Bakgrund: Inom den somatiska samt psykiatriska sjukvården utgör alkoholberoende patienter en stor del. Bakgrunden baserar sig på ett patientperspektiv med vuxna patienter från 18 år och uppåt. Dessa patienter beskriver hur de upplever sin livssituation, problematik, vård samt resurser och hinder i deras vardag. Problem: Patienter med alkoholberoende upplever sig kränkta och blir inte bemötta på ett professionellt sätt av sjuksköterskor. Enligt dessa patienter anses sjuksköterskor ha en bristfällig kunskap om beroendeproblematik, vilket påverkar deras vård. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med alkoholberoende. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Resultat: Sjuksköterskor upplevde både positivitet och negativitet vid vård av alkoholberoende patienter. Dessa patienter sågs som en utmaning i vården, då de enligt sjuksköterskor var svårhanterliga. Genom empati och erfarenhet kunde sjuksköterskor bidra till möjligheter för sina patienter, de såg helheten och inte enbart sjukdomen. Slutsats: Alla patienter har rätt till lika god vård. Det är viktigt att sjuksköterskor ser personen bakom sjukdomen, motiverar sina patienter och skapar delaktighet, vilket ger positiva resultat i patienters tillfrisknande. Det angivna syftet har betydelse för framtida sjuksköterskor under utbildning samt färdigutbildade sjuksköterskor och andra yrkesverksamma professioner. / Background: Alcohol-dependent patients form a large part within somatic and psychiatric care. The background is based on a patient perspective with adult patients aged 18 years and over. These patients describe how they experience their life situation, problems, care, and resources and obstacles in their daily lives. Problem: Patients with alcohol dependence are perpetrators and are not treated in a professional manner by nurses. According to these patients, nurses are considered to have insufficient knowledge about addiction problems, which affects their care. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients with alcohol dependence. Method: A literature study with qualitative approach. Results: Nurses experienced both positive and negative feelings in the care of alcohol dependent patients. These patients were seen as a challenge in the care, as they, according to nurses, were difficult to handle. Through empathy and experience, nurses could contribute to opportunities for their patients, seeing the whole and not just the disease. Conclusion: All patients are entitled to equal care. It is important that nurses see the person behind the disease, motivate their patients and create participation, which gives positive results in patient recovery. The stated aim is important for future nurses during education, as well as pre-educated nurses and other professional professions.

Världen över ses en ökning av missbruksproblematik hos kvinnor i fertil ålder. Det kan leda till en ökad ohälsa bland dessa kvinnor och deras kommande barn. Världshälsoorganisationens arbete för en hållbar utveckling är direkt applicerbar på kvinnohälsovårdens hälsofrämjande arbete som barnmorskor bedriver. Vid vård av gravida kvinnor med missbruksproblematik visar studier att det behövs mer forskning för att nå en djupare förståelse för barnmorskans betydelse i det hälsofrämjande arbetet samt för att utveckla barnmorskans verktyg att stödja och stärka dessa kvinnor. Syftet med studien är att beskriva barnmorskors upplevelser av vårdandet av gravida med missbruksproblematik. En kvalitativ innehållsanalys med semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling och dataanalys. I analysprocessen framkom en huvudkategori: Att ha mod att leda med varlig men bestämd hand samt tre underkategorier: Svårigheter och utmaningar, Att bidra till förändring är motiverande och Tydlighet ger trygghet i vårdrelationen. Slutsatsen som dras från studiens resultat är att barnmorskors upplevelser kring vårdandet av gravida med missbruksproblematik är komplext ur flera aspekter men den gemensamma upplevelsen är att det finns en stor motivation att stödja och stärka dessa kvinnor ur ett hälsofrämjande perspektiv.

