Introduktion: Levercirros är ett medicinskt tillstånd i slutskedet som är en följd av en leversjukdom och orsakas bland annat av missbruk av alkohol, kronisk hepatit B och C, och autoimmun hepatit. Enligt rapport från Världshälsoorganisationen lider cirka 10% av befolkningen i världen av kroniska leversjukdomar, och 20 miljoner människor drabbas av levercirros eller dess följd levercancer. Den registrerade mortaliteten av levercirros i Sverige är ca 600 personer per år. För många av dessa patienter innebär det ett stort lidande både fysiskt och psykiskt. Patienterna upplever inte alltid att deras lidande har kunnat lindras, och därför är det angeläget att kunskaper om och förståelse för denna patientgrupp utifrån deras egna upplevelser förbättras och fördjupas.   Syfte: Att beskriva patienters upplevelser av att leva med levercirros och deras självskattning av sin livskvalitet.   Metod: Litteraturöversikt med en systematisk ansats baserad på sex kvalitativa och nio kvantitativa originalartiklar publicerade på engelska under åren mellan 2003 och 2020.    Resultat: Resultatet innefattar tre huvudteman: fysiskt lidande, psykologiskt lidande, och försämrad hälsorelaterad livskvalité. Individer med levercirros upplever rent generellt ett lidande, dock på olika plan samt grader. Ett fysiskt lidande förekommer men även ett psykiskt, och ofta leder det till en försämrad livskvalité.   Slutsats: Forskning har visat att patienter med levercirros möjligen inte kan uttrycka sina åsikter på samma sätt som andra patienter på grund av stigmatisering och skam. Denna litteraturstudie kommer att hjälpa såväl närstående som vårdpersonal att förstå denna patientgrupp, och minska deras lidande på ett adekvat sätt. / Introduction: Liver cirrhosis is a medical condition in the final stages that is a consequence of a liver disease and is caused by, among other things, alcohol abuse, chronic hepatitis B and C, and autoimmune hepatitis. According to a report from the World Health Organization, about 10% of the world's population suffers from chronic liver disease, and 20 million people suffer from liver cirrhosis or its consequent liver cancer. The registered mortality from liver cirrhosis in Sweden is about 600 people per year. For many of these patients, it means great suffering both physically and mentally. Patients do not always feel that their suffering has been alleviated, and therefore it is important that knowledge of and understanding of this patient group based on their own experiences is improved and deepened.   Aim: To describe patients' experiences of living with liver cirrhosis and their self-esteem of their quality of life.   Method: Literature review with a systematic approach based on six qualitative and nine quantitative original articles published in English during the years between 2003 and 2020.   Results: The results include three main themes: physical suffering, psychological suffering, and deteriorating health-related quality of life. Individuals with liver cirrhosis generally experience suffering, however, on different levels and degrees. A physical suffering occurs but also a mental one, and often it leads to a deteriorating quality of life.   Conclusion: Research has shown that patients with liver cirrhosis may not be able to express their views in the same way as other patients due to stigma and shame. This literature review will help both relatives and caregivers understand this patient group, and reduce their suffering adequately.

Bakgrund: Levercirros är en kronisk sjukdom som förekommer på grund av fibrosbildning i levern vilket påverkar leverfunktion och struktur. Sjukdomen orsakas främst av alkoholmissbruk och hepatit C. Förekommande symtom vid levercirros innefattar bland annat trötthet, buksmärta, viktnedgång, viktuppgång, psykisk ohälsa, blödning och klåda. Behandling av levercirros syftar till att förebygga komplikation och symtomlindring. Globalt är sjukdomen en ökande orsak till sjuklighet och dödlighet, särskilt i mer utvecklade länder, och detta rankas som den 11:e vanligaste dödsorsaken. Syftet med arbetet är att beskriva personers upplevelse av att leva med levercirros. Metoden som användes är en litteraturstudie med induktiv ansats som byggdes på tio vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. Kvalitativ manifest innehållsanalys användes för att analysera dessa artiklar. Resultatet skapade kategorier från analysen som sedan samlades till 4 slutkategorier som är att personers upplevelse av levercirros var: Att uppleva ökade fysiska påfrestningar och fysiska förändringar, Att uppleva en ökad andlighet och upplevelsen av välbefinnande, Att uppleva psykisk påfrestning, Att ha behov av information och kunskap om sjukdom. Slutsats för arbetet var att personer som lever med levercirros upplever en mängd symtom relaterade till svårigheter. Detta inkluderar fysiska och psykiska påfrestningar samt ökade behov av information, andlighet och välbefinnande. Sjuksköterskan spelar en avgörande roll för att öka patienters hälsolitteracitet och främja deras känsla av sammanhang. Nyckelord för litteraturstudien är levercirros, personer, upplevelser, inifrånperspektiv, kvalitativ innehållsanalys, litteraturstudie, alkoholmissbruk, omvårdnad.

