskap kring patientdelaktigheten, där sjuksköterskans roll är att stödja och vägleda patienten oavsett egen åsikt, skulle underlätta relationen mellan sjuksköterskan och patienten och i sin tur leda till en bättre omvårdnad.

ABSTRACT Växjö universitet Institution för pedagogik Pedagogik med inriktning mot ungdoms- och missbrukarvård, C- uppsats 10 p Titel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukare Författare Jasminka Susic Handledare Stellan Jeppsson och Solbritt Schyberg Datum Mars 2006 Antal sidor 40 Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikation SAMMANFATTNING Syftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver. Det som framträder som mest bristfälligt från båda grupperna är delar av innehållet såsom sysselsättning, fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter. Båda grupperna värderar personalens empati och respektfulla bemötanden högt.

<p>ABSTRACT</p><p>Växjö universitet</p><p>Institution för pedagogik</p><p>Pedagogik med inriktning mot ungdoms-</p><p>och missbrukarvård, C- uppsats 10 p</p><p>Titel Nöjda kunder En utvärdering av ett behandlingshem för alkoholmissbrukare</p><p>Författare Jasminka Susic</p><p>Handledare Stellan Jeppsson och Solbritt Schyberg</p><p>Datum Mars 2006</p><p>Antal sidor 40</p><p>Nyckelord utvärdering, vård och behandling, brukare, kvalitet, bemötande, alkoholmissbruk, kommunikation</p><p>SAMMANFATTNING</p><p>Syftet med denna studie var att göra en utvärdering av ett vård- och behandlingshems verksamhet som sätter brukarens upplevelse av vård- och behandling i centrum. Studien belyser två perspektiv: klienternas syn och bedömning av den vård och behandling de själva fått på X-hemmet samt involverade socialsekreterares syn på samarbete och bedömning av den vård och behandling deras klienter fått. Ett delsyfte var att få fram det som klienter och socialsekreterare var mindre nöjda med för att kunna arbeta vidare med detta i ett utvecklings- och kvalitetsarbete. Undersökningen är kvantitativ och genomfördes med hjälp av enkäter vilka delades ut till klienterna i slutet av deras vistelse på X-hemmet eller skickades som postenkät till respektive socialsekreterare. Resultatet visar att både klienter och deras respektive socialsekreterare i sort sett är nöjda med den vård och behandling X-hemmet bedriver. Det som framträder som mest bristfälligt från båda grupperna är delar av innehållet såsom sysselsättning, fritidsaktiviteter och fysiska aktiviteter. Båda grupperna värderar personalens empati och respektfulla bemötanden högt.</p>

Sammanfattning: Bakgrund: Den vanligaste drogen i Sverige är alkohol. Idag uppskattas att drygt 780 000 människor lever med ett alkoholmissbruk eller beroende. Kostnaden för det svenska samhället är upp till 150 miljarder kronor under ett års tid. Det finns olika faktorer som gör att ett alkoholmissbruk kan utvecklas hos en människa och dessa har oftast ett samband. Överallt i olika vårdinstanser kommer sjuksköterskan att möta patienter som har alkoholrelaterade problem. Det finns en problematik kring mötet med dessa patienter. De svårigheter som kan uppstå är att sjuksköterskor stigmatiserar och har en negativ inställning till patienter med alkoholmissbruk på grund av både fördomar och okunskap. Ett behov av fördjupad kunskap är nödvändigt för att sjuksköterskor ska kunna bemöta denna patientgrupp på ett bättre sätt. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att möta patienter med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturstudie där innehållsanalysen utgick från en sammanställning av Graneheim och Lundman. Resultatet baseras på tio stycken vetenskapliga original artiklar. Resultat: I resultatet framkom det tre huvudkategorier innehållande underkategorier: Betydelsen av att vara väl förberedd, Att hantera sina egna känslor och Att anpassa omvårdnaden. Betydelsen av att vara väl förberedd innehåller två stycken underkategorier som är Kunskap och Erfarenhet. Att hantera sina egna känslor innehåller tre stycken underkategorier som är Stress, oro och frustration, Rädsla och otrygghet samt Stigmatiserande syn. Den sista kategorin Att anpassa omvårdnaden innehåller två stycken underkategorier som är Samtalets betydelse och Att hitta strategier. Slutsats: Kunskap och erfarenhet visade sig vara viktigast för att kunna bemöta patienter med alkoholmissbruk.