Något som väckt vårt intresse är hur vissa barn som växer upp i dysfunktionella miljöer, ändå kan leva ett fullt meningsfullt liv. Därför har vi i detta arbete valt att studera två självbiografier skrivna av författare som själva har vuxit upp under dysfunktionella förhållanden. Vi har på de valda böckerna gjort en textanalys. I dessa böcker har vi identifierat vilka risk-, skyddsfaktorer som har haft närvarande under deras uppväxt. Samt vilka copingstrategier som tagits till hjälp. Vi har även valt att använda oss av skam- och skuldperspektivet eftersom vi anmärkte att det utgjorde en central del i de båda självbiografierna. Slutsatsen blev att balansen av risk- och skyddsfaktorer i kombination med olika copingstrategier var en bidragande faktor till att författarna kunde hantera motgångarna. I en av böckerna blev det en betoning på skuld och i den andra boken blev skam något mycket centralt. / Some children grow up in a dysfunctional environment, yet are still able to live and lead a meaningful life. As this caught our interest, we chose to study two autobiographies written by authors who themselves come from a dysfunctional background. This literature is the pillar for the analysis, supporting this article. Through these novels, we have been able to discover and identify which risk factors, as well as protective factors, that have been represented during the authors’ upbringing and childhood. In addition to these factors, the discoveries also include which coping mechanisms and strategies the authors have benefited from.  This article focuses upon viewing all events through the lense of both the shame and the guilt perspective, since it plays a central role in both autobiographies. Finally, the conclusion as to why the authors were able to cope with the experienced traumatic events in their early lives, was that of balance between risk - and protection factors, in addition to a variation of coping strategies.

Bakgrund: Cirka 780 000 personer i Sverige har ett missbruk eller beroende av alkohol och 55 000 personer har ett missbruk eller beroende av narkotika. Drog- och/eller alkoholmissbruk är ett substansmissbruk, ett tillstånd då en person tar för mycket av en substans än vad som är tänkt. Missbruket påverkar människan på olika sätt, så som fysiskt, psykiskt och socialt. Hälsan hos dessa individer är många gånger sämre relaterat till att de får komplikationer av missbruket som kräver sjukhusvård. Denna grupp upplever ofta att de får sämre vård och bemötande än andra patienter av sjuksköterskor inom vården. Syfte: Att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med drog- och alkoholmissbruk inom sjukvården. Metod: En beskrivande litteraturstudie av 12 identifierade artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats från databasen PubMed. Huvudresultat: Det fanns osäkerheter för sjuksköterskor vid omvårdnad av patienter med drog- och alkoholmissbruk, dels av otillräcklig utbildning och kunskap. Det fanns osäkerhet på grund av att sjuksköterskorna inte alltid kunde tro på vad patienterna säger på grund av manipulation och rädsla för att patienterna kunde bli våldsamma. Patienterna fick inte alltid den hjälp de behövde efter vårdtillfället vilket blev en frustration för sjuksköterskorna. En bra miljö och ett helhetsperspektiv var viktiga faktorer för att kunna ge bra omvårdnad till patienterna. Slutsats: Sjuksköterskor upplevde rädsla och oro kring patienter med drog- och alkoholmissbruk till följd av bristande kunskap och utbildning om ämnet och patientgruppen. Omvårdnaden till dessa patienter är starkt kopplad till bandet som sjuksköterskorna formar till patienterna samt den omkringliggande miljön. / Background: About 780 000 people in Sweden have an addiction to alcohol and 55 000 people have an addiction to drugs. This is called substance abuse, which is when a person uses more of a substance than recommended. Addiction affects humans in different ways, such as physically, psychologically and socially. The health of these people is usually worse, related to complications of their addiction which requires hospital care. This group often experiences that they receive poorer care and treatment than other patients from nurses. Aim: To describe nurses’ experience caring for people with substance abuse in healthcare environments. Method: A review article of 12 identified articles with quantitative and qualitative design from PubMed. Main result: There is an uncertainty for nurses at care for patients of drug- and alcohol abuse, mostly due to lacking education and knowledge. This uncertainty is grounded in nurses not being sure whether to believe what the patient tells them is the truth due to manipulation, and fear in case of violence from the patients. Patients have not always received the proper care after the initial healthcare which became a frustration for the nurses. A good environment and a holistic perspective was important factors for taking care of a patient's needs. Conclusion: Nurses experienced fear and uncertainty over patients with drugs- and alcohol abuse due to lacking knowledge and education in the subject and the group of patients. Care for these patients are connected to the bond formed between nurses and the patient, as well as the surrounding environment.