Syfte: Att testa den patientenkät som används i utvärdering av en leversjuksköterskemottagning på patienter med dekompenserad levercirros för att undersöka upplevelsen av att besvara frågorna samt frågornas relevans till patientens situation. Metod: Pilotstudiens metod var mixad. Resultat: Spridningen av deltagarnas upplevelse av oro/obehag av enkäten var stor (VAS 6-100 millimeter). Vid få sjukdomssymtom väcktes oro om framtida sjukdomsutveckling men vid längre tids sjukdom kändes samtliga symtom igen, tankar om tidigare beteende uppstod vid alkoholsorsakad sjukdom. En mindre spridning (VAS 66-92 millimeter) sågs gällande hur viktiga/väsentliga frågorna upplevdes. Frågor om bemötande ansågs viktiga och påverkade upplevelsen av rätten till vård. Kompletterande frågor om individuellt anpassad information samt upplevelsen av delaktighet vid information efterfrågades. Deltagarna visade hög uppskattning (VAS 73-95 millimeter) till att sjukdomen/situation uppmärksammades genom enkäten. Besöken till sjuksköterskan skiljde sig från läkarbesök. Sjuksköterskan fokuserade på egenvård och mer tid fanns för information. För en informant innebar försöksverksamheten ökade antal sjukhusbesök, samordning innebar för- och nackdelar. Vid symtom på fatigue och nedsatt koncentrationsförmåga upplevdes enkäten lång, tvådelad enkät efterfrågades. Vid lindrig sjukdom upplevdes enkäten inte ansträngande. Språket var enkelt att förstå och innehållet upplevdes relevant. De öppna frågeställningarna tillförde inte något för de tre informanterna. / Purpose: To test the patient questionnaire used in the evaluation of an intervention with nurse-led clinic for patients with decompensated liver cirrhosis to examine the experience of answering the questions as well as their relevance to the patient's situation. Method: The pilot study was conducted with a mixed method. Results: The variation of the participants' experience of anxiety/discomfort of the questionnaire was large (VAS 6-100 millimeters). Individuals with few disease symptoms had concerns about future development of the disease, in the case of long disease experience all the symptoms was familiar. Following alcohol induced disease thoughts of past behavior occurred. A smaller variation (VAS 66-92 millimeters) was seen regarding the experience of how important/essential the questions felt. Questions about treatment were considered important and affected the perception of care. Questions about individualized information was requested as well as the experience of participation in the exchange of information. The participants showed a high appreciation (VAS 73-95 millimeters) that the disease/situation was highlighted by the survey. The visits to the nurse differed from appointments to physicians. The nurse focused on self-care and more time was available for information. For one informant the intervention increased the total number of hospital visits, coordination meant advantages and disadvantages. Symptoms of fatigue and impaired concentration made the questionnaire experienced as too long, a two-parted questionnaire was requested, the size was not strain in mild disease. The language was easy to understand and the content perceived relevant. The open issues brought nothing for the three informants.