Bakgrund: Alkoholmissbruk är inget nytt fenomen och det finns över hela världen och det klassas som en sjukdom. Trots det känner dessa personer sig stigmatiserade och kan hamna i ett utanförskap som kan leda till att sjukdomen förvärras. Det beskrivs också att det kan finnas en negativ inställning till denna patientgrupp då de kan vara aggressiva, våldsamma och bristande hygien. Det kan innebära att omvårdnaden upplevs som tidskrävande och tung. Utmaningen kräver att vårdpersonal besitter tillräcklig kunskap, erfarenhet eller skicklighet. Syftet: Syftet var att belysa vårdmötet mellan vårdpersonal och personer med alkoholmissbruk. Metod: En litteraturöversikt med systematisk metod och integrerad analys som bygger på en kvantitativ ansats. Den inkluderades 15 vetenskapliga artiklar. Resultat: Det finns skillnader i hur patienter bemöts inom de olika sjukvårdsinstitutionerna beroende på vilka kunskaper och resurser vårdpersonalen innehar. Om det finns tydliga strategier i hanteringen av denna patientgrupp kommer stigmat att minska och fler patienter kommer att våga söka vård för sitt alkoholmissbruk. När patienter med alkoholmissbruk involveras i deras vård blir resultatet bättre. Det minskar patientens negativa bild och stigmatisering. Förståelsen för vad en alkoholmissbruksdiagnos ökar och vad det innebär. Slutsats: Kunskap och utbildning är viktigt för att utveckla strategier inom vården och för att utveckla en god kompetensutveckling. När det saknas tydliga riktlinjer, resurser och kunskap leder det till ”vårdlidande”. Detta leder till en försämrad och otrygg arbetsmiljö för vårdpersonalen och en fortsatt stigmatisering inom vården av personer med alkoholmissbruk. / Background: Alcohol abuse is not a new phenomenon and it exists all over the world and it is classified as a disease. Despite this, these people feel stigmatized and can end up in exclusion that can lead to the disease worsening. It is also described that there can be a negative attitude towards this patient group as they can be aggressive, violent and lack of hygiene. This can mean that nursing is experienced as time-consuming and heavy. The challenge requires that the health care professionals possess sufficient knowledge, experience and skill. Aim: The aim was to shed light on the care meeting between the healthcare professionals and people with alcohol abuse. Method: A literature review with a systematic method and integrated analysis based on a quantitative approach and includes 15 research articles. Results: There are differences in how patients are treated within the various healthcare institutions depending on the knowledge and resources the healthcare professionals possess. If there are clear strategies in the management of this patient group, the stigma will decrease and more patients will dare to seek treatment for their alcohol abuse. When patients with alcohol abuse are involved in their care, outcomes improve. It reduces the patient's negative image and stigmatization. The understanding of what alcohol abuse diagnosis is increases. Conclusion: Knowledge and education are important for developing strategies in healthcare and for developing good competence development. When there is a lack of clear guidelines, resources and knowledge, it leads to "care suffering". This leads to a deteriorated and unsafe work environment for the healthcare staff and continued stigmatization within healthcare of people with alcohol abuse.

Hederström, E. Den osynliga elefanten. Vuxna barns egna berättelser om hur det är att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk. Ett arbete som beskriver utsatta barns påverkan från hemmiljön, med fokus på vuxna barns egna berättelser om deras uppväxt. Examensarbete, 15 högskolepoäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle, 2017.Syftet med detta arbete är att ta reda på hur vuxna barns upplevelser är av att växa upp med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk samt om uppväxten har påverkat personens nuvarande sätt att leva. Jag har därför låtit vuxna barn berätta sina historier för att få en inblick i hur och om de har påverkats av sin uppväxt. Jag har valt att använda mig av en kvalitativ ansats i form av enkäter med öppna frågor. Studien är baserad på följande frågeställningar.- Hur upplever informanten idag sin uppväxt med en eller båda föräldrars alkoholmissbruk?- På vilket sätt har uppväxten påverkat informantens sätt att leva idag?- Hur är relationen med föräldern/föräldrarna idag?Studien är grundad på tre olika teorier, risk- och skyddsfaktorer, resiliens och socialt arv. I resultatet framkommer det att barn som växer upp med en missbrukande förälder är en heterogen grupp, där varje individ har sin egen historia. Det har tydligt framkommit att alla informanters upplevelser är unika och skiljer sig från vad de andra beskriver. Dock har alla det gemensamma, att de alla på något vis har påverkats av att ha vuxit upp med en alkoholmissbrukande förälder / Hederström, E The invisible elephant. Adult children's own stories about how it is to grow up with one or both parents’ alcohol abuse. A work that describes the influence of vulnerable children from the home environment, with a focus on adult children's own stories about their childhood.Degree project in social work 15 credits. Malmö University: Faculty of health and society, Department of social work, 2017.The purpose with this study is to find out how adult children with alcoholic parents have experienced their childhood and upbringing and if their experiences have influenced their way of life. I've therefor asked adult children to tell me their own stories from their childhood, so that I can get an insight in how an abusive upbringing can change their way of life. I've chosen to use a qualitative method, in the form of surveys with questions where the informants answer freely and openly. The study is based upon these research questions. - How does the informant, in their adult life, look at their childhood with one or both parents abusing alcohol? - In what way have their upbringing changed or influenced the informant’s way of life today? - How is the informant’s relationship with the parent/parents today? The study is based upon three different theories, risk and safety factors, resilience and social inheritance. The result shows that children with parents abusing alcohol are a heterogeneous group where every single individual have their own story. It has clearly shown that all the informants’ different stories are unique. The one thing they all have in common, though, is that they're all affected by their upbringing with one or both parents abusing alcohol.

In recent years, it has been reported about an increasingly large aging population and that the substance abuse problem has increased for people over the age of 65. Despite this, there are no specific guidelines for older people with addiction problems. Society may face a major challenge where an increasingly large aging population with social problems risks being left without help. This study therefore aims to investigate what kind of help older people with alcohol abuse receive and what advantages and obstacles there are for treatment.  With the aim of getting an overview of the field, a scoping review was used to collect data. Thematic analysis was used to analyze the data, with the hope of seeing a new angle in the articles. The results show that there is a lack of research in ​​older people with substance abuse and also a lack of knowledge to design adequate help. It also appears that professionals believe that their work with elderly people can be compared to working in a gray area, where their responsibilities often become vague. The gray area is largely since the social service's care for the elderly, welfare officers and individual and family care are lacking in their cooperation. Although the results also show that there are some ways of working is better than others, the importance of new research is emphasized to provide the right help. / De senaste åren har det rapporterats om en allt större åldrande befolkning och att missbruksproblem hos personer över 65 år har ökat. Trots detta saknas det specifika riktlinjer för äldre med missbruksproblem. Samhället kan stå inför en stor utmaning där en allt större åldrande befolkning med sociala problem riskerar att bli utan hjälp. Den här studien syftar därför till att undersöka vilken typ av hjälp äldre med alkoholmissbruk får och vilka fördelar respektive hinder det finns för behandling. Med syftet att få en översikt över området används vid datainsamling en scoping review. Vid analys av materialet användes tematisk analys, med förhoppningen att se de insamlade artiklarna ur nya perspektiv. I resultatet framkommer det att det är brist på forskning i området för äldre personer med missbruksproblematik och att det därför saknas kunskap för att utforma adekvat hjälp. Det framkommer även att professionella anser att deras arbete med äldre i alkoholmissbruk kan liknas vid att arbeta i en gråzon där deras ansvar många gånger blir otydligt. Gråzonen beror till stor del på att socialtjänstens äldreomsorg, biståndshandläggare och individ- och familjeomsorg brister i sin samverkan. Trots att resultatet också visar på att det finns arbetssätt som verkar fungera bättre än andra betonas vikten av ny forskning för att säkerställa rätt hjälp.