Bakgrund: Levercirros är slutstadiet för många olika leversjukdomar och har sitt ursprung i alkoholöverkonsumtion, hepatitvirusinfektioner samt övervikt och fetma. Forskning visar att personer med sämre hantering av levercirros drabbas av fler akuta sjukhusinläggningar, mer lidande och en lägre livskvalitet. Patientutbildning är ett sätt att bli delaktig i sin vård. Det är således av vikt att förstå hur patientutbildning påverkar patienter med levercirros i sin sjukdom och sitt dagliga liv. Syfte: Syftet var att belysa patientutbildningens betydelse för patienter med levercirros. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod. Datainsamling skedde genom databaserna Cinahl Complete och PubMed och resulterade i elva artiklar, två var kvalitativa och nio var kvantitativa. Artiklarna har kvalitetsgranskats och analyserats i enlighet med Fribergs rekommendationer. Resultat: Tre kategorier identifierades: förbättrad kunskap och hantering av sjukdom, ökat välbefinnande samt önskan om mer utbildning. Sammanfattning: Resultatet visade att patientutbildning för patienter med levercirros kan leda till fördelar både på individ- och samhällsnivå och hade betydelse på flera plan. Kunskapen om sjukdomen och dess komplikationer ökade, även patientens livskvalitet förbättrades. Vidare ledde patientutbildning till en bättre sjukdomshantering vilket minskade sjukhusinläggningar. Det framkom även att patienterna upplevde ett behov av mer kunskap. / Background: Liver cirrhosis is the final stage of many liver diseases and derives from overconsumption of alcohol, hepatitis virus infections as well as overweight and obesity. Research shows that people with poor management of liver cirrhosis endure more acute hospitalizations, more suffering and a reduced quality of life. Patient education is a way to become more involved in their care. It is therefore important to understand how educational interventions affect patients with liver cirrhosis in their disease and daily life. Aim: The aim was to highlight the significance of patient education for patients with liver cirrhosis. Method: A literature review was the chosen method for this study. Data was collected through the databases Cinahl Complete and PubMed, resulting in eleven articles, two qualitative and nine quantitative. The articles have been quality reviewed and analyzed in accordance with Friberg’s recommendations. Results: Three categories were identified: increased knowledge and self-care ability, improved quality of life as well as patients' perceived need for more knowledge. Summary: The results showed that patient education for patients with liver cirrhosis can lead to benefits at both the individual and societal level. Knowledge about the disease and its complications increased, as well as the patient's quality of life. Furthermore, patient education led to better disease management, which reduced hospital admissions. It also emerged that patients experienced a need for more knowledge.

Bakgrund: Levercirros är en sjukdom där en omfattande leverskada medfört att levern förlorat stora delar av dess egenskaper. Leversjukdomar ger symtomdebut i sent stadium vilket ger förödande och snabbt inverkande konsekvenser för de drabbade. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med levercirros. Metod: En allmän litteraturstudie med en induktiv ansats genomfördes med nio resultatartiklar. Resultatartiklarna bearbetades och granskades vilket sedan sammanställdes till olika kategorier. Resultat: Fyra kategorier identifierades: Erfarenheter av begränsningar i vardag och arbete, erfarenheter av inverkan på nära relationer, erfarenheter av emotionell påfrestning och erfarenheter av bemötande från omgivningen. Patienter upplevde en negativ påverkan på vardags- och fritidsaktiviteter samt att en påverkan på den psykiska hälsa och nära relationer anträffades. Patienterna präglas av fördomar och dåligt bemötande från omgivningen respektive vårdpersonal. Konklusion/implikation: Bristen på personcentrerad omvårdnad relaterat till fördomar hos vårdpersonal leder till ökade vårdköer samt höjda vårdkostnader. Genom vidare forskning kan erfarenheter av att leva med levercirros spridas och bidra till att dessa personer får en mer adekvat och personcentrerad vård. / Background: Liver cirrhosis is a disease in which extensive liver damage causes the liver to lose large parts of its properties. Liver diseases cause the onset of symptoms at a late stage, which has devastating and fast-acting consequences for those affected. Aim: The purpose was to elucidatepatients' experiences of living with liver cirrhosis. Method: The study was ageneral literature study with an inductive approach and included nine result articles. The resulting articles were processed and reviewed, which were then compiled into different categories. Results: Four categories were identified: experience of limitations of everyday life and work, experience ofthe impact on close relationships, experience of emotional stress and experience of treatment from the environment. Patients experienced a negative impact on every day and leisure activities and a negative impact on mental health and close relationships were encountered. The patients were met by preconceptions and bad treatment from the environment and care staff. Conclusion/implication: The lack of person-centered care related to preconceptions of nursing staff leads to increased care queues and care costs. Through further research, experiences of living with liver cirrhosis can be spread and contribute to these people receiving more adequate and person-centered care.