Bakgrund: Levercirros är en kronisk sjukdom som förekommer på grund av fibrosbildning i levern vilket påverkar leverfunktion och struktur. Sjukdomen orsakas främst av alkoholmissbruk och hepatit C. Förekommande symtom vid levercirros innefattar bland annat trötthet, buksmärta, viktnedgång, viktuppgång, psykisk ohälsa, blödning och klåda. Behandling av levercirros syftar till att förebygga komplikation och symtomlindring. Globalt är sjukdomen en ökande orsak till sjuklighet och dödlighet, särskilt i mer utvecklade länder, och detta rankas som den 11:e vanligaste dödsorsaken. Syftet med arbetet är att beskriva personers upplevelse av att leva med levercirros. Metoden som användes är en litteraturstudie med induktiv ansats som byggdes på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera dessa artiklar. Resultatet skapade kategorier från analysen som sedan samlades till 4 slutkategorier som är att personers upplevelse av levercirros var: Att uppleva ökade fysiska påfrestningar och fysiska förändringar, Att uppleva en ökad andlighet och upplevelsen av välbefinnande, Att uppleva psykisk påfrestning, Att ha behov av information och kunskap om sjukdom. Slutsats för arbetet var att personer som lever med levercirros upplever en mängd symtom relaterade till svårigheter. Detta inkluderar fysiska och psykiska påfrestningar samt ökade behov av information, andlighet och välbefinnande. Sjuksköterskan spelar en avgörande roll för att öka patienters hälsolitteracitet och främja deras känsla av sammanhang. Nyckelord för litteraturstudien är levercirros, personer, upplevelser, inifrånperspektiv, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, alkoholmissbruk, omvårdnad.

Syftet med denna studie är att undersöka hur skolpersonal på högstadiet upplever sig kunna stärka skyddsfaktorer hos ungdomar som har föräldrar med missbruksproblematik, samt vilken hjälp som finns att ge dessa ungdomar i skolan. Metoden som använts är kvalitativ forskningsansats med inriktning på hermeneutik. För att få fram resultatet har semistrukturerade intervjuer genomförts och transkribering samt meningskoncentrering av materialet gjorts. Resultatet visade på att det finns en hel del hjälpinsatser att ge, exempelvis mentorskontakt, extra läxhjälp och samverkan med socialtjänst och andra myndigheter. Mellan dessa önskas dock en mer öppen sekretess från lärarnas sida för att underlätta arbetet med ungdomarna. Det råder kunskapsbrist hos många lärare kring just missbruksproblematik, och kunskap om detta är någonting som var önskvärt hos flertalet intervjupersoner. Den teoretiska utgångspunkten i studien är relationella perspektivet då denna berör hur viktigt det är med relationen mellan lärare och elev. I resultatet framkom det att relationen är grunden till att eleverna ska må bra, och en positiv relation medför att ungdomarna har det lättare att öppna upp sig och prata om jobbiga situationer.

<p>Studiens syfte är att kartlägga hur utbrett missbruk av alkohol, droger, och läkemedel m.fl. är bland funktionshindrade vuxna som är biståndstagare i Stockholms kommun. Delsyftet är att kartlägga vilka handlingsmöjligheter som finns när personalen vill hjälpa eller får hjälp till den som berörs av ett missbruk. I studien har ingått 20 enhetschefer i Stockholmskommun av vilka 11 är enhetschefer för personlig assistans/individuellt stöd och 9 är enhetschefer för socialpsykiatri. Tillsammans representerar cheferna 12 av Stockholmskommunens 18 stadsdelar. Metoden är till största delen kvantitativ där enhetscheferna har fått svara på enkätfrågor angående hur situationen ser ut för brukare inom deras enheter när det gäller missbruksproblem. Begreppet ”missbruk” har i förväg definierats av den anledning att dess innebörd kan vara skiftande både med tid och mellan olika individer eller även kulturer. Resultatet på undersökningen visar att missbruk av alkohol, narkotika och mediciner förekommer bland människor med funktionshinder även om inte i samma omfattning som det gör i de utländska studier jag har jämfört med. För de individer som berörs av ett missbruk handlar enheternas stöd om ett utrednings och motivationsarbete där individen informeras om den hjälp han/hon kan få på en missbruks-/behandlings/vuxenenhet. Förutsatt att individens missbruk inte går överstyr till den punkten att han/hon blir en fara både för sig själv och omgivningen, måste den berörda själv vilja delta i behandlingen för att den överhuvudtaget ska kunna påbörjas eller äga rum.</p>